WEBVTT 1 00:00:00.316 --> 00:00:00.676 Men 2 00:00:01.357 --> 00:00:04.699 Marcus, har vi tillräckligt med material nu så du kan klippa ihop det här? 3 00:00:06.040 --> 00:00:06.541 Titt avsnitt? 4 00:00:07.081 --> 00:00:07.582 Då hoppas jag. 5 00:00:08.042 --> 00:00:08.963 Men vi har inget lillintro. 6 00:00:10.084 --> 00:00:11.485 Jag gav dig precis lillintrot. 7 00:00:20.331 --> 00:00:22.233 Idag ska vi prata om rymdhissar, 8 00:00:22.673 --> 00:00:24.535 hållfasthet och material. 9 00:00:25.135 --> 00:00:26.216 Jättespännande! 10 00:00:26.740 --> 00:00:31.222 För några avsnitt sedan så pratade vi om att resa långt i rymden. 11 00:00:31.782 --> 00:00:37.765 Och att personerna som åker då behöver vara i någon slags dvala eller nedfrysta. 12 00:00:38.425 --> 00:00:41.366 Eller kanske till och med uppladdade i molnet. 13 00:00:41.686 --> 00:00:48.729 För att de ska klara av den långa resan till sin destination som ligger hundra eller tusentals ljusår bort. 14 00:00:49.890 --> 00:00:51.750 Men hur är det då med skeppet? 15 00:00:52.271 --> 00:00:55.292 Hur håller rymdskeppet på en resa genom universum? 16 00:00:56.204 --> 00:01:02.907 Tittar vi på bilar och båtar eller gamla cyklar så vet vi att fordon här på jorden går åt med tiden. 17 00:01:03.947 --> 00:01:06.788 Men förhållandena i rymden är ju annorlunda. 18 00:01:07.329 --> 00:01:08.929 Där det inte finns väder och vind, 19 00:01:09.610 --> 00:01:13.311 fast där finns istället en hel del annat som tär på materialet. 20 00:01:13.771 --> 00:01:13.891 Ja, 21 00:01:14.532 --> 00:01:16.633 och om vi ska bygga en hiss till rymden, 22 00:01:16.973 --> 00:01:19.274 då behöver vi inte bara ett hållbart material. 23 00:01:19.714 --> 00:01:22.735 Vi behöver mycket av det hållbara materialet, 24 00:01:23.115 --> 00:01:24.816 för rymden ligger en bit bort. 25 00:01:25.760 --> 00:01:27.621 Det här måste vi reda ut. 26 00:01:28.141 --> 00:01:29.821 Jag heter Susanna Levenhaupt. 27 00:01:30.121 --> 00:01:31.522 Jag heter Marcus Pettersson. 28 00:01:31.802 --> 00:01:32.682 Och du lyssnar på 29 00:01:33.022 --> 00:01:34.503 Har vi åkt till Mars än? 30 00:01:45.286 --> 00:01:45.406 Ja, 31 00:01:45.686 --> 00:01:47.707 vi börjar med rymdhissen. 32 00:01:48.327 --> 00:01:49.727 Och vi börjar enkelt. 33 00:01:50.347 --> 00:01:50.767 Marcus, 34 00:01:51.028 --> 00:01:52.308 vad är en rymdhiss? 35 00:01:52.608 --> 00:01:52.728 Jo, 36 00:01:52.988 --> 00:01:54.629 det är ju en hiss till rymden, 37 00:01:54.829 --> 00:01:55.129 såklart. 38 00:01:56.109 --> 00:01:56.389 Så här. 39 00:01:57.269 --> 00:01:58.510 På jorden har vi vår bas, 40 00:01:58.530 --> 00:01:59.310 eller vår hamn, 41 00:01:59.550 --> 00:02:00.570 eller vad vi väljer att kalla den. 42 00:02:01.031 --> 00:02:04.812 Från den så går det sen ett rep av något slag ut till vår rymdhamn. 43 00:02:05.292 --> 00:02:06.852 Som en rymdstation ungefär, 44 00:02:07.072 --> 00:02:08.853 som vi lägger i geostationär bana. 45 00:02:09.693 --> 00:02:10.053 Och sen, 46 00:02:10.093 --> 00:02:12.694 för att den ska hålla sig där och bli stabil och så, 47 00:02:13.254 --> 00:02:18.376 så får vi liksom låta repet fortsätta en bra bit till ut i rymden med någon slags an... 48 00:02:18.956 --> 00:02:22.258 i änden som en motvikt till jordens gravitation. 49 00:02:23.178 --> 00:02:31.461 Sen bygger vi lite olika baser längs med repet och så har vi som vagnar eller hisskorgar där vi skickar upp och ner vårt material eller personal. 50 00:02:31.881 --> 00:02:32.162 Alltså, 51 00:02:32.162 --> 00:02:34.503 du får det att låta så enkelt. 52 00:02:35.363 --> 00:02:36.463 Men håller den då? 53 00:02:36.984 --> 00:02:38.384 Och kan vi ens bygga det? 54 00:02:38.884 --> 00:02:40.065 Det vet väl inte jag. 55 00:02:40.685 --> 00:02:40.825 Men 56 00:02:41.365 --> 00:02:42.606 Gunnar Tibort vet. 57 00:02:43.226 --> 00:02:47.728 Han är universitetslektor i rymdteknik på KTH och... 58 00:02:47.808 --> 00:02:51.091 Och han jobbar med hållfasthetslära för byggkonstruktioner. 59 00:02:51.631 --> 00:02:52.692 Perfekt för oss! 60 00:02:53.753 --> 00:02:54.073 Gunnar, 61 00:02:54.253 --> 00:02:55.674 berätta om rymdhissen. 62 00:02:56.295 --> 00:03:01.839 Det är en lång struktur som når väldigt högt upp i rymden. 63 00:03:03.180 --> 00:03:07.524 Den vanligaste idén är att man ska kunna nå det som kallas för geostationärbana. 64 00:03:07.904 --> 00:03:11.367 Om man tänker runt i kvartalen och placerar en satellit där, 65 00:03:12.208 --> 00:03:17.352 då har den samma omloppstid runt jorden som jorden har runt sin egen axel. 66 00:03:18.004 --> 00:03:21.407 Så att den kommer se ut som den står stilla ovanför samma punkt på jordytan. 67 00:03:21.567 --> 00:03:26.792 Och där ligger ungefär samma höjd över jordytan som jordens omkrets. 68 00:03:27.112 --> 00:03:27.953 Vilket är väldigt högt. 69 00:03:28.514 --> 00:03:29.875 36 000 kilometer. 70 00:03:30.315 --> 00:03:39.043 Så att idén med rymdhissen är att kunna färdas utan raketer upp till de banor man vill nå. 71 00:03:40.244 --> 00:03:44.048 Och idén är också att man ska kunna frakta massa material fort. 72 00:03:44.696 --> 00:03:49.759 Det har varit idéer om att man ska kunna ta ner astronauter för att det skulle bli något problem, 73 00:03:49.799 --> 00:03:51.640 några räddningsaktioner. 74 00:03:52.420 --> 00:03:59.684 Och det kanske har varit aktuellt nu eftersom det är två som har fastnat på den här rymdstationen och fick vara där ett halvår längre än vad det var tänkt. 75 00:04:00.525 --> 00:04:05.507 För att en av tillverkarnas återinträdesfarkoster hade problem. 76 00:04:05.987 --> 00:04:06.728 Men jag tänker så här, 77 00:04:06.808 --> 00:04:14.032 om man skulle förklara det för studenterna så skulle man tänka nästan att rymdhyssen fungerar ungefär som en släggkastare. 78 00:04:15.216 --> 00:04:19.539 Man har jorden som själva släggkastan och sen har man släggan, 79 00:04:19.739 --> 00:04:22.901 linan och sen den här kulan längst ut. 80 00:04:22.962 --> 00:04:29.386 Så att när släggkastan snurrar så sträcks linan och sen har man den här motvikten som håller linan sträckt. 81 00:04:30.247 --> 00:04:30.727 Ungefär så. 82 00:04:30.767 --> 00:04:32.328 Så att bortom den här höjden, 83 00:04:32.488 --> 00:04:33.789 36 000 kilometer, 84 00:04:33.789 --> 00:04:37.011 så måste man förlänga linan och ha en motvikt där. 85 00:04:37.412 --> 00:04:40.514 För att den inte ska ramla ner så behövs det något som drar den ut? 86 00:04:40.774 --> 00:04:41.214 Exakt. 87 00:04:42.055 --> 00:04:43.696 För att linan ska kunna hållas sträckt. 88 00:04:44.076 --> 00:04:48.152 Ska det vara då som en rymdstation? 89 00:04:49.293 --> 00:04:49.934 Längst ut, 90 00:04:49.994 --> 00:04:53.656 där den liksom kulan på släggkastarens... 91 00:04:54.077 --> 00:04:54.997 Det har förutslagits. 92 00:04:55.538 --> 00:04:57.999 Man vill inte bara placera en massa död massa där. 93 00:04:58.019 --> 00:05:04.884 Det är väl praktiskt att ha som ett stort rymdhotell längre ut så att man kan utnyttja det. 94 00:05:05.325 --> 00:05:09.888 Och beroende på storleken på planeten och avstånden och så vidare, 95 00:05:10.448 --> 00:05:14.511 det styr ju också hur lång den här extra delen måste vara. 96 00:05:15.052 --> 00:05:16.493 Men man kan ju laborera då med... 97 00:05:17.073 --> 00:05:18.994 Vikten på det här hotellet eller motvikten? 98 00:05:19.915 --> 00:05:21.616 Vi behöver bygga ett långt rep. 99 00:05:22.416 --> 00:05:24.657 Kan vi bygga ett långt rep idag? 100 00:05:25.057 --> 00:05:27.499 Det är lite svårt med de materialen som finns. 101 00:05:28.559 --> 00:05:31.061 Tyndkraften på jorden är ganska stark. 102 00:05:32.482 --> 00:05:37.584 Eftersom den kraften som repet kommer att utsättas för är beroende av dess massa. 103 00:05:37.664 --> 00:05:40.206 Men det beror också på massan på den motvikten som är där. 104 00:05:40.506 --> 00:05:43.327 Men om man tittar på de styrkorna, 105 00:05:44.028 --> 00:05:45.889 vilken belastning går repen av? 106 00:05:46.369 --> 00:05:53.261 För olika material idag så är det typiskt väldigt exotiska märkt material som kevlar och... 107 00:05:53.661 --> 00:05:57.723 Dynema och de som används i olika sammanhang. 108 00:05:57.783 --> 00:05:59.824 Dynema används till exempel i fiskelinor. 109 00:06:00.424 --> 00:06:03.785 Det har en densitet som är lägre än vatten, 110 00:06:03.865 --> 00:06:04.485 för det flyter. 111 00:06:04.686 --> 00:06:07.287 Kevlar har använts länge i olika sammanhang, 112 00:06:07.427 --> 00:06:09.007 som förstärkningar av kolfiber, 113 00:06:10.128 --> 00:06:11.488 skottsäkra västar och så vidare. 114 00:06:12.629 --> 00:06:13.589 Men de räcker inte till. 115 00:06:14.269 --> 00:06:19.852 Man behöver nå de här materialen som är kolfiber eller kolnonotuber, 116 00:06:20.332 --> 00:06:22.633 carbononotuber, 117 00:06:23.133 --> 00:06:23.333 för att... 118 00:06:23.333 --> 00:06:28.757 För att egentligen så behövs det en styrka som är tio gånger högre än de här materialen som vi har idag. 119 00:06:30.198 --> 00:06:31.840 Och inte då öka i vikt. 120 00:06:32.880 --> 00:06:35.743 Och hittills då har man, 121 00:06:36.043 --> 00:06:38.204 jag tror att 2013 så tillverkar man en... 122 00:06:39.161 --> 00:06:42.362 halv meter lång kol-nanotub. 123 00:06:43.082 --> 00:06:45.483 Och sen dess har man inte tillverkat någon som är längre. 124 00:06:46.443 --> 00:06:56.006 Och sen så ska man ju nå den här geostationär bana och sen lite till så kanske det är två jordomkretsar som krävs i längd för att nå dit. 125 00:06:57.347 --> 00:06:58.467 Så det finns utmaningar. 126 00:06:59.427 --> 00:07:03.629 Det är som de säger att om vi hade gjort det på månen eller på mars som är mycket mindre. 127 00:07:04.529 --> 00:07:09.733 Så hade det gått med de materialen som vi har från ett rent styrkeperspektiv. 128 00:07:11.354 --> 00:07:17.218 Alltså om du byggde en hiss på Mars så skulle du kunna bygga den av kevlar eller fiskelina? 129 00:07:17.598 --> 00:07:17.718 Ja, 130 00:07:18.258 --> 00:07:20.740 då skulle man kunna klara de materialen som vi har idag. 131 00:07:20.780 --> 00:07:22.901 Så de är tillräckligt starka och tillräckligt lätta. 132 00:07:23.242 --> 00:07:29.686 Jag tänker att det inte bara är själva linan som konstruktion som behöver ha en god hållfasthet. 133 00:07:29.726 --> 00:07:34.129 Det måste ju finnas någon form av mekanism som forslar upp. 134 00:07:35.850 --> 00:07:46.054 Om man tittar på en stålvajer som vi kallar det så är det inte en enda vajer utan den består av många små linor som är tvinnade. 135 00:07:47.094 --> 00:07:54.857 Så den designen som man har haft för rymdisen är att det är som ett yttre vävt skal. 136 00:07:56.238 --> 00:08:01.740 Det ser nästan ut som den här typen av värdering man har när man köper flaskor på systembolaget. 137 00:08:04.033 --> 00:08:05.834 Diamantformade grejen. 138 00:08:06.815 --> 00:08:09.896 Så är själva röret om man säger så. 139 00:08:11.037 --> 00:08:13.158 Och där inne har man själva hissen. 140 00:08:13.478 --> 00:08:18.541 Och där kan man ha en lina som hissen klättrar på. 141 00:08:19.502 --> 00:08:24.085 Men den linan kan man stötta vid jämna intervall. 142 00:08:25.165 --> 00:08:26.806 Så den behöver inte vara samma material. 143 00:08:27.687 --> 00:08:30.248 Om den är här kan man ha en liten plattform. 144 00:08:30.788 --> 00:08:31.469 Hissen går dit. 145 00:08:32.309 --> 00:08:34.151 Och sen så har man den lin. 146 00:08:35.513 --> 00:08:37.635 Så den kan man ju uppdela i styckvis. 147 00:08:38.276 --> 00:08:42.220 Eftersom man måste ha en elektrisk försörjning med elkablar och så vidare sannolikt. 148 00:08:43.041 --> 00:08:44.723 Och de är ju typiskt, 149 00:08:44.743 --> 00:08:46.985 det kanske är någon koppartråd och någon isolering på det. 150 00:08:47.686 --> 00:08:49.548 De kommer inte ha samma styrka. 151 00:08:50.309 --> 00:08:51.210 Så det är olika delar. 152 00:08:51.230 --> 00:08:53.032 Så det yttre materialet och det är också... 153 00:08:54.253 --> 00:09:04.679 Det får ju vara vävt på ett sådant sätt så att om en lina av alla de här som finns för rymdhissen går av så ska inte hela rymdhissen kollapsa eller bara försvinna. 154 00:09:05.339 --> 00:09:16.745 Men ser hissen likadan ut från botten till toppen eller ändrar man material utifrån vilken omgivning man har på vägen? 155 00:09:17.146 --> 00:09:22.108 Man kan ju ändra det men ganska snart när man börjar klättra så kommer man ju hamna i... 156 00:09:23.189 --> 00:09:25.592 Väldigt lågt lufttryck. 157 00:09:26.093 --> 00:09:30.879 Vi vet ju redan från bergsklättrar att man behöver ha sygas när man ska klättra på väldigt höga berg. 158 00:09:30.959 --> 00:09:33.101 Så den måste ju tåla rymdmiljö. 159 00:09:33.862 --> 00:09:35.725 Så jag tänker mig mer att det är som en... 160 00:09:37.298 --> 00:09:41.379 Den miljön som astronauter sitter i när de åker upp till rymdstationen. 161 00:09:41.539 --> 00:09:42.359 Det här är ju mycket, 162 00:09:42.379 --> 00:09:43.780 mycket högre än rymdstationen. 163 00:09:44.440 --> 00:09:48.881 Så det behövs ju då livsuppehållande system och sånt om det är bemannat. 164 00:09:50.002 --> 00:09:54.283 Om det är så att säga robotar och andra grejer så kan man ju ha andra krav. 165 00:09:54.623 --> 00:09:56.984 De högsta kraven är om det måste vara bemannat. 166 00:09:57.684 --> 00:10:05.706 Men sen så är det ju så att eftersom påfrestningen blir lägst vid botten så kan man ju ha en rymdhiss som inte har samma diameter i själva strukturen utan man kan ha en... 167 00:10:06.634 --> 00:10:09.676 En minskande så att den är tjockare och kraftigare vid botten. 168 00:10:10.056 --> 00:10:11.057 Och sen så minskar den. 169 00:10:12.078 --> 00:10:15.320 Ju högre upp man kommer desto mer belastningen blir något mindre. 170 00:10:18.022 --> 00:10:19.263 Vi har byggt vår rymdhiss nu. 171 00:10:19.603 --> 00:10:21.865 Men om jag ska skicka upp... 172 00:10:22.045 --> 00:10:23.946 Vi struntar i människor så vi behöver inga sådana grejer. 173 00:10:24.266 --> 00:10:28.029 Men jag ska skicka upp eller ner stenar eller material. 174 00:10:28.329 --> 00:10:32.392 Och hela tanken med rymdhissen är ju att det ska vara en ekonomisk... 175 00:10:32.452 --> 00:10:35.134 Alltså att vi ska slippa skicka raketer upp och ner. 176 00:10:35.670 --> 00:10:39.433 Men det tar ju ganska mycket energi att skicka upp någonting så långt. 177 00:10:39.654 --> 00:10:39.774 Ja, 178 00:10:41.015 --> 00:10:45.679 jag ser framför mig att det är någon elförsörjning om man har eldrift. 179 00:10:46.319 --> 00:10:47.901 Och det kommer ju krävas väldigt mycket energi. 180 00:10:48.621 --> 00:10:51.424 Många kilowattimmar för att lyfta en, 181 00:10:52.745 --> 00:10:57.229 säg att man har kanske ett ton hela vägen upp till just stationärbana. 182 00:10:58.170 --> 00:11:00.432 Man kan ju ganska enkelt räkna med 36 183 00:11:00.792 --> 00:11:01.513 000 kilometer. 184 00:11:01.733 --> 00:11:02.794 Vilken hastighet den... 185 00:11:03.558 --> 00:11:06.101 Hissen måste färdas med för att man inte ska vänta för länge. 186 00:11:07.122 --> 00:11:08.603 Om du skulle köra bil 36 187 00:11:09.064 --> 00:11:10.125 000 kilometer. 188 00:11:11.006 --> 00:11:14.447 Det är väl typ vad någon som kör bil väldigt mycket kör på ett helt år. 189 00:11:15.128 --> 00:11:19.069 Om man skulle köra 100 km i timmen så skulle det ta extremt lång tid. 190 00:11:19.970 --> 00:11:25.772 Så då får man en liten fingervisning om vilken hastighet som hissen måste färdas med. 191 00:11:26.372 --> 00:11:27.993 För att väntetiden inte ska bli för lång. 192 00:11:28.433 --> 00:11:31.154 Så det kan ju handla om kilometer per sekund. 193 00:11:31.154 --> 00:11:33.775 I alla fall för det är 100 meter per sekund. 194 00:11:34.635 --> 00:11:35.036 Precis, 195 00:11:35.056 --> 00:11:37.177 och då behöver man kanske ha ett perlband. 196 00:11:37.457 --> 00:11:40.878 Man har många hissar på samma snöre så att man kan fylla på sådant. 197 00:11:40.878 --> 00:11:42.719 Så de kommer upp kontinuerligt och går. 198 00:11:43.099 --> 00:11:47.320 Men det ger ju också lite vikt på det här väldigt långa repet. 199 00:11:47.580 --> 00:11:49.280 Det blir väldigt långt. 200 00:11:49.501 --> 00:11:54.302 Och när man börjar göra sådana här jämförelser hur det ser ut på jorden så är det ganska intressant. 201 00:11:54.302 --> 00:11:56.423 För att om man tänker så här, 202 00:11:56.843 --> 00:11:58.383 vi pratade om materialet för repet. 203 00:11:58.463 --> 00:12:05.165 Men om man tänker så här att om man nu behöver ha två jordomkretsar för längden. 204 00:12:06.105 --> 00:12:07.286 Kanske inte riktigt en och en halv. 205 00:12:08.286 --> 00:12:10.529 Tillverkningshastigheten för ett sådant rep, 206 00:12:10.590 --> 00:12:11.631 om man ska tillverka det. 207 00:12:12.072 --> 00:12:19.162 Om tillverkningshastigheten är en meter per sekund dygnet runt så kommer det ta tre år att tillverka det repet. 208 00:12:19.583 --> 00:12:20.885 Och en meter per sekund. 209 00:12:21.950 --> 00:12:23.751 För det är sådana längder. 210 00:12:23.791 --> 00:12:26.272 Och den tillverkningshastigheten finns ju inte idag. 211 00:12:26.773 --> 00:12:30.275 Inte ens för kommersiella stålvajrar och det. 212 00:12:30.675 --> 00:12:31.976 Och det är bara själva repet? 213 00:12:31.976 --> 00:12:32.936 Det är bara själva repet, 214 00:12:32.936 --> 00:12:34.297 så det måste ha ett en meter per sekund. 215 00:12:34.297 --> 00:12:36.518 Så att om man börjar leka med de här siffrorna så upptäcker man sig, 216 00:12:36.558 --> 00:12:36.838 oj då, 217 00:12:37.218 --> 00:12:41.861 även om materialet skulle finnas så skulle vi få vänta tre år vid den bästa tillverkningsmetoden. 218 00:12:42.782 --> 00:12:45.623 Men om man ser till hela konstruktionen då, 219 00:12:45.663 --> 00:12:49.225 hur mycket material krävs för att bygga den här rymdhissen? 220 00:12:49.825 --> 00:12:50.406 Alltså det... 221 00:12:51.418 --> 00:12:54.501 Det är svårt att uppskatta den här volymen som är, 222 00:12:54.501 --> 00:12:58.844 men det är enormt mycket material. 223 00:12:59.785 --> 00:13:01.166 Det är svårt att veta exakt hur mycket, 224 00:13:02.207 --> 00:13:05.590 beroende på den här kolfiber-eller kolnamotuberna. 225 00:13:08.192 --> 00:13:13.297 Jag tror att det är svårt att ge en exakt uppskattning. 226 00:13:13.337 --> 00:13:20.803 Men även om man har väldigt tunna så med den längden så kommer man att göra av med hela den produktionen. 227 00:13:21.164 --> 00:13:24.647 Det här varje år för att bara tillverka den rymdhissen. 228 00:13:26.028 --> 00:13:26.388 Just det. 229 00:13:26.729 --> 00:13:30.852 Och då är ju en viktig fråga nu när vi ska bygga vår rymdhis. 230 00:13:31.253 --> 00:13:32.334 Vi kan göra detta. 231 00:13:32.654 --> 00:13:34.014 Vi kan göra de här trådarna, 232 00:13:34.054 --> 00:13:35.275 vi har allt material, 233 00:13:35.275 --> 00:13:35.595 vi har det. 234 00:13:36.395 --> 00:13:39.716 Hur tusan får vi upp den? 235 00:13:39.716 --> 00:13:41.217 Alltså hur reser vi hissen? 236 00:13:42.617 --> 00:13:43.817 Hur får vi den på plats? 237 00:13:44.377 --> 00:13:51.540 Då måste vi ha någonting som hjälper den att rullas upp. 238 00:13:53.340 --> 00:13:56.901 Någonting av tillfälliga bitar, 239 00:13:56.921 --> 00:13:59.622 för vi måste ha någonting som på något sätt drar ut den. 240 00:14:00.562 --> 00:14:06.907 Säg att den ligger på en rulle så måste det vara någonting som drar ut den och som fäster den där ute. 241 00:14:07.407 --> 00:14:11.070 Nu vet jag inte riktigt om det går att göra men när man har hängbroar, 242 00:14:11.130 --> 00:14:15.873 när man fäster de här stora linorna för hängbroarna då har man ju oftast en, 243 00:14:16.634 --> 00:14:20.257 man hänger upp någon tillfällig lina och så skickar man upp en lina, 244 00:14:20.397 --> 00:14:24.780 en liten lina i taget och så spinner man själva stora linan på plats. 245 00:14:25.120 --> 00:14:27.662 Så det är inte så att det är hela tjocka linan som dras upp. 246 00:14:27.762 --> 00:14:32.724 på plats utan man har liksom som en hjälplina och sen så åker det som en liten som en korg på en linbana. 247 00:14:33.784 --> 00:14:34.404 Som drar upp den. 248 00:14:34.525 --> 00:14:35.365 Och så spinner man den. 249 00:14:35.345 --> 00:14:39.307 Och jag tänker mig att det finns något liknande. 250 00:14:40.247 --> 00:14:43.869 Man bygger upp den i mindre trådar. 251 00:14:44.590 --> 00:14:46.070 Men jag undrar då bara. 252 00:14:46.891 --> 00:14:47.651 För min idé nu. 253 00:14:47.651 --> 00:14:48.452 Nu har jag en idé här. 254 00:14:49.112 --> 00:14:49.832 Eller en tanke. 255 00:14:51.293 --> 00:14:53.214 Är det inte enklare? 256 00:14:54.235 --> 00:14:55.475 Man skickar hit en asteroid. 257 00:14:55.615 --> 00:14:56.556 Och lägger i omloppsbanan. 258 00:14:57.036 --> 00:14:59.197 Och den har man liksom som själva stationen. 259 00:14:59.497 --> 00:15:01.337 Och sen så bygger man vår lina däremellan. 260 00:15:02.017 --> 00:15:09.619 Jag känner ju att det blir enklare att börja pastorin och sänka ner repet till jorden än att skicka upp den. 261 00:15:10.760 --> 00:15:12.720 Gravitationen kommer ju jobba mot dig hela tiden. 262 00:15:12.720 --> 00:15:14.161 Då är det bättre att börja högst upp ju. 263 00:15:14.661 --> 00:15:14.781 Ja, 264 00:15:14.861 --> 00:15:16.741 då behöver man bygga det hotellet där innan. 265 00:15:17.081 --> 00:15:18.282 Och man behöver få dit, 266 00:15:18.282 --> 00:15:20.642 skicka dit allt material för att sen kunna skicka ner det. 267 00:15:20.802 --> 00:15:21.203 Precis. 268 00:15:21.543 --> 00:15:22.083 Det verkar jobbigt. 269 00:15:22.603 --> 00:15:23.263 Men du, 270 00:15:23.483 --> 00:15:26.204 då har vi ju kommit fram till den sista delen i vår intervju här. 271 00:15:26.564 --> 00:15:32.127 För om det då ska bli ekonomiskt lönsamt i längden så måste den ju hålla över tid. 272 00:15:33.068 --> 00:15:44.215 Vilket ju för oss då in på det här ämnet som vi har pratat om i tidiga avsnitt där vi ska skicka generationsskepp genom universum med människor för att kolonisera andra solsystem. 273 00:15:45.035 --> 00:15:46.416 Hållfastheten, 274 00:15:46.416 --> 00:15:48.577 alltså om jag bygger en rymdraket och skickar den ut i rymden, 275 00:15:48.597 --> 00:15:49.478 hur länge håller den? 276 00:15:50.198 --> 00:15:52.400 Kan man bygga någonting som håller i två tusen år? 277 00:15:53.132 --> 00:15:57.197 Så när jag vaknar upp där ur min kryosömn om 2000 år så är mitt skepp fortfarande helt. 278 00:15:57.657 --> 00:16:01.181 Metaller har oftast väldigt lång livslängd och ganska opåverkade. 279 00:16:01.382 --> 00:16:13.275 Men om man tänker på de här kompositmaterial och polymerer och så vidare så de åldras det ganska fort när de utsätts för sol. 280 00:16:14.108 --> 00:16:14.928 solstrålning. 281 00:16:16.229 --> 00:16:21.770 Det finns lite olika påverkan även närmare jorden. 282 00:16:22.571 --> 00:16:24.291 Atomiskt syre och så vidare. 283 00:16:24.771 --> 00:16:28.392 På långa loppet är det väldigt kallt och väldigt mörkt. 284 00:16:29.333 --> 00:16:33.234 Men på vägen ut är det en hel del strålning. 285 00:16:33.854 --> 00:16:37.055 Glaser och keramer kan också mörkas. 286 00:16:38.175 --> 00:16:40.276 Om man har något glas på den här farkosten så kanske... 287 00:16:41.352 --> 00:16:43.254 Det är som solglasögon när man vaknar upp. 288 00:16:45.876 --> 00:16:50.780 Oftast är det de här termiskt isolerande materialen som man har på farkoster. 289 00:16:50.780 --> 00:16:52.922 Det är oftast någon polymer. 290 00:16:53.862 --> 00:16:57.205 Om de åldras och sätts i sprickor så kan det bli väldigt kallt. 291 00:16:58.146 --> 00:17:00.008 De förlorar sin isolerande förmåga. 292 00:17:00.588 --> 00:17:02.950 Det är ungefär som isolering på hus, 293 00:17:02.990 --> 00:17:05.292 antingen är det plast eller någon sån här ull. 294 00:17:06.413 --> 00:17:07.494 Det är väldigt ömtåligt. 295 00:17:08.174 --> 00:17:09.495 Så det åldras mycket fortare. 296 00:17:09.956 --> 00:17:10.816 Jag tänker ju då, 297 00:17:10.976 --> 00:17:11.777 som du är inne på här, 298 00:17:11.817 --> 00:17:16.181 att ett rymdsköp bygger vi ju såklart i en hållbar metall. 299 00:17:16.541 --> 00:17:18.102 Men det är väldigt mycket grejer. 300 00:17:18.102 --> 00:17:21.305 Man ska kunna sitta i en skön förtölj även när man vaknar. 301 00:17:21.885 --> 00:17:26.609 Och stoppningen i den kanske inte klarar sig i 2000 år lika bra. 302 00:17:26.629 --> 00:17:26.749 Nej, 303 00:17:26.749 --> 00:17:26.869 nej. 304 00:17:27.250 --> 00:17:29.832 Just strålningsskyddet är ju en utmaning vid långa resor. 305 00:17:30.660 --> 00:17:34.642 Hur mycket strålning som människan och även den utsätts för. 306 00:17:34.682 --> 00:17:37.263 Så att man får ju se till att strålningsskydda. 307 00:17:37.283 --> 00:17:40.684 Men det är svårt att göra det på ett väldigt lätt sätt också. 308 00:17:40.904 --> 00:17:43.125 Alltså att det är lätt viktmässigt. 309 00:17:43.385 --> 00:17:46.727 Det är väl en av de utmaningarna just för astronauter också. 310 00:17:47.467 --> 00:17:50.568 Hur mycket strålning man utsätts för för de här resorna. 311 00:17:51.529 --> 00:17:53.950 Men jag tänker på en sån här alienfilm. 312 00:17:53.950 --> 00:17:56.191 Man lägger in någon typ av kapsel, 313 00:17:56.251 --> 00:17:58.792 nedfrusen med ett strålningsskyddande skan. 314 00:17:59.760 --> 00:18:02.222 Du får ha en sån kapsel till din soffa. 315 00:18:02.542 --> 00:18:05.164 Jag tänker just på stolar, 316 00:18:05.264 --> 00:18:05.824 soffor, 317 00:18:06.445 --> 00:18:07.706 inte bestick de är av metall, 318 00:18:07.766 --> 00:18:08.646 men gardinerna. 319 00:18:08.706 --> 00:18:09.767 Det ska ju se fint ut. 320 00:18:10.447 --> 00:18:12.369 Hur de materialen klarar sig? 321 00:18:12.749 --> 00:18:12.869 Ja, 322 00:18:13.009 --> 00:18:19.534 framförallt är kompositer eller polymerer väldigt känsliga för åldring. 323 00:18:21.215 --> 00:18:24.377 Vi ser vissa material som, 324 00:18:25.538 --> 00:18:28.080 typiskt så ser man utemöbler som är gjorda av plast. 325 00:18:28.180 --> 00:18:28.300 De... 326 00:18:29.332 --> 00:18:34.635 Har de stått ute ganska länge så ser man nästan sprickorna och så sätter man sig på dem så pulveriseras de ihop. 327 00:18:35.195 --> 00:18:38.997 Så det är det fenomenet som är för den typen av material. 328 00:18:38.997 --> 00:18:40.438 Det är väldigt svårt att tillverka 329 00:18:41.879 --> 00:18:45.941 UV-strålningståliga polymerer på tiden. 330 00:18:46.021 --> 00:18:47.342 Det har gjorts väldigt mycket forskning, 331 00:18:47.402 --> 00:18:48.643 framförallt på solseger. 332 00:18:48.863 --> 00:18:51.164 På NASA har de tillverkat en som är bättre än de här. 333 00:18:51.424 --> 00:18:54.866 Kapitån är det oftast guldiga materialet man ser på farkoster. 334 00:18:55.166 --> 00:18:57.868 Där har man oftast den här värmeisoleringen. 335 00:18:59.224 --> 00:19:05.270 Så att med tiden så blir de spröda och som utemöbler på vintern. 336 00:19:05.530 --> 00:19:05.650 Ja, 337 00:19:05.790 --> 00:19:07.732 och det är alltså strålningen som gör det. 338 00:19:07.732 --> 00:19:08.493 Ja, 339 00:19:08.773 --> 00:19:11.115 jag trodde det var väder och vind. 340 00:19:13.117 --> 00:19:13.698 Spännande. 341 00:19:13.858 --> 00:19:21.345 Men just när det gäller att kontrollera värmen på farkoster så är det väldigt mycket laborerande med ytskikten. 342 00:19:22.086 --> 00:19:24.228 Att man hittar rätt absorptions och... 343 00:19:25.249 --> 00:19:26.992 Emissivitetskoefficienter, 344 00:19:27.012 --> 00:19:30.900 alltså hur mycket absorberar den och hur mycket strålar den ut för värmebalansen. 345 00:19:32.296 --> 00:19:34.337 Och sen så strålar de ju mot varandra ytorna. 346 00:19:35.738 --> 00:19:44.462 Och om det skiktet med tiden bryts ner så kommer man ju förlora den värmeskyddande eller värmereglerande effekten. 347 00:19:44.942 --> 00:19:50.905 Så att kanske inte så mycket hållfastighet av materialet men de ytbehandlingarna som man har, 348 00:19:50.965 --> 00:19:51.725 hur länge håller de? 349 00:19:52.785 --> 00:19:55.347 För att värmebalansen ska hållas inom farkosten. 350 00:19:55.387 --> 00:19:58.008 För om de bryts ner då kan det bli extremt kallt. 351 00:19:58.412 --> 00:20:00.333 Eller om det åt andra hållet blir extremt varmt. 352 00:20:03.414 --> 00:20:06.796 Hur ser du framtiden för rymdhissen? 353 00:20:07.976 --> 00:20:12.919 Hur ser det ut på tid och om det överhuvudtaget kommer att hända? 354 00:20:13.519 --> 00:20:15.120 Jag är själv ganska intresserad av de här, 355 00:20:15.140 --> 00:20:19.182 kanske från en hållfasthetssynvinkel. 356 00:20:19.262 --> 00:20:23.304 Men givet att materialforskningen är så... 357 00:20:24.628 --> 00:20:30.330 Jag ska inte säga att den går långsamt men det är en sån utmaning att få fram de materialhållfastheten som krävs. 358 00:20:31.210 --> 00:20:38.233 Även om alla studier som har gjorts på pappret i rapporter visar att det är möjligt på många håll. 359 00:20:38.593 --> 00:20:40.754 Så jag tror inte att jag kommer uppleva det, 360 00:20:41.334 --> 00:20:42.614 att rymdhysen kommer bo på plats. 361 00:20:44.475 --> 00:20:46.136 Och dessutom så kan det finnas då... 362 00:20:46.916 --> 00:20:49.599 geopolitiska utmaningar kring rymdhissen. 363 00:20:50.139 --> 00:21:01.070 Men om man håller sig rent till det hållfasthetsmässiga strukturella så ser det väl inte så hoppfullt ut med materialutvecklingen. 364 00:21:01.570 --> 00:21:11.519 Om man på tio år bara har åstadkommit en halv meter lång kol-nanotub som NASA säger att det är det potentiellt bästa materialet för rymdhissen. 365 00:21:15.404 --> 00:21:15.664 Alltså, 366 00:21:15.884 --> 00:21:17.846 jag bara älskar de här intervjuerna, 367 00:21:18.106 --> 00:21:21.169 där vi får lära oss och er så mycket nytt. 368 00:21:22.070 --> 00:21:23.651 Men vad skulle du sikta på, 369 00:21:23.671 --> 00:21:24.051 Marcus? 370 00:21:24.331 --> 00:21:26.833 Rymdhissen eller generationsskeppet? 371 00:21:27.274 --> 00:21:31.017 Jag tror ju absolut att en rymdhiss är en superbra början, 372 00:21:31.197 --> 00:21:35.260 så att vi enkelt kan ta oss fram och tillbaka sen när vi bygger vårt generationsskepp. 373 00:21:36.061 --> 00:21:38.283 För jag tänker att det får vi ju bygga på plats. 374 00:21:38.763 --> 00:21:39.123 Men det där, 375 00:21:39.183 --> 00:21:41.765 det är ett helt annat avsnitt. 376 00:21:42.186 --> 00:21:42.306 Ja, 377 00:21:42.546 --> 00:21:43.087 verkligen. 378 00:21:43.627 --> 00:21:44.728 För det vi pratar om idag... 379 00:21:44.968 --> 00:21:50.450 är ju förutom rymdhissar och generationsskepp hållfasthet och material. 380 00:21:51.211 --> 00:21:55.653 Och att studera och testa olika material det kan man göra på olika sätt. 381 00:21:56.333 --> 00:22:00.875 Ett av sätten är att bombardera sitt material med neutroner. 382 00:22:01.575 --> 00:22:04.516 Och det är vad man gör på ESS, 383 00:22:04.936 --> 00:22:06.797 European Spallation Source. 384 00:22:07.297 --> 00:22:13.340 Forskningsanläggningen ESS ligger utanför Lund och är ett samarbete mellan 13 europeiska länder. 385 00:22:14.244 --> 00:22:16.886 Och där har vi träffat Sindra Petersson Årsköld, 386 00:22:17.366 --> 00:22:17.827 fysiker, 387 00:22:18.027 --> 00:22:18.507 kemist, 388 00:22:18.667 --> 00:22:23.651 biofysiker och sedan 13 år senior forskningsrådgivare på ESS. 389 00:22:24.531 --> 00:22:24.812 Sindra, 390 00:22:25.412 --> 00:22:26.653 vad är ESS? 391 00:22:27.093 --> 00:22:39.562 ESS står för The European Spellation Source och det är en stor europeisk forskningsanläggning som håller på att byggas och installeras just nu i Lund. 392 00:22:39.882 --> 00:22:42.284 Här ska man kunna använda neutroner. 393 00:22:42.504 --> 00:22:46.326 för att titta in i materien och i material. 394 00:22:46.927 --> 00:22:54.411 Så det handlar om att studera fasta och flytande saker av alla olika slag ner på atom-och molekylnivå. 395 00:22:54.771 --> 00:22:58.653 Så man kan använda de här metoderna till väldigt många olika saker. 396 00:22:58.773 --> 00:22:59.754 Mycket fysik, 397 00:22:59.854 --> 00:23:00.494 mycket kemi, 398 00:23:01.295 --> 00:23:09.900 livsvetenskaper och medicin men också kulturarvsstudier och en hel del. 399 00:23:10.244 --> 00:23:12.926 teknisk utveckling och materialvetenskap. 400 00:23:15.147 --> 00:23:15.728 Spännande. 401 00:23:16.068 --> 00:23:17.129 Och då ska vi börja. 402 00:23:17.129 --> 00:23:18.310 Vi måste börja någonstans. 403 00:23:18.570 --> 00:23:22.332 Vi kommer prata om vad anläggningen är och vad den kan användas till. 404 00:23:23.633 --> 00:23:24.534 Så var ska vi börja? 405 00:23:24.574 --> 00:23:28.637 Ska vi börja med att vi beskriver anläggningen? 406 00:23:28.817 --> 00:23:29.797 Vad är ECS? 407 00:23:30.438 --> 00:23:30.938 Vad händer här? 408 00:23:31.899 --> 00:23:32.859 Det svåra här, 409 00:23:32.980 --> 00:23:33.980 det vi vill göra, 410 00:23:34.441 --> 00:23:39.284 är att vi vill ha strålar av neutroner att kunna belysa våra prover med. 411 00:23:40.124 --> 00:23:43.646 Neutroner är kärnpartiklar och de vill helst inte lämna kärnan. 412 00:23:44.506 --> 00:23:52.011 Då måste vi bygga en ganska stor anläggning för att slita ut neutroner ur våldframkärnor så att vi kan använda dem till forskning. 413 00:23:52.411 --> 00:23:57.474 Då gör man så här att först bygger vi en lång och stark accelerator. 414 00:23:57.774 --> 00:23:59.875 Den använder en annan partikel, 415 00:23:59.935 --> 00:24:01.136 nämligen protoner. 416 00:24:01.916 --> 00:24:09.160 Så acceleratorn drar ut protoner ur vätgas och sen accelererar de protonerna upp till 96. 417 00:24:09.340 --> 00:24:10.821 procent av ljusets hastighet. 418 00:24:11.081 --> 00:24:15.404 Det tar en halv kilometer och när de är så snabba så är de också väldigt höga i energi. 419 00:24:15.884 --> 00:24:19.787 Där kommer nästa komponent och det är vår så kallade targetstation. 420 00:24:19.947 --> 00:24:20.887 Målstationen. 421 00:24:21.588 --> 00:24:23.249 Det är här alla neutronerna finns. 422 00:24:23.409 --> 00:24:24.510 Det är de vi vill få ut. 423 00:24:25.110 --> 00:24:27.892 De finns i ett stort hjul av Wolfram. 424 00:24:28.810 --> 00:24:30.371 Tre meters hjul ungefär, 425 00:24:30.371 --> 00:24:31.612 ett par decimeter tjockt. 426 00:24:32.193 --> 00:24:33.174 Där finns Wolfram, 427 00:24:33.234 --> 00:24:34.335 där finns neutroner. 428 00:24:34.815 --> 00:24:40.820 Och så låter vi acceleratorstrålen drämma in i Wolframmet för att frigöra neutronerna. 429 00:24:41.120 --> 00:24:43.642 Och det här sker på 14 hatch, 430 00:24:43.742 --> 00:24:48.426 där kommer liksom 14 pulser per sekund av protoner in i Wolframmet. 431 00:24:48.586 --> 00:24:50.948 Samtidigt så hänger det här hjulet och snurrar, 432 00:24:51.028 --> 00:24:51.809 det roterar. 433 00:24:52.209 --> 00:24:55.432 För att inte två pulser ska slå på samma ställe efter varandra, 434 00:24:55.472 --> 00:24:56.733 det handlar om värmeutveckling. 435 00:24:57.073 --> 00:24:57.534 Så vi har det. 436 00:24:57.814 --> 00:24:58.935 Stora tunga hjulet, 437 00:24:59.035 --> 00:25:00.036 fem ton väger det. 438 00:25:00.516 --> 00:25:01.337 Det roterar. 439 00:25:01.797 --> 00:25:03.779 Acceleratorn kör på 14 hertz. 440 00:25:04.199 --> 00:25:09.123 Och 14 gånger per sekund så bara kommer det jättemånga neutroner ut ur våldframmet. 441 00:25:09.684 --> 00:25:10.464 Åt alla håll. 442 00:25:11.365 --> 00:25:12.426 Och de här neutronerna, 443 00:25:12.446 --> 00:25:13.387 det är ju de vi vill åt. 444 00:25:14.187 --> 00:25:16.509 Vi bygger instrument. 445 00:25:16.749 --> 00:25:19.792 15 olika instrument som tar tillvara på neutronerna. 446 00:25:20.292 --> 00:25:24.616 Och det är där i instrumenten det forskarna kommer med sina prover. 447 00:25:25.376 --> 00:25:25.777 Ja just det, 448 00:25:25.757 --> 00:25:27.258 så den här själva acceleratorn. 449 00:25:27.278 --> 00:25:30.679 Acceleratorn använder man inte till någon forskning i sig, 450 00:25:30.759 --> 00:25:32.359 utan det är bara vägen dit. 451 00:25:32.940 --> 00:25:34.040 Det är inte huvudsyftet, 452 00:25:34.360 --> 00:25:37.761 utan det är släggen som slår ut neutronerna. 453 00:25:37.861 --> 00:25:38.321 Det stämmer. 454 00:25:39.481 --> 00:25:47.844 Sen kommer acceleratorforskarna att ändå bedriva lite annan undersökande verksamhet också. 455 00:25:47.964 --> 00:25:48.784 Det gör de alltid. 456 00:25:48.904 --> 00:25:49.704 De kan inte låta bli. 457 00:25:50.184 --> 00:25:52.725 Men du säger att här slår de in. 458 00:25:53.205 --> 00:25:55.686 Det frigörs neutroner åt alla håll. 459 00:25:55.966 --> 00:25:59.487 Hur fångar man in dem och skickar dem till rätt plats? 460 00:26:00.408 --> 00:26:01.949 Man får bara positionera den. 461 00:26:02.549 --> 00:26:08.751 Om du vill fånga vatten ur en sprinkler så får du sätta ditt glas på rätt ställe. 462 00:26:09.712 --> 00:26:12.293 Det är inte så lätt och vi tappar mycket. 463 00:26:12.713 --> 00:26:14.794 Men det är så här tekniken fungerar. 464 00:26:14.994 --> 00:26:23.918 Vi får så pass hög intensitet att det vi lyckas leda vidare är fullgott till att göra de bästa neutroninstrumenten. 465 00:26:24.958 --> 00:26:28.580 Vi kommer att göra de bästa neutroninstrumenten som finns när vi väl är färdiga. 466 00:26:28.700 --> 00:26:30.780 De här instrumenten är rätt stora. 467 00:26:30.900 --> 00:26:33.081 Det är liksom inte små labbapparater. 468 00:26:33.281 --> 00:26:36.343 Utan ett kort instrument är väl 20 meter långt. 469 00:26:36.363 --> 00:26:38.924 Och ett långt instrument är 160 meter långt. 470 00:26:39.984 --> 00:26:44.606 Så då finns det neutronguider som är liksom ett rör med vakuum. 471 00:26:44.946 --> 00:26:51.789 Med en ganska speciell insida som kan spegla neutroner om de kommer på låg vinkel. 472 00:26:51.829 --> 00:26:53.690 Så man kan böja den strålen lite grann. 473 00:26:54.154 --> 00:26:57.556 Och då kommer vi till kärnan av alltihopa. 474 00:26:58.136 --> 00:26:59.877 Vad är det vi ska göra här? 475 00:27:00.417 --> 00:27:00.958 Berätta, 476 00:27:01.218 --> 00:27:02.719 15 olika instrument. 477 00:27:02.759 --> 00:27:04.800 Vad ska de här 15 olika instrumenten göra? 478 00:27:05.420 --> 00:27:05.540 Ja, 479 00:27:05.560 --> 00:27:07.361 de kan göra en massa olika saker. 480 00:27:08.222 --> 00:27:08.622 Som jag sa, 481 00:27:08.902 --> 00:27:10.763 vi tittar på materia, 482 00:27:11.483 --> 00:27:13.244 alltså världen omkring oss. 483 00:27:13.584 --> 00:27:16.026 Vi tittar på material som kanske kan förbättras. 484 00:27:16.046 --> 00:27:16.566 Och det där, 485 00:27:16.666 --> 00:27:19.368 alltså antalet tillämpningar är ju oändligt. 486 00:27:20.348 --> 00:27:22.889 Men som ett exempel så kan man... 487 00:27:23.970 --> 00:27:25.511 Titta på livsvetenskaperna. 488 00:27:26.252 --> 00:27:32.336 Hur interagerar ett protein i kroppen med tänkt läkemedel till exempel? 489 00:27:32.416 --> 00:27:34.358 Exakt hur går det till? 490 00:27:35.298 --> 00:27:37.420 Var sitter vattenmolekylerna? 491 00:27:37.580 --> 00:27:39.181 Hur byts protoner? 492 00:27:40.002 --> 00:27:43.624 Hur kan vi förstå om ett läkemedel fungerar? 493 00:27:44.145 --> 00:27:48.088 Eller om ett testläkemedel fungerar dåligt, 494 00:27:48.168 --> 00:27:49.769 kanske rent av och lite toxiskt. 495 00:27:50.069 --> 00:27:50.910 Hur kan vi förstå? 496 00:27:51.542 --> 00:27:56.107 på atomnivå vad det är som pågår och därmed designa någonting bättre. 497 00:27:56.527 --> 00:27:58.749 Sådana saker kan man göra på ett av instrumenten. 498 00:28:00.451 --> 00:28:04.315 Sen har vi andra instrument som är inriktade på... 499 00:28:05.578 --> 00:28:08.299 Transportsektor och material. 500 00:28:10.640 --> 00:28:13.620 Det är mycket materialforskning som görs med neutroner. 501 00:28:14.381 --> 00:28:15.841 Om man tittar på samhället, 502 00:28:18.522 --> 00:28:20.002 vi är så materialberoende. 503 00:28:20.362 --> 00:28:21.043 Broar, 504 00:28:22.283 --> 00:28:23.003 järnväg, 505 00:28:24.204 --> 00:28:24.944 bilar, 506 00:28:25.724 --> 00:28:26.964 bränsleceller, 507 00:28:27.785 --> 00:28:29.565 flygplansturbiner. 508 00:28:29.925 --> 00:28:32.466 Allt sånt här har väldigt mycket material i sig. 509 00:28:33.058 --> 00:28:36.860 Alla svagheter som finns i de här materialen uppstår någonstans, 510 00:28:36.980 --> 00:28:37.540 någon gång. 511 00:28:38.020 --> 00:28:41.382 Och vi kommer faktiskt att bygga ett instrument som är helt inriktat. 512 00:28:41.382 --> 00:28:42.242 Det heter BEER, 513 00:28:42.562 --> 00:28:45.984 instrumentet The Beam Line for European Engineering Research. 514 00:28:46.824 --> 00:28:49.625 Byggs med folk från Tyskland och Tjeckien. 515 00:28:49.886 --> 00:28:50.706 Därför måste det heta 516 00:28:51.166 --> 00:28:51.446 BEER. 517 00:28:52.187 --> 00:28:53.247 Obviously. Obviously. 518 00:28:53.687 --> 00:28:57.989 Och där så kommer vi ha en masugn inne i strålen. 519 00:28:58.189 --> 00:28:59.530 Så att man kommer att kunna... 520 00:29:00.010 --> 00:29:01.892 Emulera industriprocesser, 521 00:29:01.932 --> 00:29:07.016 hur gör man när man skapar komponenter till vår transportinfrastruktur? 522 00:29:07.436 --> 00:29:13.141 Och hur ser det ut på väldigt detaljerad nivå medan komponenterna skapas i en masugn? 523 00:29:13.701 --> 00:29:19.986 Kan man hitta svagheter som kommer sen redan nu och kan man förbättra de processerna? 524 00:29:21.127 --> 00:29:22.728 På samma sätt kanske man vill förstå, 525 00:29:23.149 --> 00:29:25.891 okej de här processerna de är testade, 526 00:29:25.931 --> 00:29:29.394 de är säkra men de har ett jättestort koldioxidavtryck. 527 00:29:29.946 --> 00:29:34.567 Kan vi gröna upp de här processerna utan att förlora säkerhet? 528 00:29:34.587 --> 00:29:34.707 Ja, 529 00:29:34.787 --> 00:29:38.688 sånt kan man ju testa och jobba sig fram med ett sånt här instrument. 530 00:29:39.089 --> 00:29:41.089 Och vad gäller materialvetenskap just? 531 00:29:41.529 --> 00:29:43.150 Jag har hört att du är intresserad av rymden. 532 00:29:43.690 --> 00:29:45.150 Att skicka upp satelliter, 533 00:29:45.150 --> 00:29:47.291 att skicka iväg raketer och sånt, 534 00:29:47.391 --> 00:29:50.812 det ställer ju oerhörda krav på material. 535 00:29:51.532 --> 00:29:52.492 De ska klara värme, 536 00:29:52.512 --> 00:29:53.673 de ska klara kyla, 537 00:29:53.813 --> 00:29:54.953 de ska vara lätta, 538 00:29:55.073 --> 00:29:58.294 de kanske ska vara lite flexibla så de inte bara spricker. 539 00:29:59.811 --> 00:30:10.039 Där är oändliga frågor kring material för att förbättra vår rymdforskning och utforskning av rymden och även satelliter och så. 540 00:30:10.579 --> 00:30:13.482 Och dessutom solcellsteknologi, 541 00:30:13.862 --> 00:30:20.928 ett enormt materialområde där man använder neutroner ganska mycket faktiskt för att förstå solceller bättre. 542 00:30:21.408 --> 00:30:28.494 Och där till solceller använder man ett instrument som vi kallar en reflektometer som är specialiserad på ytor. 543 00:30:28.514 --> 00:30:33.435 Så att man kan studera kemi och struktur på ytan av någonting, 544 00:30:33.495 --> 00:30:35.676 men även i en dold yta, 545 00:30:35.956 --> 00:30:37.376 så någonting som ligger längre ner. 546 00:30:37.857 --> 00:30:43.538 Så med det instrumentet så kommer vi att kunna titta på solcellsprototyper medan de är igång och se, 547 00:30:44.138 --> 00:30:45.178 okej vad pågår här? 548 00:30:45.258 --> 00:30:46.479 Har vi något dött hörn? 549 00:30:46.939 --> 00:30:51.760 Har vi någon kemisk uppbildning någonstans som vi skulle behöva ändra på? 550 00:30:54.341 --> 00:30:58.362 Du säger att vi ska titta på detta och vi kommer att titta på detta. 551 00:30:58.462 --> 00:30:59.763 och vi kommer att titta och titta. 552 00:31:00.963 --> 00:31:02.584 Hur tittar man med en neutron? 553 00:31:03.124 --> 00:31:06.285 Ett instrument har några huvudsakliga komponenter. 554 00:31:07.466 --> 00:31:11.627 I ena änden så skickar man in neutroner så att de går rakt på ens prov. 555 00:31:11.787 --> 00:31:17.970 Säg att man har någon ny halvledande material till exempel som är av intresse för IT-utveckling eller forskning. 556 00:31:18.830 --> 00:31:21.751 Så har man sin halvledare och så skickar man in neutroner, 557 00:31:21.751 --> 00:31:23.112 de kommer då från Target. 558 00:31:23.632 --> 00:31:27.834 Och på andra sidan provet så har man stora detektorbankar. 559 00:31:28.054 --> 00:31:31.635 så att man kan detektera när neutronerna kommer ut från provet. 560 00:31:32.036 --> 00:31:32.576 Då vet man, 561 00:31:32.816 --> 00:31:42.620 det som typiskt händer i provet är att neutronerna de går rakt in i provet och de interagerar med kärnorna inuti provet inuti halvledaren sig. 562 00:31:43.080 --> 00:31:45.541 Och de kanske lämnar lite energi där, 563 00:31:45.561 --> 00:31:51.744 de byter kanske riktning och allt det lär vi oss genom att läsa av detektorerna på andra sidan. 564 00:31:52.004 --> 00:31:57.426 Så att då har vi en situation där vi vet hur neutronstrålen som kommer in ser ut 565 00:31:57.666 --> 00:32:00.487 vad gäller energifördelning och intensitet och så. 566 00:32:00.867 --> 00:32:05.288 Och sen genom detektorerna så vet vi hur ser neutronstrålen ut när den kommer ut. 567 00:32:06.629 --> 00:32:11.910 Och då får vi koppla in datorkraften för att räkna baklänges. 568 00:32:12.451 --> 00:32:17.552 Vad har hänt med strålen i provet och vad kan det säga oss om provet? 569 00:32:18.312 --> 00:32:22.894 Det är ju principiellt ganska enkelt men i praktiken är det lite svårt. 570 00:32:23.642 --> 00:32:28.165 Man får mata in så mycket man bara kan och annan information om det prov man har. 571 00:32:28.645 --> 00:32:33.748 Om det till exempel är ett protein så vet man vad det har för aminosyror. 572 00:32:33.768 --> 00:32:35.889 Man kanske vet något om strukturen eller inte. 573 00:32:36.169 --> 00:32:43.773 Man matar in så mycket som möjligt i den här dataprocessen för att förstå exakt vad vi har inne i provet. 574 00:32:44.233 --> 00:32:45.354 När jag säger ser, 575 00:32:45.714 --> 00:32:47.055 att vi tittar på saker, 576 00:32:47.355 --> 00:32:48.576 så är det detektorerna. 577 00:32:48.636 --> 00:32:50.577 För detektorerna kan se neutroner, 578 00:32:50.597 --> 00:32:51.537 det kan inte du och jag. 579 00:32:52.218 --> 00:32:52.538 Det är det. 580 00:32:52.738 --> 00:32:53.179 vi ser. 581 00:32:53.800 --> 00:32:56.844 Sen så förfinar vi den här mätningen genom att inte bara göra 582 00:32:57.544 --> 00:32:58.144 En mätning, 583 00:32:58.224 --> 00:33:04.628 utan vi kanske har ett och samma prov och så varierar vi temperaturen och gör en mätning på alla olika temperaturer. 584 00:33:04.908 --> 00:33:06.569 Vi kanske varierar trycket, 585 00:33:07.590 --> 00:33:14.974 eller vi kanske har provet som vi nämnde i en masugn eller i något annat system som intresserar oss. 586 00:33:15.534 --> 00:33:22.998 Vi kanske också har flera olika prover som är lite olika för att kunna kartlägga olika saker. 587 00:33:23.278 --> 00:33:26.580 Så man måste designa ett ganska intelligent experiment. 588 00:33:27.280 --> 00:33:29.282 för att få fram så mycket information som möjligt. 589 00:33:29.502 --> 00:33:30.063 Och då undrar jag, 590 00:33:30.083 --> 00:33:32.725 ni håller på att bygga nu för 15 olika instrument. 591 00:33:33.206 --> 00:33:37.550 Varför behöver man 15 olika instrument när de ju gör samma sak? 592 00:33:37.750 --> 00:33:39.732 Tänk er att man skickar neutroner på saker. 593 00:33:40.393 --> 00:33:41.854 De gör inte riktigt samma sak. 594 00:33:42.295 --> 00:33:44.577 De är optimerade för olika sorts mätningar. 595 00:33:44.857 --> 00:33:50.062 Så det de har gemensamt är att det ljus de använder är neutroner. 596 00:33:51.103 --> 00:33:51.484 Eller den... 597 00:33:51.948 --> 00:33:53.749 Den prob de använder är neutroner. 598 00:33:53.889 --> 00:33:55.069 Så det är det de har gemensamt. 599 00:33:55.109 --> 00:33:57.430 Men sen är de byggda för att göra olika mätningar. 600 00:33:59.070 --> 00:34:04.332 Vi pratade om det instrumentet som kan titta på proteiner i kristallinfas. 601 00:34:04.372 --> 00:34:07.493 Det är ju helt optimerat för det. 602 00:34:07.893 --> 00:34:13.835 Vi talade om reflektometern som kan titta på solceller och andra ytor. 603 00:34:13.895 --> 00:34:15.195 Den är helt optimerad för det. 604 00:34:16.195 --> 00:34:18.196 Sen nämnde du att titta på stenklumpar. 605 00:34:20.645 --> 00:34:22.866 Det finns väldigt spännande stenklumpar, 606 00:34:23.306 --> 00:34:24.426 till exempel från Mars. 607 00:34:25.207 --> 00:34:27.067 De tittar man på med hjälp av neutroner. 608 00:34:27.167 --> 00:34:31.429 Det finns andra instrument som håller på med det kallas imaging. 609 00:34:32.190 --> 00:34:36.331 Det är en relativt enkel teknik för att vara en neutronteknik. 610 00:34:36.671 --> 00:34:45.275 Man tittar in i ett mineralprov och får ut information om vad som har hänt i den mineralen. 611 00:34:46.035 --> 00:34:47.856 Det är ett annat instrument i sin tur. 612 00:34:48.276 --> 00:34:48.436 Så 613 00:34:49.157 --> 00:34:55.501 15 olika sätt att få ut information och prova med hjälp av neutroner. 614 00:34:56.062 --> 00:34:58.123 Så det är lite som en väldigt avancerad 3D-scanner? 615 00:34:58.764 --> 00:35:00.305 Man kollar av någonting? 616 00:35:00.505 --> 00:35:04.488 Imagingmaskinen är definitivt en väldigt avancerad 3D-scanner. 617 00:35:04.488 --> 00:35:05.288 Det är precis vad den är. 618 00:35:05.628 --> 00:35:08.010 Det är roligt med neutroner för de är väldigt snälla. 619 00:35:08.590 --> 00:35:16.176 Så att om man har ett prov som man inte kan återskapa till exempel då ett prov från en meteorit från Mars så vill man ju inte förstöra den. 620 00:35:17.060 --> 00:35:18.641 Man vill undersöka den, 621 00:35:18.701 --> 00:35:21.323 men man vill verkligen inte förstöra den om man kan låta bli. 622 00:35:22.043 --> 00:35:23.524 Och med neutroner kan man låta bli, 623 00:35:23.664 --> 00:35:26.826 för man kan titta djupt in i geologiska prover av olika slag. 624 00:35:27.046 --> 00:35:29.287 Vi har ju en del material från Mars. 625 00:35:30.228 --> 00:35:34.950 Vi har ju haft meteoritnedslag på olika ställen. 626 00:35:35.651 --> 00:35:40.533 Och man har tittat på de här proverna med hjälp av neutroner och även röntgenstrålning. 627 00:35:40.793 --> 00:35:41.994 Så Mars är ju spännande, 628 00:35:42.755 --> 00:35:44.936 eftersom där har funnits vatten. 629 00:35:45.760 --> 00:35:46.681 Om man undrar lite, 630 00:35:47.061 --> 00:35:48.042 har det funnits liv? 631 00:35:49.723 --> 00:35:51.925 Kan man förstå hur liv uppstår? 632 00:35:54.027 --> 00:35:58.530 Har vatten och organiskt material möjligen kommit till jorden från någon annanstans? 633 00:35:59.151 --> 00:36:01.713 Det finns många anledningar att studera meteoriter. 634 00:36:02.133 --> 00:36:03.635 Så för 635 00:36:04.395 --> 00:36:11.621 11 miljoner år sedan så slog en asteroid in i Mars vilket fick en massa stenar att kastas ut. 636 00:36:11.881 --> 00:36:14.984 Bland annat en meteorit som damp ner här. 637 00:36:15.500 --> 00:36:16.401 på Sydpolen. 638 00:36:17.241 --> 00:36:18.742 Och den upptäcktes 2003. 639 00:36:19.563 --> 00:36:22.305 Och det har man tittat på på många olika sätt. 640 00:36:22.725 --> 00:36:24.686 Och med neutroner och röntgen just, 641 00:36:25.047 --> 00:36:28.369 så har man gått in och tittat på mineralkompositionen. 642 00:36:29.109 --> 00:36:35.954 Och vad man specifikt har letat efter är förändringar i mineraler som uppstått på grund av att det har funnits vatten. 643 00:36:36.354 --> 00:36:38.035 Och det har funnits vatten, 644 00:36:38.195 --> 00:36:39.016 definitivt. 645 00:36:39.476 --> 00:36:40.337 Och så tittar man på, 646 00:36:40.517 --> 00:36:40.817 okej, 647 00:36:40.957 --> 00:36:41.358 vad kan vi, 648 00:36:41.698 --> 00:36:44.540 när vi nu ser exakt hur den här stenmassan 649 00:36:44.960 --> 00:36:46.841 är komponerad. 650 00:36:47.821 --> 00:36:48.342 Kan vi se, 651 00:36:49.382 --> 00:36:54.745 kan vi lära oss någonting om hur Mars var för flera hundra miljoner år sedan? 652 00:36:55.545 --> 00:36:56.245 Då det fanns, 653 00:36:56.365 --> 00:37:01.368 där fanns vatten och vi vet att varma källor, 654 00:37:01.448 --> 00:37:07.811 varma vätskefyllda områden vet vi ju från jorden att det kan ju komma liv den vägen, 655 00:37:08.191 --> 00:37:10.172 så vi är ju lite intresserade av hur det har sett ut. 656 00:37:10.648 --> 00:37:14.890 Och då sätter man in en sån här sten i en neutronkälla. 657 00:37:14.950 --> 00:37:15.850 Detta gjordes på 658 00:37:16.330 --> 00:37:18.171 ILL i Grenoble i Frankrike. 659 00:37:19.031 --> 00:37:21.112 Och så kollar man och då ser de att ja, 660 00:37:22.773 --> 00:37:26.514 här finns tecken på vatten på många olika ställen i den här meteorstenen. 661 00:37:26.975 --> 00:37:32.097 Men de såg att de här vattenområdena var isolerade från varandra, 662 00:37:32.157 --> 00:37:33.517 alltså väl avgränsade. 663 00:37:34.037 --> 00:37:35.218 Om den här stenen, 664 00:37:35.378 --> 00:37:36.418 när den var på Mars, 665 00:37:36.558 --> 00:37:40.140 hade legat i närheten av en varm källa så hade man snarare sett... 666 00:37:40.520 --> 00:37:42.942 ett flöde av vatten genom stenen, 667 00:37:43.683 --> 00:37:44.383 eller rester av. 668 00:37:44.864 --> 00:37:47.986 Istället så ser man de här isolerade bitarna och då säger man att nej, 669 00:37:48.066 --> 00:37:55.833 det här var nog små isbitar inne i stenen som smälte i samband med impact. 670 00:37:57.054 --> 00:37:59.776 Så det vi ser här är inte tecken på liv. 671 00:38:00.597 --> 00:38:04.600 Faktum är att det är nästan tecken på att just där och just då fanns det inget liv. 672 00:38:05.020 --> 00:38:06.602 Och det kan ju tyckas lite ointressant, 673 00:38:07.082 --> 00:38:09.204 men samtidigt säger det ju någonting. 674 00:38:09.812 --> 00:38:18.197 Och kanske framförallt så säger det Ausha de här studierna kan vi göra på de prover som nu tas på mars när de kommer tillbaka till jorden. 675 00:38:18.518 --> 00:38:20.519 Och då kommer vi ju kunna studera mycket bättre. 676 00:38:21.339 --> 00:38:22.260 Olika områden, 677 00:38:22.400 --> 00:38:23.201 olika tider. 678 00:38:23.961 --> 00:38:30.065 Vi kan se vad har hänt i de här våta miljöerna så att säga. 679 00:38:30.265 --> 00:38:34.628 Hur stora är de största sakerna man kan stoppa in i era instrument och mäta? 680 00:38:35.325 --> 00:38:40.410 Det är högt och lågt och vissa grejer är väldigt tillämpade och andra väldigt grundforskningsmässiga. 681 00:38:41.431 --> 00:38:45.295 Bland tillämpningarna finns så kallade machine forensics. 682 00:38:47.137 --> 00:38:54.044 När ett flygplan nästan har störtat så kanske man vill veta vad som är fel på den här motorn. 683 00:38:54.465 --> 00:38:56.707 Då tar man in en hel flygplansmotor. 684 00:38:57.847 --> 00:39:00.228 Men neutronstrålen är inte så stor. 685 00:39:00.288 --> 00:39:05.491 Den kan som störst bli kanske fem gånger fem centimeter. 686 00:39:05.751 --> 00:39:11.675 Då har man en stor anläggning som kan ta det här jättestora provet, 687 00:39:11.935 --> 00:39:12.635 en turbin, 688 00:39:12.835 --> 00:39:17.278 och flytta runt det systematiskt i strålen så att man får all information. 689 00:39:17.698 --> 00:39:19.519 Så du scannar av hela objekten? 690 00:39:19.779 --> 00:39:21.120 En neutron är väldigt liten, 691 00:39:21.140 --> 00:39:23.902 men du säger att området är fem gånger fem centimeter? 692 00:39:23.902 --> 00:39:23.982 Ja, 693 00:39:23.962 --> 00:39:25.643 det är många neutroner i varje puls. 694 00:39:25.903 --> 00:39:26.363 Jättemånga. 695 00:39:26.683 --> 00:39:27.824 Så att man kan bredda det lite. 696 00:39:28.444 --> 00:39:29.184 Det är ju som ljus. 697 00:39:29.584 --> 00:39:32.125 Du skickar ju inte en foton med din ficklampa. 698 00:39:37.528 --> 00:39:40.369 Tänk att ha en enfotons ficklampa. 699 00:39:40.989 --> 00:39:42.530 Undra hur den skulle fungera. 700 00:39:43.230 --> 00:39:43.350 Mm, 701 00:39:43.871 --> 00:39:45.151 känns mörkt. 702 00:39:46.592 --> 00:39:53.615 Jag tycker att det är så häftigt att man kan köra så många olika tester i så många olika storlekar. 703 00:39:54.479 --> 00:40:01.024 Man vill ju liksom bara få se den här stora masugnen stå och jobba där under neutronbombardemanget. 704 00:40:01.525 --> 00:40:01.645 Ja, 705 00:40:02.145 --> 00:40:06.609 och en annan sak är ju att från början så tänkte man att jaha, 706 00:40:06.929 --> 00:40:09.311 vad har ESS med rymden att göra? 707 00:40:10.152 --> 00:40:10.912 Jättemycket! 708 00:40:11.413 --> 00:40:13.795 Så nu får de ta och dra igång maskineriet. 709 00:40:14.475 --> 00:40:14.595 Ja, 710 00:40:14.896 --> 00:40:18.258 bygget står klart för öppning i slutet av 2027. 711 00:40:18.859 --> 00:40:20.080 Men du kan vara lugn, 712 00:40:20.380 --> 00:40:23.223 de kommer att börja provköra redan innan. 713 00:40:23.823 --> 00:40:27.825 Då kanske får vi de första provresultaten redan under 2026. 714 00:40:28.365 --> 00:40:29.005 Toppen! 715 00:40:29.405 --> 00:40:31.586 Så får vi åka tillbaka och kolla om några år. 716 00:40:32.306 --> 00:40:32.567 Och, 717 00:40:33.027 --> 00:40:35.048 men kanske inte riktigt lika snart, 718 00:40:35.408 --> 00:40:39.709 hoppas jag att vi får göra ett första studiebesök på bygget av Vimdhissen. 719 00:40:40.390 --> 00:40:41.410 En meter i sekunden, 720 00:40:41.690 --> 00:40:43.391 så det är dags att sätta igång. 721 00:40:43.991 --> 00:40:44.231 Japp, 722 00:40:44.952 --> 00:40:47.312 och för oss är det dags att avsluta. 723 00:40:47.973 --> 00:40:48.773 För idag bara. 724 00:40:49.493 --> 00:40:53.295 Hörs igen om ett par veckor eller i tidigare avsnitt redan nu. 725 00:40:53.763 --> 00:40:57.226 Musikmaterialet i serien är skriven av Armin Pendek. 726 00:40:57.647 --> 00:40:59.328 Jag heter Susanna Levenhaupt. 727 00:40:59.589 --> 00:41:01.330 Jag heter Marcus Pettersson. 728 00:41:01.691 --> 00:41:06.876 Har vi åkt till marsen görs på Weppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. 729 00:41:25.031 --> 00:41:25.292 Hallå, 730 00:41:26.353 --> 00:41:27.856 programmet gjordes av 731 00:41:28.457 --> 00:41:29.699 Rundfunk Media.