WEBVTT

1
00:00:00.709 --> 00:00:02.430
Det känns inte som att vi har något flow.

2
00:00:03.632 --> 00:00:04.512
 Det här flyger inte,

3
00:00:04.551 --> 00:00:04.911
 Marcus.

4
00:00:13.059 --> 00:00:14.645
Vi tjatar ju ofta om det här.

5
00:00:15.161 --> 00:00:15.286
 Ja,

6
00:00:15.442 --> 00:00:16.965
 vi nämner det ju i varje avsnitt.

7
00:00:17.403 --> 00:00:18.903
 Har vi åkt till Mars än?

8
00:00:19.403 --> 00:00:19.950
Precis!

9
00:00:20.575 --> 00:00:26.075
 Men för att nå dit så måste vi först förstå fysiken bakom att skjuta iväg en raket.

10
00:00:26.434 --> 00:00:28.575
 För det är liksom första steget på resan.

11
00:00:28.800 --> 00:00:28.920
Ja,

12
00:00:29.200 --> 00:00:35.986
 och när vi sen är på plats så skulle i alla fall jag vilja ta med en helikoptertur för att spana in omgivningarna på min nya planet.

13
00:00:36.368 --> 00:00:36.486
 Mm,

14
00:00:36.790 --> 00:00:39.267
och det är precis det vi ska prata om idag.

15
00:00:39.868 --> 00:00:41.556
 Jag heter Susanna Levenhaupt.

16
00:00:41.915 --> 00:00:43.337
Jag heter Marcus Pettersson.

17
00:00:43.978 --> 00:00:44.439
Och ja,

18
00:00:44.954 --> 00:00:45.876
 här kommer det igen då.

19
00:00:46.251 --> 00:00:47.642
 Frågan vi ställer är,

20
00:00:48.095 --> 00:00:49.642
 har vi åkt till Mars än?

21
00:00:59.636 --> 00:01:04.180
Idag ska vi alltså testa vingarna och prata om det här med att flyga på Mars.

22
00:01:04.942 --> 00:01:09.368
Men innan man kan flyga på Mars så måste man faktiskt flyga till Mars.

23
00:01:09.844 --> 00:01:10.625
 Så först ut,

24
00:01:11.071 --> 00:01:11.727
balistik.

25
00:01:12.852 --> 00:01:17.110
 Balistik är vetenskapen om kastade kroppars rörelse i luften.

26
00:01:17.688 --> 00:01:19.500
 Och det låter kanske inte så komplicerat,

27
00:01:19.563 --> 00:01:20.860
 men vänta ni bara.

28
00:01:21.141 --> 00:01:24.094
 Det finns nämligen flera olika sorters balistik.

29
00:01:24.625 --> 00:01:26.578
Till exempel innerbalistik.

30
00:01:27.110 --> 00:01:28.610
 Så dags att plocka fram det.

31
00:01:28.772 --> 00:01:30.113
 tunga artilleriet.

32
00:01:30.715 --> 00:01:38.000
 Carl Stigner är innerballistiker inom rekylfria vapen och raketmotorer på Saab Dynamics.

33
00:01:38.281 --> 00:01:39.602
Perfekt för oss!

34
00:01:40.359 --> 00:01:41.703
 Vi tar det som vanligt från början.

35
00:01:42.149 --> 00:01:42.367
 Carl,

36
00:01:42.664 --> 00:01:44.008
 vad är ballistik?

37
00:01:44.531 --> 00:01:47.984
Ballistik behandlar egentligen allting som har med raketer,

38
00:01:48.109 --> 00:01:50.438
 granater projektiler,

39
00:01:50.906 --> 00:01:53.781
 hur de tar sig fram i luften och hur de skjuts iväg,

40
00:01:53.891 --> 00:01:56.281
 hur de tar sig fram och hur de landar och så vidare.

41
00:01:56.784 --> 00:01:58.944
 Vi kommer att dela in i tre faser.

42
00:01:58.965 --> 00:02:00.764
 Den första är innerballistik.

43
00:02:01.827 --> 00:02:11.385
 Innerballistik betyder att man pratar om allting som har med utskjutning eller ivägskjutning av en projektil eller raket.

44
00:02:12.127 --> 00:02:16.041
 Det handlar om vilka krafter som får den att gå iväg,

45
00:02:17.401 --> 00:02:20.088
 hur det påverkar all kringutrustning,

46
00:02:20.151 --> 00:02:21.166
 vilka mot eldrör,

47
00:02:21.870 --> 00:02:23.604
 en utskjutningsramp eller liknande.

48
00:02:24.276 --> 00:02:26.057
 Så det är vad inneballistik handlar om.

49
00:02:27.197 --> 00:02:31.918
 Hur går det till att studera hela förloppet från början till slut?

50
00:02:32.277 --> 00:02:39.918
 Och påverkan på projektil eller raket och allting som är inblandat i det förloppet.

51
00:02:40.402 --> 00:02:45.184
Kan man då alltså säga att inneballistik är panintändet startskottet i ballistiken?

52
00:02:45.199 --> 00:02:45.324
Ja,

53
00:02:45.965 --> 00:02:46.496
 det kan man säga.

54
00:02:48.027 --> 00:02:49.824
 Och sen kommer vi då till mellanballistik.

55
00:02:51.464 --> 00:02:53.687
 Oftast ingen vill ta i för det är så krångligt.

56
00:02:55.107 --> 00:02:57.250
 Det är det här förloppet och precis när du kommer ut,

57
00:02:57.410 --> 00:02:58.332
 det kan man ju tänka sig själv,

58
00:02:58.351 --> 00:03:04.160
 om man skjuter ut något ur ett rör så kommer det ut en massa gaser och det är svårt att ha kontroll på det här.

59
00:03:05.238 --> 00:03:12.418
 Det blir ganska stökigt just där i det området innan du har kommit iväg ifrån ditt rör.

60
00:03:12.465 --> 00:03:17.715
 Det börjar lugna ner sig lite grann och det är det man brukar kalla mellanballistik.

61
00:03:18.433 --> 00:03:20.058
 Sen har vi ytterballistiken.

62
00:03:21.913 --> 00:03:24.537
 När det har kommit ut beskriver det hela färden,

63
00:03:24.896 --> 00:03:29.103
 från utskjutning till att du är framme dit du vill vara.

64
00:03:29.861 --> 00:03:33.306
 När du kommer fram brukar man prata om slutballistik.

65
00:03:33.447 --> 00:03:36.509
 Den beskriver hur raketen landar och vad som händer.

66
00:03:37.986 --> 00:03:41.986
 I våra fall är det helt enkelt att du vill ha verkan i mål.

67
00:03:43.470 --> 00:03:44.470
 Det kan vara på olika sätt.

68
00:03:44.689 --> 00:03:46.736
 Det kan vara ren rörelseenergi.

69
00:03:48.642 --> 00:03:50.423
 Någonting kommer in med väldigt hög hastighet.

70
00:03:50.888 --> 00:03:52.269
 Eller så är det ofta,

71
00:03:52.930 --> 00:03:54.291
 viktigt vanligare i våra sammanhang,

72
00:03:54.310 --> 00:03:59.576
 en explosiv verkansdel som detonerar när du kommer till mål.

73
00:04:00.240 --> 00:04:02.537
Om vi då backar tillbaka och bara säger,

74
00:04:02.857 --> 00:04:04.920
 du jobbar med innerballistik på Saab.

75
00:04:05.139 --> 00:04:05.264
Ja,

76
00:04:05.560 --> 00:04:11.201
 just nu så är vi på Saab och vi är inom affärsområdet Dynamics.

77
00:04:12.076 --> 00:04:15.748
 Och mer konkret så är vi inom det som heter Ground Combat.

78
00:04:16.060 --> 00:04:17.935
 Vi sysslar med understödvapen.

79
00:04:17.998 --> 00:04:19.998
 så att det är vapen som är...

80
00:04:20.636 --> 00:04:21.997
 Det har med markstrid att göra.

81
00:04:22.238 --> 00:04:26.062
 Så det är sådana vapen som är ganska välkända i många sammanhang som

82
00:04:27.241 --> 00:04:28.105
 Carl Gustav,

83
00:04:28.382 --> 00:04:32.550
 AT4 och Enlo är våra produkter i stor utsträckning.

84
00:04:33.027 --> 00:04:34.988
Och min serie handlar om rymden.

85
00:04:35.409 --> 00:04:37.105
 Så vad har det med det att göra?

86
00:04:38.152 --> 00:04:41.074
Så inneballistik då i de här sammanhangen,

87
00:04:41.075 --> 00:04:43.917
 det handlar ju om att förstå sig på hur vi får iväg.

88
00:04:44.402 --> 00:04:45.574
 Det är ju en raket,

89
00:04:45.636 --> 00:04:46.339
 ofta en raket,

90
00:04:47.620 --> 00:04:48.620
 driven projektil.

91
00:04:49.496 --> 00:04:52.743
 Hur får vi iväg den på det sätt vi vill,

92
00:04:53.163 --> 00:04:55.385
 i den riktning vi vill och på ett säkert sätt?

93
00:04:56.768 --> 00:04:58.748
 Och rent konkret så är det ju...

94
00:04:59.769 --> 00:05:04.936
 I våra applikationer handlar det alltid om att man ska förbränna en krutladdning på rätt sätt.

95
00:05:05.072 --> 00:05:17.033
 Och det ska man veta att även ett skott ur ett eldrör som låter som en smäll är egentligen en väldigt kontrollerad förbränning av ett bränsle och en krutladdning.

96
00:05:18.268 --> 00:05:25.721
 Man måste ha väldigt bra kontroll på precis hur det går till och hur den börjar brinna och hur bloppet ser ut hela vägen.

97
00:05:26.471 --> 00:05:27.580
 Och sen får man då studera.

98
00:05:28.440 --> 00:05:29.143
 den brinner och...

99
00:05:29.289 --> 00:05:30.450
 bygger en massa tryck,

100
00:05:31.129 --> 00:05:31.850
 producerar gas,

101
00:05:31.989 --> 00:05:32.569
 bygger tryck.

102
00:05:32.991 --> 00:05:41.831
 Och det är det i sin tur som skjuter iväg en projektil eller driver fram en raket genom att man får en raketmotor,

103
00:05:41.854 --> 00:05:48.932
 stråler helt enkelt ur raketmotorn som produceras av en brinnande krutladdning.

104
00:05:49.729 --> 00:05:52.791
Men om vi då ska jämföra med en rymdraket,

105
00:05:53.213 --> 00:05:54.495
 hur den fungerar?

106
00:05:55.010 --> 00:05:55.135
Ja,

107
00:05:56.401 --> 00:05:58.041
 man kan börja med likheter då kanske.

108
00:05:58.337 --> 00:06:02.522
 En likhet är att många av våra system är tvåstegsraketer.

109
00:06:02.542 --> 00:06:04.823
 Det är ganska likt hur man hanterar en rymdraket.

110
00:06:04.824 --> 00:06:06.643
 I alla fall flera,

111
00:06:06.846 --> 00:06:08.089
 där de ofta är ännu fler steg.

112
00:06:08.424 --> 00:06:09.409
 Men vi har två steg.

113
00:06:09.410 --> 00:06:12.714
 Vi börjar alltid med att skjuta ut ur ett eldrör.

114
00:06:13.331 --> 00:06:18.659
 Antingen med bara en liten raketmotor som skjuts ut.

115
00:06:19.221 --> 00:06:27.628
 Eller som för Carl Gustav där det är lite mer inbyggt i en tweakad variant av ett eldrör.

116
00:06:29.330 --> 00:06:32.913
 När projektilen kommer ut så startar ytterligare en motor,

117
00:06:33.495 --> 00:06:34.093
 steg två.

118
00:06:34.315 --> 00:06:36.601
 Det är den som driver fram den till målet.

119
00:06:36.655 --> 00:06:42.663
Om vi jämför med en rymdraket som alla har sett flyga upp.

120
00:06:42.726 --> 00:06:47.905
 Den har till exempel fenor och ibland snurrar den lite.

121
00:06:48.030 --> 00:06:51.827
Fener är ett enkelt sätt att få stabilitet.

122
00:06:53.233 --> 00:06:54.936
 Om man ska bli teknisk så...

123
00:06:55.702 --> 00:06:56.436
 Fenerna har ju...

124
00:06:56.661 --> 00:07:03.269
 Dess uppgift är att man ska flytta bak tryckcentrum på raketen.

125
00:07:05.293 --> 00:07:09.215
 Masscentrum kanske de flesta känner sig hyfsat bekväma med.

126
00:07:09.277 --> 00:07:12.418
 Att masscentrum är på något sätt centrum av massan.

127
00:07:12.433 --> 00:07:20.480
 Att den beskriver hur en raket eller vilken kropp som helst skulle bete sig om den inte hade någon utsträckning utan att den är en liten punktpartikel.

128
00:07:20.762 --> 00:07:24.887
 Så masscentrum beskriver hur det beter sig i en kropp.

129
00:07:25.401 --> 00:07:26.741
 Under gravitation till exempel.

130
00:07:27.161 --> 00:07:31.464
 Tryckcentrum beskriver hur det beter sig i en kropp när du blåser på den.

131
00:07:31.581 --> 00:07:33.319
 Eller när den blir utsatt för tryck på något sätt.

132
00:07:34.343 --> 00:07:40.843
 Och då vill man typiskt sett för att ha stabilitet ha tryckcentrumet så långt bak som möjligt på en kropp.

133
00:07:41.491 --> 00:07:44.725
 På enklare sätt kan man säga att ju längre bak desto mer stabilitet får man.

134
00:07:45.788 --> 00:07:52.663
 Så har du tryckcentrum väldigt långt bak på din raket så blir den stabilare i alla fall.

135
00:07:53.409 --> 00:07:57.471
 Därför sätter man ofta fenor längst bak för då får du stora ytor att trycka på.

136
00:07:57.529 --> 00:08:02.889
 Det är stora ytor att flytta bak ditt tryckcentrum.

137
00:08:03.295 --> 00:08:05.170
Varför blir det bättre om jag har fenorna längst bak?

138
00:08:05.529 --> 00:08:12.428
Anledningen till att du vill ha ditt fenor långt bak och ditt tryckcentrum långt bak är just att om du får en störning,

139
00:08:13.256 --> 00:08:17.240
 om den vinglar till av någon anledning då kommer den vilja,

140
00:08:18.068 --> 00:08:21.896
 då får de krafter och moment som verkar på raketen kommer att göra.

141
00:08:22.321 --> 00:08:23.162
 att den går tillbaka.

142
00:08:23.923 --> 00:08:31.092
 Den rör sig ut med en bana och om raketen vrider sig så att den är vriden relativt sin bana då kommer den här,

143
00:08:31.529 --> 00:08:37.920
 när du har rätt stabilitet då kommer den vrida tillbaka sig istället för att vända sig bak och fram och åka med rumpan fram,

144
00:08:38.217 --> 00:08:39.795
 för det vill man ju typiskt sett inte.

145
00:08:40.420 --> 00:08:41.482
 Så att den börjar tumla.

146
00:08:41.795 --> 00:08:45.310
 Sen kan den också bli för stabil.

147
00:08:45.748 --> 00:08:46.560
 Vissa typer av,

148
00:08:47.514 --> 00:08:49.154
 det finns ju andra sätt att stabilisera,

149
00:08:49.170 --> 00:08:49.842
 till exempel en

150
00:08:50.781 --> 00:08:52.523
 det man kallar spinnstabiliserade,

151
00:08:52.642 --> 00:08:57.750
 som man ofta gör med gevärskulor och så kan man även göra med raketer.

152
00:08:58.508 --> 00:09:04.054
 De kan bli överstabila så att de inte följer med sin bana på ett bra sätt.

153
00:09:04.898 --> 00:09:11.765
 Men framförallt om du då vill styra en raket så kan det också vara jobbigt om den är för stabil för då blir den ju tyngdstyrd.

154
00:09:12.125 --> 00:09:15.687
 Det är som att köra en bil med alldeles för grova däck.

155
00:09:16.312 --> 00:09:17.734
Det har med den här spinnen att göra,

156
00:09:17.735 --> 00:09:19.422
 för det har man ju också ibland på rymdraketer.

157
00:09:19.453 --> 00:09:20.093
 Men vad beror det på?

158
00:09:20.841 --> 00:09:22.461
Man kan ha spinn av lite olika skäl.

159
00:09:22.921 --> 00:09:27.081
 Det vanligaste kanske är att man lägger lite spinn på en raket.

160
00:09:28.984 --> 00:09:32.726
 Ingenting är ju perfekt tillverkat så man har alltid lite fel och lite snett.

161
00:09:33.226 --> 00:09:37.148
 Hur noga man än är så kommer fienderna att peka lite snett.

162
00:09:37.742 --> 00:09:40.492
 Raketmotorstrålen kommer kanske inte ut helt rakt.

163
00:09:41.492 --> 00:09:44.929
 Allt det här ger ju små krafter i fel riktning.

164
00:09:46.269 --> 00:09:47.531
 Om man inte spinner raketen,

165
00:09:47.631 --> 00:09:50.878
 då kommer kraften att hela tiden peka i samma riktning.

166
00:09:51.597 --> 00:09:55.285
 Vilket gör att den kommer att avvika lite grann från den bana man har tänkt sig.

167
00:09:56.605 --> 00:09:57.871
 Om man ger den lite spinn,

168
00:09:58.167 --> 00:10:00.574
 så att den snurrar lite grann runt sin centrumaxel.

169
00:10:01.039 --> 00:10:02.480
 Då kommer ju de här snekrafterna,

170
00:10:02.560 --> 00:10:05.324
 de kommer ju hela tiden vrida sig runt.

171
00:10:05.363 --> 00:10:08.328
 Så de kommer ju bli ett medelvärde av de här.

172
00:10:08.387 --> 00:10:12.726
 Så de kommer ju medelvärdesvilda bort sig själva i princip.

173
00:10:12.773 --> 00:10:15.976
 Så man blir mycket mindre känslig mot felaktigheter i...

174
00:10:17.695 --> 00:10:19.820
 Små felaktigheter i tillverkning som man alltid har.

175
00:10:19.821 --> 00:10:25.586
Vad är det svåraste med att bygga det ni bygger?

176
00:10:25.587 --> 00:10:26.320
Det svåraste...

177
00:10:26.742 --> 00:10:29.508
 Jag skulle säga att det som är svårast för oss...

178
00:10:30.404 --> 00:10:33.786
 det är att balansera mellan prestanda,

179
00:10:33.929 --> 00:10:41.171
 att konstruktionen ska lösa sin uppgift helt enkelt och den ska göra det med hög funktionssannolikhet.

180
00:10:41.452 --> 00:10:43.257
 Vi ska veta att den fungerar varje gång.

181
00:10:43.874 --> 00:10:52.312
 Men vi måste också göra det på ett väldigt säkert sätt för skytten och vi måste klara väldigt tuff miljö.

182
00:10:52.609 --> 00:10:54.546
 De utsätts för all möjlig elända,

183
00:10:54.547 --> 00:10:55.327
 de här produkterna,

184
00:10:55.343 --> 00:10:56.484
 och måste fungera ändå.

185
00:10:57.124 --> 00:10:59.234
 Samtidigt som de ska gå bära.

186
00:10:59.495 --> 00:11:00.356
 Så de får inte vara tunga.

187
00:11:00.696 --> 00:11:05.061
 Så vi har väldigt många krav som trycker ihop konstruktionen från olika håll.

188
00:11:05.120 --> 00:11:10.850
 Så vi målas ofta in i en ganska liten box designutrymmetsmässigt.

189
00:11:11.608 --> 00:11:15.413
 Och det blir hela tiden en förhandling mellan de här olika...

190
00:11:15.725 --> 00:11:18.209
 Det enda vi inte kan förhandla med är säkerheten.

191
00:11:18.272 --> 00:11:19.569
 Den måste ju alltid finnas där.

192
00:11:20.538 --> 00:11:21.741
 Men sen hamnar man ju alltid där.

193
00:11:21.772 --> 00:11:22.663
 Man måste förhandla.

194
00:11:23.100 --> 00:11:25.741
 Så det tycker jag upplever jag som vår största utmaning.

195
00:11:25.959 --> 00:11:27.069
 Att hantera alla de här.

196
00:11:27.663 --> 00:11:30.245
 Olika behoven som ofta är motstridiga.

197
00:11:30.847 --> 00:11:32.569
 Utmaningen som jag inte varit inne på är ju,

198
00:11:32.968 --> 00:11:37.972
 och det har vi ju gemensamt i alla raketmotorer,

199
00:11:38.050 --> 00:11:38.691
 att det blir ju,

200
00:11:38.816 --> 00:11:41.800
 inne i en raketmotor blir det en fruktansvärt elak miljö.

201
00:11:41.855 --> 00:11:47.503
 Det är flera tusen grader varma gaser som strömmar med höga hastigheter.

202
00:11:47.519 --> 00:11:50.081
 Så det behöver man ju lösa.

203
00:11:50.082 --> 00:11:52.331
 Man behöver kyla saker och ting och isolera då.

204
00:11:52.894 --> 00:11:56.191
 I de mer avancerade rymdraketerna,

205
00:11:56.269 --> 00:11:56.909
 då har man ju ofta...

206
00:11:57.147 --> 00:11:58.888
 aktiv kylning av olika slag.

207
00:11:59.449 --> 00:12:03.533
 Man leder runt både bränsle och andra kylmedel för att kyla.

208
00:12:03.635 --> 00:12:09.158
 I en krutraketmotor löser man ofta det genom att man har en isolering av olika slag.

209
00:12:09.236 --> 00:12:15.510
Om vi då tar inte själva röret utan om du bygger en raket som skjuter raketmotorn på den.

210
00:12:16.244 --> 00:12:16.760
 Vad är det?

211
00:12:17.025 --> 00:12:17.931
 Hur funkar den?

212
00:12:18.916 --> 00:12:26.213
Vi jobbar i alla fall där jag befinner mig i företaget så jobbar vi uteslutande med det man säger fast bränsle.

213
00:12:27.124 --> 00:12:29.747
 raket eller konkret är det krutmotor.

214
00:12:31.366 --> 00:12:40.014
 Ett krut är ju ett ämne som innehåller ett bränsle och tekniskt sett bränsle och oxidator i samma substans.

215
00:12:41.256 --> 00:12:44.233
 Vilket betyder att det kan brinna utan att du tillför något syre.

216
00:12:46.124 --> 00:12:48.921
 Stoppar man in en vd-klabb i upp...

217
00:12:48.979 --> 00:12:53.663
 När man öppnar spisen hemma och stänger alla luftintagare kommer den aldrig brinna.

218
00:12:54.002 --> 00:12:58.846
 Men skulle du stoppa in en krutbit här så kommer den brinna för den har allt syre den behöver.

219
00:13:01.112 --> 00:13:04.354
 Så man genererar gas i en krutraketmotor.

220
00:13:04.573 --> 00:13:07.260
 Man tänder upp den här krutbiten och sen brinner den.

221
00:13:07.542 --> 00:13:10.260
 När den brinner ger den ifrån sig massa gas.

222
00:13:12.167 --> 00:13:15.932
 Då bygger du uttryck inne i en liten raketmotorkammare.

223
00:13:18.579 --> 00:13:19.800
 Den behöver inte vara liten,

224
00:13:19.801 --> 00:13:21.262
 i våra fall är den ganska liten.

225
00:13:22.102 --> 00:13:23.124
 Den kan vara hur stor som helst.

226
00:13:25.444 --> 00:13:30.592
 När du bygger tryck har du längst bak en hål som fortsätter ut i en dysa.

227
00:13:30.647 --> 00:13:34.296
 Du går in i ett litet hål och sen går den ut som en tratt.

228
00:13:34.397 --> 00:13:43.178
 Det som händer när man har en sådan typ av dys är att du får en väldigt hög gashastighet ut.

229
00:13:44.944 --> 00:13:46.694
 Så att du får det som trängs.

230
00:13:47.171 --> 00:13:48.513
 så får man ljudhastighet.

231
00:13:49.074 --> 00:13:54.376
 Ljudhastighet i de här sammanhangen är runt 1000 meter per sekund för det är väldigt heta gaser.

232
00:13:54.497 --> 00:13:57.759
 De är ju på 2-3 tusen kelvin uppåt.

233
00:13:58.486 --> 00:14:05.915
 Och när du kommer utanför den här minsta sektionen så fortsätter den accelerera ännu mer så att du får väldigt hög hastighet på gaserna ut.

234
00:14:06.212 --> 00:14:09.697
 Det är det som trycker raketmotorn framåt.

235
00:14:11.056 --> 00:14:15.884
 Att du kastar ut gas bakåt kommer att trycka raketen framåt.

236
00:14:16.907 --> 00:14:18.008
 Som en reaktionskraft.

237
00:14:18.929 --> 00:14:22.831
Ljudets hastighet ut och sen fortsätter det accelerera.

238
00:14:23.292 --> 00:14:25.699
 Men hur snabbt kommer projektilen upp?

239
00:14:26.378 --> 00:14:27.738
 Hur snabbt kan den gå?

240
00:14:29.542 --> 00:14:36.722
Det som egentligen sätter gränsen är hur mycket kraft du får ut och vad du har för luftmotstånd.

241
00:14:38.253 --> 00:14:43.566
 Du kommer att fortsätta eftersom man fortsätter att accelerera upp.

242
00:14:44.219 --> 00:14:54.774
 hela projektilen så att du kommer alltid fortsätta kasta ut gas bakåt och kommer därmed få ytterligare fortsätta accelerera framåt hela tiden.

243
00:14:56.241 --> 00:15:00.526
 Men det är framförallt luftmotstånd som sätter gränsen för hur fort det kan gå.

244
00:15:01.288 --> 00:15:02.206
Du säger ju krut.

245
00:15:02.507 --> 00:15:03.346
 Är det vanligt krut?

246
00:15:03.768 --> 00:15:05.928
 Som jag tänker på krut som är en smällare?

247
00:15:07.194 --> 00:15:10.733
Jag tror att om du skulle ställa fram krut så skulle du nog inte tro att det är krut.

248
00:15:11.577 --> 00:15:16.053
 De flesta tänker på krut som någon liten svart pulver.

249
00:15:17.897 --> 00:15:22.741
 Krut i de här sammanhangen när man pratar om framdrivning då är det ofta,

250
00:15:22.803 --> 00:15:25.897
 i rymdindustrin använder man ofta det som heter kompositkrut.

251
00:15:26.617 --> 00:15:37.281
 Det ser ut och är ofta en gummibit där du har lagt i en massa oxidator och blandat ihop så att det ska bli ett explosivt ämne.

252
00:15:38.382 --> 00:15:41.257
 I vår industri använder vi mycket det som heter...

253
00:15:41.421 --> 00:15:44.078
 De är baserade på nitrocellulosa så det är egentligen...

254
00:15:44.828 --> 00:15:45.796
 Bomull ligger ofta...

255
00:15:45.906 --> 00:15:48.281
 Bomullskrut pratade vi om mycket förr i tiden.

256
00:15:48.625 --> 00:15:50.718
 Men i princip så är det väl det vi använder fortfarande.

257
00:15:52.203 --> 00:15:54.562
 Man börjar med bomull och sen så gör du en...

258
00:15:55.205 --> 00:16:01.292
 Sätter man till en massa kväve till de här och sen så blandar man ihop det med nitroglycerin.

259
00:16:03.093 --> 00:16:04.437
 I vårt fall i alla fall,

260
00:16:04.491 --> 00:16:06.296
 ofta i raketmotors sammanhang gör man det.

261
00:16:06.335 --> 00:16:08.898
 Man får det som heter dubbelbaskrut.

262
00:16:09.116 --> 00:16:11.335
 Och när man ställer fram,

263
00:16:11.336 --> 00:16:13.069
 man skulle ställa fram en raketmotorladdning.

264
00:16:13.070 --> 00:16:14.866
 Jag skulle tycka att det där är en plastbit.

265
00:16:15.179 --> 00:16:15.944
 För det ser ut som en...

266
00:16:17.293 --> 00:16:17.914
 Det mår inte mycket,

267
00:16:17.915 --> 00:16:18.914
 det är som en plastbit.

268
00:16:19.154 --> 00:16:28.801
En av skillnaderna på det ni skickar iväg om en rymdraket är att en rymdraket skickas ju rakt oftast,

269
00:16:29.168 --> 00:16:29.926
 kanske inte helt rakt,

270
00:16:29.927 --> 00:16:31.145
 men ganska rakt uppåt.

271
00:16:31.629 --> 00:16:33.809
 Medan ni skickas mer vågrätt.

272
00:16:34.106 --> 00:16:35.871
 Vad innebär den skillnaden?

273
00:16:36.199 --> 00:16:36.309
Ja,

274
00:16:36.371 --> 00:16:45.606
 en skillnad är ju att vi får just inom våra applikationer då så får man ju väldigt sällan någon större inverkan av att man får förändrat lufttryck till exempel.

275
00:16:46.569 --> 00:16:48.931
 Även gravitationen är konstant i princip.

276
00:16:49.953 --> 00:16:53.658
 Det är ju förenklande på många sätt och vis.

277
00:16:54.736 --> 00:16:56.400
 Det är väl egentligen den största skillnaden.

278
00:16:56.541 --> 00:17:01.306
 Annars att skjuta iväg saker med raketer,

279
00:17:02.330 --> 00:17:06.642
 det är ju mångt och mycket samma uppgift man har att lösa.

280
00:17:07.314 --> 00:17:10.658
 Sen är ju förhållandena extrema på väldigt olika sätt.

281
00:17:12.205 --> 00:17:16.689
 Vi har väldigt mycket likheter och väldigt mycket olikheter mellan rymdindustrin och det vi håller på med.

282
00:17:17.291 --> 00:17:20.432
Om du skulle skicka någonting rakt upp och ut,

283
00:17:20.674 --> 00:17:22.994
 vad skulle du behöva tänka på då och förändra?

284
00:17:23.299 --> 00:17:31.080
Om vi skulle skjuta ut i omloppsbana så skulle vi behöva väldigt mycket mer impuls och kraft först och främst.

285
00:17:31.439 --> 00:17:35.111
 Det är väl den första och största skillnaden.

286
00:17:35.189 --> 00:17:41.221
 Då skulle man komma upp i väldigt höga hastigheter och då kommer man få andra effekter.

287
00:17:41.781 --> 00:17:44.582
 som aerodynamisk uppvärmning och sånt där.

288
00:17:45.662 --> 00:17:49.982
 För det mesta rör vi oss i underljusfart och under ganska korta förlopp.

289
00:17:50.006 --> 00:17:51.803
 Så att de effekterna är inte så...

290
00:17:52.521 --> 00:18:01.779
 Just att man får ramla sig väldigt fort genom ett lufthav då får man en massa friktion som värmer upp saker och ting på en nivå så att saker börjar smälta till slut.

291
00:18:02.279 --> 00:18:03.732
 Det behöver vi inte vita hänsyn till.

292
00:18:04.014 --> 00:18:05.045
 Skulle vi skjuta ut...

293
00:18:06.060 --> 00:18:07.232
 Jag har inte funderat på det,

294
00:18:07.233 --> 00:18:07.810
 men skulle vi...

295
00:18:08.401 --> 00:18:13.227
 Behöva skjuta ut saker i omloppsbanan så skulle man behöva tänka till om det här blir ett problem i alla fall.

296
00:18:13.867 --> 00:18:18.395
 Våra motorer skulle absolut kunna brinna i rymden för de är inte beroende av vad som är på utsidan.

297
00:18:18.653 --> 00:18:22.051
 Du skulle generera en kraft men de skulle inte flyga särskilt bra.

298
00:18:22.238 --> 00:18:23.176
Varför skulle de inte flyga bra?

299
00:18:23.653 --> 00:18:27.082
Om du inte har någon atmosfär så kommer du inte ha något som stabiliserar.

300
00:18:28.301 --> 00:18:34.801
 Jag har inte gjort räknövningen men rent spontant här så skulle jag säga att det nog skulle bli problem med stabilitet.

301
00:18:39.170 --> 00:18:39.310
Så,

302
00:18:39.728 --> 00:18:42.990
 ballistiken förklarar alltså hur vi tar oss till Mars.

303
00:18:43.435 --> 00:18:43.553
Ja,

304
00:18:43.951 --> 00:18:46.334
även om vi inte gör det med just Karls raket då.

305
00:18:46.779 --> 00:18:50.381
 Men vetenskapen omkastade kroppars rörelse i luften och allt det där.

306
00:18:51.162 --> 00:18:54.037
 Men här kommer alltså nästa utmaning.

307
00:18:54.709 --> 00:18:58.771
För som Karl sa så handlar det om att kontrollera banors stabilitet.

308
00:18:59.209 --> 00:19:03.287
 Men på Mars så finns det ju liksom ingen luft att stabilisera sig i.

309
00:19:03.506 --> 00:19:04.131
Exakt.

310
00:19:04.581 --> 00:19:07.203
 Så hur får man något att flyga på Mars?

311
00:19:07.684 --> 00:19:08.746
 I den där tunna,

312
00:19:09.004 --> 00:19:09.426
 tunna,

313
00:19:09.508 --> 00:19:11.649
 nästan obefintliga atmosfären?

314
00:19:12.047 --> 00:19:15.789
Tove Ågren är rymdingenjör på NASA Ames Research Center.

315
00:19:16.477 --> 00:19:21.836
 Där jobbar hon med att modellera och simulera modeller för att kunna bygga och designa Mars-helikopter.

316
00:19:22.242 --> 00:19:24.945
 Just för att de ska kunna flyga så bra och så långt som möjligt.

317
00:19:25.649 --> 00:19:26.930
Så coolt.

318
00:19:27.617 --> 00:19:27.899
Tove,

319
00:19:28.602 --> 00:19:33.570
 vad är de största skillnaderna mellan att flyga något på jorden och att flyga något på Mars?

320
00:19:33.981 --> 00:19:35.542
Den absolut största skillnaden,

321
00:19:35.782 --> 00:19:41.842
 det som skapar mest huvudvärk hos mig är att atmosfären är näst intill obefintlig.

322
00:19:42.081 --> 00:19:42.620
 Och därför,

323
00:19:43.620 --> 00:19:45.260
 tidigt så tänkte man att det här går inte.

324
00:19:45.581 --> 00:19:50.464
 För det är ungefär bara en procent av jordens atmosfär.

325
00:19:50.465 --> 00:19:54.604
 Och det är ju luftmassa som egentligen gör,

326
00:19:54.760 --> 00:19:56.589
 eller som skapar luftkraft.

327
00:19:57.418 --> 00:20:00.422
 skjuter undan luft och så skjuts man tillbaka upp.

328
00:20:01.863 --> 00:20:03.824
 Så det är egentligen den största skillnaden.

329
00:20:04.566 --> 00:20:11.512
 Gravitationen är lite lägre men inte tillräckligt mycket mindre för att kompensera för att det finns så lite luft att flyga i.

330
00:20:13.090 --> 00:20:14.871
 Och sen är det ju också på mars,

331
00:20:15.152 --> 00:20:16.621
 vilket är ganska långt bort.

332
00:20:17.840 --> 00:20:18.699
Det kan också vara ett problem.

333
00:20:18.887 --> 00:20:21.621
Det är också ett litet problem och det ställer ganska höga krav på

334
00:20:22.746 --> 00:20:24.449
 Autonomi och att kunna

335
00:20:25.543 --> 00:20:25.824
 Ja men

336
00:20:26.822 --> 00:20:31.606
 Förstå vilket tillstånd helikoptern befinner sig i.

337
00:20:32.668 --> 00:20:37.168
 Och det finns ju väldigt få utrymme att göra course corrections.

338
00:20:37.215 --> 00:20:42.434
 Eller att i real time kunna utvärdera hur.

339
00:20:42.481 --> 00:20:44.762
 Så det måste vara väldigt robust.

340
00:20:45.793 --> 00:20:51.028
 Både kommunikationen och hur farkosten vet vad de ska göra näst.

341
00:20:51.387 --> 00:20:51.684
Just det.

342
00:20:52.762 --> 00:20:53.043
 Hur...

343
00:20:53.362 --> 00:20:56.805
 Hur gör man för att lösa problemet?

344
00:20:56.806 --> 00:20:57.848
Steg ett.

345
00:20:59.168 --> 00:21:05.293
 Framförallt så är designen på själva rotorerna som det heter.

346
00:21:05.371 --> 00:21:06.778
 Själva propellerna.

347
00:21:06.856 --> 00:21:08.614
 Det kommer någon att ge mig skit om jag säger propellerna.

348
00:21:08.637 --> 00:21:09.512
 För det är inte samma sak.

349
00:21:09.996 --> 00:21:10.746
 Men rotorerna,

350
00:21:10.793 --> 00:21:12.637
 alltså de blad som snurrar runt.

351
00:21:14.449 --> 00:21:17.824
 De måste man designa lite annorlunda.

352
00:21:20.809 --> 00:21:21.746
 Den största grejen är att...

353
00:21:22.174 --> 00:21:27.039
 Man behöver mycket mer aria för själva rotorn så det är större den är.

354
00:21:27.801 --> 00:21:32.024
 Så det blir väldigt överdimensionerat i förhållande till kroppen på.

355
00:21:32.086 --> 00:21:37.125
 Själva det som ska lyftas upp.

356
00:21:37.508 --> 00:21:41.875
 Så det är egentligen bara en liten drönare med jättestora rotorer.

357
00:21:42.860 --> 00:21:49.125
 Och sen så själva bladen också vill man göra väldigt tunna och väldigt lätta.

358
00:21:49.750 --> 00:21:53.973
 Allt med marshelikopter handlar om att hur gör vi det här så lätt som möjligt.

359
00:21:54.215 --> 00:21:54.555
Oskar,

360
00:21:54.895 --> 00:21:56.919
 du säger ju att arian ska vara stor.

361
00:21:57.079 --> 00:22:00.063
 Men då är det själva arian som bladen täcker,

362
00:22:00.180 --> 00:22:01.118
 inte bladen i sig.

363
00:22:01.282 --> 00:22:01.922
 Eller både och.

364
00:22:02.024 --> 00:22:03.219
Det finns lite olika sätt att göra det på,

365
00:22:03.220 --> 00:22:03.821
 precis som du säger.

366
00:22:03.860 --> 00:22:04.844
 Man kan öka radien,

367
00:22:05.305 --> 00:22:07.126
 eller hur långt bladet är.

368
00:22:07.204 --> 00:22:10.891
 Man kan öka arian på själva bladformen.

369
00:22:11.626 --> 00:22:13.657
 Och vi balanserar dem båda.

370
00:22:14.016 --> 00:22:18.391
 Problemet är att om du gör ett blad för långt så kan man tänka sig också att det blir väldigt svajigt.

371
00:22:19.094 --> 00:22:19.235
 och

372
00:22:19.902 --> 00:22:20.803
 Det här blir väldigt tekniskt,

373
00:22:20.943 --> 00:22:26.948
 men när det inte finns sån luft så är det många rörelser som inte dämpar ut sig.

374
00:22:27.448 --> 00:22:29.952
 Om man fladdrar någonting i vinden så finns det ett motstånd,

375
00:22:31.015 --> 00:22:32.374
 en dämpning i själva luften.

376
00:22:33.132 --> 00:22:34.194
 Det gör det inte riktigt på mars,

377
00:22:34.616 --> 00:22:40.788
 vilket gör att om man gör någonting som är väldigt långt och smalt så blir det nästan som en stor fjäder.

378
00:22:41.257 --> 00:22:42.304
 Och det är inte bra.

379
00:22:43.585 --> 00:22:49.085
 Så man kan inte göra det för långt utan att göra bladen mycket tjockare och med...

380
00:22:49.991 --> 00:22:51.192
 av en hårdare material.

381
00:22:52.532 --> 00:23:01.200
 Så det blir liksom en balans för om man ökar arian för mycket på bladen så kräver det också mer energi eller el för att snurra runt bladen.

382
00:23:01.762 --> 00:23:02.559
 För det är också en grej vi gör,

383
00:23:02.560 --> 00:23:03.427
 vi snurrar bladen väldigt,

384
00:23:03.428 --> 00:23:03.606
 väldigt,

385
00:23:03.607 --> 00:23:04.161
 väldigt fort.

386
00:23:04.364 --> 00:23:08.622
 För det är också det som påverkar hur mycket luftkraft man kan generera.

387
00:23:09.450 --> 00:23:12.294
 Desto snabbare man snurrar desto mer luft kan man trycka under.

388
00:23:13.200 --> 00:23:15.794
 Och plötsligt då så får man så krävs det väldigt,

389
00:23:15.795 --> 00:23:16.512
 väldigt mycket energi.

390
00:23:17.122 --> 00:23:17.950
 Och det är kanske den

391
00:23:18.498 --> 00:23:24.718
 Andra svåraste grejer med att flyga på Mars är att det krävs väldigt mycket energi.

392
00:23:25.319 --> 00:23:26.839
 Och det finns inte jättemycket energi.

393
00:23:28.440 --> 00:23:29.276
Och jag tänker också,

394
00:23:29.644 --> 00:23:32.964
 om man tänker på att man ska bygga jättelånga blad så här.

395
00:23:33.542 --> 00:23:35.581
 Man ska ju också transportera den till Mars.

396
00:23:36.159 --> 00:23:36.659
Exakt,

397
00:23:36.706 --> 00:23:37.862
 det ska få plats någonstans.

398
00:23:38.519 --> 00:23:41.784
 Och de helikopter vi designar nu är väldigt mycket större.

399
00:23:41.815 --> 00:23:47.050
 Och man är väldigt begränsad till den skal.

400
00:23:48.367 --> 00:23:53.333
 Den kapsel som man faktiskt kan få på en rymdfarkost.

401
00:23:53.911 --> 00:24:01.700
 Där har vi också en designbegränsning i vad man skulle vilja göra och vad man faktiskt kan göra.

402
00:24:02.059 --> 00:24:06.708
Kan man bygga ett hus på jorden och testa gravitationen?

403
00:24:06.709 --> 00:24:09.364
 Det kan vara svårt med atmosfärsförhållandena på Mars.

404
00:24:10.192 --> 00:24:15.817
Det är väldigt svårt att faktiskt helt veta.

405
00:24:15.982 --> 00:24:20.287
 hur de här mars-helikopterna kommer att bete sig på Mars för att vi är på jorden.

406
00:24:20.728 --> 00:24:25.111
 Det vi gör är att vi oftast får dela upp de olika aspekterna man vill testa.

407
00:24:25.814 --> 00:24:26.830
 Men för Ingenuity,

408
00:24:26.892 --> 00:24:29.955
 den mars-helikopter som skickades och flög,

409
00:24:30.353 --> 00:24:42.306
 så använde vi en stor vakuumkammare nere på NASA JPL där man pumpar ut all luft och så skjuter man in lite koldioxid så att man matchar densiteten och gassammansättningen.

410
00:24:45.078 --> 00:24:49.204
 Antingen får man låsa fast fordonet för att testa själva rotoren,

411
00:24:49.305 --> 00:24:50.489
 men den får inte flyga fritt.

412
00:24:51.930 --> 00:24:53.532
 Sen finns det faktiskt något som heter

413
00:24:54.813 --> 00:24:56.477
 Gravity Offload System.

414
00:24:56.680 --> 00:24:58.219
 Det är egentligen gravitations...

415
00:25:00.151 --> 00:25:02.774
 Det är det i fina ord.

416
00:25:02.775 --> 00:25:10.821
 Det betyder att man oftast fäster en motoriserad lina som lyfter upp fordonet lite granna.

417
00:25:11.344 --> 00:25:14.141
 Och så försöker man hålla konstant spänning så att det alltid är ungefär.

418
00:25:14.165 --> 00:25:17.282
 Men du hör ju att det inte blir riktigt rätt.

419
00:25:17.391 --> 00:25:19.391
 Det blir ofta saker som påverkar.

420
00:25:20.126 --> 00:25:26.516
 Man kan inte flyga snabbt eller fram utan det blir också ganska modulärt när man delar upp testet.

421
00:25:27.266 --> 00:25:27.947
 I olika delar.

422
00:25:27.967 --> 00:25:30.549
 Och vi fäste den till och med på en arm.

423
00:25:31.051 --> 00:25:32.070
 En stor mekanisk arm.

424
00:25:32.071 --> 00:25:34.773
 Och så svingade vi den fram och tillbaka i vakuumkammaren.

425
00:25:34.894 --> 00:25:39.262
 För att simulera att vind skulle träffa helikoptern.

426
00:25:40.019 --> 00:25:42.840
 Det blir väldigt många roliga kreativa lösningar som man måste ta till.

427
00:25:45.902 --> 00:25:47.449
 Den ena är galnare än den andra.

428
00:25:47.480 --> 00:25:50.246
 Och sen så testar man och så bara,

429
00:25:51.183 --> 00:25:52.012
 ja det funkar väl.

430
00:25:56.783 --> 00:25:59.084
Det finns en förkost flygskickad av

431
00:25:59.564 --> 00:26:01.049
 NASA. Hur stor är den?

432
00:26:01.228 --> 00:26:01.947
Du pratar om

433
00:26:02.470 --> 00:26:14.283
 The Ingenuity Mars Helicopter som blandade på mars 2021 och flög sedan i västern i två år och gjorde 72 flygningar.

434
00:26:14.455 --> 00:26:15.205
 Planerade fem,

435
00:26:15.424 --> 00:26:17.517
 så shit vad bra det gick.

436
00:26:17.642 --> 00:26:18.939
 Vi gick över lite.

437
00:26:19.502 --> 00:26:20.439
 Och som jag också fick...

438
00:26:21.598 --> 00:26:24.420
 Chansen att jobba med att faktiskt flyga lite på slutet.

439
00:26:25.102 --> 00:26:28.827
 Och det var en demonstratör till sin natur.

440
00:26:29.467 --> 00:26:31.346
 Vi ville visa att det går att flyga på vars.

441
00:26:31.830 --> 00:26:32.705
 Och det var precis så.

442
00:26:32.752 --> 00:26:37.034
 Den hade två rotorer som var staplade på varandra.

443
00:26:37.049 --> 00:26:40.612
 Vi kallade den en koaxiell helikopter.

444
00:26:41.737 --> 00:26:43.659
 Mest för att få så mycket aria.

445
00:26:44.065 --> 00:26:45.940
 Men att den skulle vara så liten som möjligt.

446
00:26:47.080 --> 00:26:50.018
 Hur vi fick dit den helikoptern var att vi satte den på magen.

447
00:26:50.686 --> 00:26:51.868
 på Perseverance,

448
00:26:52.047 --> 00:27:18.715
 en Mars Rover en liksom bil liknande förkost så det här var ju väldigt begränsade till plats och sen hade den en liten kub som var liksom där där har vi all hårdvara egentligen och sen hade den fyra ben så den ser nästan ut som en liten en fyrkant med ben och två jättestora retorer på varandra och nu sitter du här och ser skitdålig radio när du sitter och visar men hur stor är den?

449
00:27:18.887 --> 00:27:20.200
 den är

450
00:27:20.566 --> 00:27:24.011
 Spannet på rotorn är 1,2 meter.

451
00:27:24.069 --> 00:27:24.952
Den är ganska litet.

452
00:27:25.050 --> 00:27:26.854
 Och den här kuben är bara någon...

453
00:27:26.855 --> 00:27:28.511
Den är typ 10-15 centimeter.

454
00:27:30.534 --> 00:27:31.659
 Det är också en reaktion jag får.

455
00:27:31.854 --> 00:27:33.136
 Den är skitliten,

456
00:27:33.137 --> 00:27:33.776
 det är en drönare.

457
00:27:34.479 --> 00:27:37.581
 Då kollar jag surt på dem och säger att det inte alls är en drönare,

458
00:27:37.582 --> 00:27:38.362
 det är en helikopter.

459
00:27:39.487 --> 00:27:42.362
Vad är skillnaden från drönare och helikopter för oss som är oinviktiga?

460
00:27:43.190 --> 00:27:45.472
Drönare har oftast propellrar.

461
00:27:45.518 --> 00:27:49.456
 De är helt fixerade.

462
00:27:50.074 --> 00:27:54.457
 Inget sätt att variera vinkeln på bladen och

463
00:27:54.817 --> 00:27:59.465
 Amel har oftast ett väldigt mycket simplare sätt att driva runt bladen.

464
00:27:59.942 --> 00:28:03.364
 Men här kommer vi i gråzonen liksom.

465
00:28:04.450 --> 00:28:05.168
 Men absolut,

466
00:28:05.169 --> 00:28:14.043
 den är liten och hade liksom ingen mer funktion eller någon typ av funktionalitet att göra mer än att bara flyga.

467
00:28:14.059 --> 00:28:17.746
 Den hade en navigationskamera som är svart och vit och sen en...

468
00:28:18.955 --> 00:28:22.559
 En högupplöst kamera som var en return to earth-kamera.

469
00:28:23.457 --> 00:28:24.738
 För att ta bilder.

470
00:28:25.582 --> 00:28:27.746
 Men det var allt den hade.

471
00:28:29.121 --> 00:28:29.809
Plus då,

472
00:28:29.824 --> 00:28:30.106
 gissar jag,

473
00:28:30.129 --> 00:28:31.004
 för du var inne på innan,

474
00:28:31.590 --> 00:28:31.988
 batteri.

475
00:28:32.371 --> 00:28:34.168
 Eller en motor och batteri.

476
00:28:35.676 --> 00:28:35.988
Exakt.

477
00:28:35.989 --> 00:28:38.035
 Och det är kanske det som driver den mesta av massan.

478
00:28:38.973 --> 00:28:40.238
 Batteriet och motorn.

479
00:28:44.332 --> 00:28:46.035
Vi har pratat ganska mycket om ingenuity.

480
00:28:46.374 --> 00:28:49.157
 Men du jobbar ju också med att blicka framåt.

481
00:28:49.858 --> 00:28:52.719
 Så om vi fortsätter samtalet baserat på det.

482
00:28:53.680 --> 00:28:57.047
 Vad är det man bygger för ny?

483
00:28:57.805 --> 00:28:59.626
Nu vet vi ju att det går.

484
00:29:00.391 --> 00:29:05.586
 Och har fått mycket mer självförtroende i de lösningar vi hade.

485
00:29:05.649 --> 00:29:11.055
 Men vi har också lärt oss ganska mycket från att flyga på mars.

486
00:29:12.774 --> 00:29:14.961
 Vilka krav det skulle ställa att bygga någonting som...

487
00:29:16.319 --> 00:29:17.840
 flyger längre,

488
00:29:18.821 --> 00:29:25.004
 snabbare och faktiskt kan ha en funktionalitet att antingen göra vetenskap,

489
00:29:25.692 --> 00:29:33.817
 att kunna utföra scoutflygningar eller utforska marsyta väldigt mycket mer.

490
00:29:34.942 --> 00:29:42.410
 Och det mesta vi bygger nu är egentligen två olika banor.

491
00:29:42.723 --> 00:29:44.160
 Den ena är större.

492
00:29:44.602 --> 00:29:46.583
 fler rotorer så vi kan lyfta mer.

493
00:29:47.485 --> 00:29:50.649
 Och det är ett projekt som jag jobbar väldigt mycket med nu.

494
00:29:50.829 --> 00:29:53.774
 En mycket större hexakopter,

495
00:29:53.814 --> 00:29:55.634
 vilket innebär att den har sex rotorer.

496
00:29:56.376 --> 00:29:59.439
 Och väger kanske 20 gånger mer än vad Ingenuity...

497
00:30:00.922 --> 00:30:03.604
vägde och kan flyga väldigt mycket snabbare.

498
00:30:03.762 --> 00:30:03.883
Ja,

499
00:30:04.281 --> 00:30:06.125
 bara kort.

500
00:30:06.223 --> 00:30:08.227
 Hur långt och snabbt kunde den flyga?

501
00:30:08.344 --> 00:30:09.320
Jag har faktiskt rekordet.

502
00:30:11.047 --> 00:30:14.563
 Men maxhastigheten var 10 meter per sekund.

503
00:30:15.125 --> 00:30:19.406
 Men egentligen designade vi den för 2 eller 3 meter per sekund från början.

504
00:30:19.469 --> 00:30:19.891
 Och sen så,

505
00:30:20.406 --> 00:30:25.813
 allt som gick så himla bra så började vi liksom trycka på de gränserna.

506
00:30:26.422 --> 00:30:30.326
 Ungefär 10 meter per sekund och nu är vi mot 20-40 meter per sekund.

507
00:30:31.006 --> 00:30:33.029
 Så det är en signifikant...

508
00:30:34.451 --> 00:30:37.693
 Vi kunde flyga några hundra meter.

509
00:30:38.373 --> 00:30:42.303
 Jag tror 750 meter var det vi flög som längst.

510
00:30:42.975 --> 00:30:47.240
 Till saken här att hela kommunikationen till den helikoptern skedde genom rovern,

511
00:30:47.459 --> 00:30:48.084
 Perseverance.

512
00:30:49.006 --> 00:30:55.037
 Så vi var alltid tvungna att vara nära den för att kunna kommunicera och skicka upp kod och få ner information.

513
00:30:55.914 --> 00:31:03.302
 Men tanken är nu att de här nya ska vara helt autonoma och inte vara beroende på någon annan aktör på marsyta.

514
00:31:03.981 --> 00:31:04.099
Nej,

515
00:31:04.161 --> 00:31:04.544
 precis.

516
00:31:04.661 --> 00:31:07.606
 Och då går vi in på det här andra problemet vi var inne på,

517
00:31:07.849 --> 00:31:08.708
 autonomiteten.

518
00:31:10.185 --> 00:31:10.310
 Jo,

519
00:31:10.349 --> 00:31:11.552
 du kan ju sitta här och styra.

520
00:31:11.935 --> 00:31:12.435
 Det är ju jättebra.

521
00:31:12.528 --> 00:31:16.153
 Men det tar ju en liten stund innan signalen når fram.

522
00:31:16.341 --> 00:31:16.700
 Exakt.

523
00:31:16.747 --> 00:31:17.731
 Hur arbetar man med det?

524
00:31:18.403 --> 00:31:21.216
Det är egentligen att man paketerar allting.

525
00:31:21.560 --> 00:31:23.044
 Man planerar hela flygningen.

526
00:31:23.075 --> 00:31:24.888
 Man testar den i våra simulatorer.

527
00:31:25.995 --> 00:31:27.716
 Och man kollar all väder,

528
00:31:27.757 --> 00:31:28.777
 man kollar all telemetri,

529
00:31:29.757 --> 00:31:32.042
 alltså hur farakosten mår och sådär.

530
00:31:32.480 --> 00:31:39.089
 Och så skriver man ihop sin lilla kod och så paketerar man den och så skickar man iväg det via Perseverance.

531
00:31:39.386 --> 00:31:40.652
 Som sedan laddar upp det till

532
00:31:40.988 --> 00:31:44.160
 Ingenuity. Och sen får man sitta och rulla tummarna.

533
00:31:44.691 --> 00:31:45.910
 Det tar egentligen bara åtta minuter.

534
00:31:46.191 --> 00:31:47.300
 Men

535
00:31:48.175 --> 00:31:50.175
 Ingenuity flög nästan alltid på månaderna.

536
00:31:50.738 --> 00:31:51.035
Varför det?

537
00:31:52.035 --> 00:31:55.207
Dels för temperatur och...

538
00:31:55.466 --> 00:31:58.048
 Och batterihänsyn.

539
00:31:58.610 --> 00:31:59.770
 Och sen också på vindarna.

540
00:32:00.470 --> 00:32:02.774
 Så oftast är det lite lugnare vindar på månaderna.

541
00:32:04.052 --> 00:32:06.458
 Och de här farkossarna är oftast väldigt vindkänsliga.

542
00:32:06.459 --> 00:32:09.583
 Och särskilt om man vet om vad vindarna är så är det okej.

543
00:32:09.638 --> 00:32:11.739
 Men det var väldigt mycket osäkerhet kring det.

544
00:32:12.599 --> 00:32:16.083
 Så sen får man liksom sitta där och vänta tills man får nästa downlink.

545
00:32:16.099 --> 00:32:16.442
 Och så här,

546
00:32:16.770 --> 00:32:17.520
 ja hur gick det då?

547
00:32:18.286 --> 00:32:22.880
 Och det var lite nervöst när jag fick vara med och skriva den här koden som skickades upp.

548
00:32:23.661 --> 00:32:23.958
 Ja men...

549
00:32:24.566 --> 00:32:27.306
 Det var också en ganska riskfylld flygning.

550
00:32:27.648 --> 00:32:29.466
 Det var inte så lätt att sova.

551
00:32:30.169 --> 00:32:31.708
 Sen får man datan ner.

552
00:32:33.544 --> 00:32:36.107
 Hela kontrollsystemet är helt autonomt.

553
00:32:36.489 --> 00:32:39.568
 Sen skickar man den här metaplaneringen.

554
00:32:39.911 --> 00:32:44.403
 Sen har fordonet också en viss agens.

555
00:32:44.857 --> 00:32:47.903
 Den kan avgöra och göra abort mission.

556
00:32:48.278 --> 00:32:52.872
 Om det är så att den har för lite el.

557
00:32:54.318 --> 00:32:55.539
 det är någonting som larmar,

558
00:32:55.540 --> 00:32:57.020
 då kan den säga nej.

559
00:32:59.242 --> 00:33:04.969
 Så det är liksom en den liksom exekverar det man har sagt den att göra.

560
00:33:05.305 --> 00:33:09.813
 Så det är ingen som sitter med en joystick för att det hade varit väldigt svårt.

561
00:33:10.016 --> 00:33:12.992
Nu när du designar du pratar om lite olika saker.

562
00:33:13.133 --> 00:33:15.039
 Men vad designar ni för?

563
00:33:15.195 --> 00:33:19.320
 Alltså vad är helikopternas kommande uppdrag?

564
00:33:20.024 --> 00:33:22.820
Det beror liksom lite på vilka som vilka som

565
00:33:23.738 --> 00:33:24.399
 Får säga sitt,

566
00:33:24.759 --> 00:33:25.099
 skulle jag säga.

567
00:33:26.161 --> 00:33:27.702
 Det finns ju en väldigt stor del,

568
00:33:27.703 --> 00:33:31.948
 och NASA framförallt har ju alltid haft ett väldigt stort vetenskapsfokus.

569
00:33:33.151 --> 00:33:37.589
 Så att lära sig om planeternas sammansättning,

570
00:33:37.651 --> 00:33:41.292
 om solsystemets utveckling.

571
00:33:41.573 --> 00:33:46.698
 Och det lär vi oss om genom att analysera de kemiska sammansättningarna som finns på de här planeterna.

572
00:33:47.057 --> 00:33:50.823
 Analysera materialet,

573
00:33:50.870 --> 00:33:51.307
 stenarna,

574
00:33:51.385 --> 00:33:51.964
 geologin,

575
00:33:52.026 --> 00:33:52.714
 ta bilder.

576
00:33:53.662 --> 00:33:57.182
 utforska nya områden i krater och atmosfären till exempel.

577
00:33:57.265 --> 00:34:02.507
 Så att hitta liv är väl kanske ett väldigt stort fokus,

578
00:34:02.561 --> 00:34:08.522
 eller i alla fall möjlighet eller att det har kanske funnits liv på andra planeter,

579
00:34:08.663 --> 00:34:09.421
 i det här fallet Mars.

580
00:34:10.265 --> 00:34:15.733
 Så det är ett av de stora fokusområdena och det här var ett väldigt stort svar,

581
00:34:15.780 --> 00:34:17.186
 men det är ett.

582
00:34:17.530 --> 00:34:19.874
 Och den andra liksom...

583
00:34:20.330 --> 00:34:24.894
 Riktningen handlar lite mer om vad det kan göra för människans utforskning.

584
00:34:25.815 --> 00:34:27.378
 Om vi skulle vilja habitera Mars,

585
00:34:27.937 --> 00:34:30.804
 vilket det ändå finns folk som vill göra,

586
00:34:31.882 --> 00:34:39.429
 hur kan vi använda de här helikopterna till att underlätta dels att scouta ut plattor som vore bra för människan,

587
00:34:39.944 --> 00:34:43.226
 men också när vi väl har människor på Mars eller om,

588
00:34:44.179 --> 00:34:48.038
 så kan de också finnas en symbios,

589
00:34:48.054 --> 00:34:49.038
 att de kan hjälpa till.

590
00:34:50.195 --> 00:34:53.218
 astronauter eller människor på planeten.

591
00:34:55.378 --> 00:34:59.406
 Vad det nu kan vara som man vill göra om det är till exempel att bygga eller transportera.

592
00:35:00.351 --> 00:35:03.074
 Vi är ganska långt ifrån att ha en bemannad helikopter,

593
00:35:03.113 --> 00:35:08.117
 men det är väl i någon mening också en framtid som vi jobbar mot.

594
00:35:08.718 --> 00:35:09.382
Som sagt,

595
00:35:09.742 --> 00:35:10.359
 tusen gånger,

596
00:35:10.484 --> 00:35:11.960
 du bygger helikoptrar på Mars.

597
00:35:12.843 --> 00:35:19.054
 När får vi se nästa generation av NASA-helikoptrar på Mars?

598
00:35:20.398 --> 00:35:21.257
Ganska snart.

599
00:35:21.835 --> 00:35:27.617
 Vi jobbar väldigt hårt för att göra våra design och projekt mogna.

600
00:35:27.710 --> 00:35:28.820
 och sen så handlar det om att

601
00:35:29.339 --> 00:35:35.822
 få på dem på en rymdvarkost och det är egentligen det som kostar nästan mest pengar så att säga eller mest resurser.

602
00:35:36.982 --> 00:35:38.763
 Men jag tror absolut att vi kommer skicka någonting under

603
00:35:39.302 --> 00:35:43.662
 2030-talet. Det är det tror jag är ett realistiskt mål.

604
00:35:45.685 --> 00:35:49.482
 I vilket utförande det kommer att vara det återstår att se.

605
00:35:50.638 --> 00:35:57.248
 Men givet att det finns ändå väldigt mycket intresse nu för utforskning av Mars och det...

606
00:35:57.683 --> 00:36:06.753
 gick så pass bra för den helikopter som faktiskt flög där så ser jag i alla fall en väldigt ljus framtid för den typen av rimligt forskning.

607
00:36:08.073 --> 00:36:15.237
Bygger ni också flygande maskiner för andra himlakroppar än just Mars?

608
00:36:16.175 --> 00:36:16.300
Ja,

609
00:36:17.862 --> 00:36:20.019
 inte just jag just nu.

610
00:36:21.253 --> 00:36:26.612
 Men jag är väldigt insatt i ett projekt som heter Dragonfly.

611
00:36:27.083 --> 00:36:28.244
 Och det är en,

612
00:36:28.925 --> 00:36:30.748
 de kallar det en landare egentligen.

613
00:36:31.806 --> 00:36:38.693
 Men det är en helikopterfordon som ska flyga till Titan.

614
00:36:39.513 --> 00:36:41.154
 Som är en måne till Saturnus.

615
00:36:41.779 --> 00:36:42.576
 Och som är väldigt,

616
00:36:42.577 --> 00:36:43.724
 väldigt annorlunda mot Mars.

617
00:36:43.818 --> 00:36:48.630
 Istället för en tunn atmosfär så är det en tjock atmosfär.

618
00:36:48.646 --> 00:36:50.787
 Så det är nästan som att flyga i sirap.

619
00:36:51.146 --> 00:36:52.849
 Det är mer en ubåt än en helikopter.

620
00:36:53.505 --> 00:36:55.755
 Vi brukar alltid ge dem skit för att liksom...

621
00:36:56.219 --> 00:36:59.561
 Det är ju så lätt att flyga på den planeten.

622
00:37:00.102 --> 00:37:03.186
 Men de har såklart andra utmaningar också.

623
00:37:03.948 --> 00:37:07.292
 Det är ett väldigt aggressivt klimat där på Titan.

624
00:37:07.768 --> 00:37:11.112
 Med lite liknande vetenskapsmål.

625
00:37:11.175 --> 00:37:18.034
 Att titta på den kemiska sammansättningen i atmosfären och i planetens yta.

626
00:37:18.722 --> 00:37:23.112
 Och kolla efter möjlighet till tidigare liv.

627
00:37:23.940 --> 00:37:25.206
 Så det är ett...

628
00:37:25.627 --> 00:37:29.551
 koncept som ändå transcenderar till andra himläkroppar också.

629
00:37:29.571 --> 00:37:31.633
 Så länge det finns en atmosfär.

630
00:37:32.434 --> 00:37:35.114
 Det är lite grundpremissen.

631
00:37:36.239 --> 00:37:40.278
 Vi har haft lite idéer på Venus.

632
00:37:40.965 --> 00:37:42.364
 Kanske flyga ballong på Venus.

633
00:37:42.770 --> 00:37:45.489
 Men det kommer nog att ta ett tag.

634
00:37:45.848 --> 00:37:47.801
 För det är inte särskilt lätt.

635
00:37:48.192 --> 00:37:49.958
 Det är väldigt aggressivt på Venus.

636
00:37:50.208 --> 00:37:50.333
Ja,

637
00:37:50.395 --> 00:37:53.098
 men det har vi ju fått lära oss att man kan bygga lite ganska...

638
00:37:53.779 --> 00:37:59.105
 ordentliga sepeliner och sväva runt där ibland molnen i ganska normal temperatur och sådär.

639
00:37:59.324 --> 00:37:59.605
Exakt.

640
00:37:59.707 --> 00:38:01.226
Jobbigt omgivning kanske,

641
00:38:01.227 --> 00:38:02.730
 men så det vill vi ju se.

642
00:38:02.785 --> 00:38:03.465
 Exakt.

643
00:38:03.551 --> 00:38:04.472
 Men det är ju ingen helikopter,

644
00:38:04.473 --> 00:38:05.129
 det är ju en ballong.

645
00:38:05.130 --> 00:38:05.410
Exakt,

646
00:38:05.411 --> 00:38:05.894
 det är ju en ballong.

647
00:38:05.895 --> 00:38:06.590
 Det är inte riktigt samma.

648
00:38:11.761 --> 00:38:12.261
Vad tror du?

649
00:38:12.605 --> 00:38:15.605
 Hur ser ballistiken ut för att flyga på Venus?

650
00:38:15.793 --> 00:38:16.683
 Eller Titan?

651
00:38:16.824 --> 00:38:16.949
Ja,

652
00:38:17.058 --> 00:38:18.496
 alltså svårt.

653
00:38:18.761 --> 00:38:22.324
 Vi får nog boka in Kalle Stigner för ett samtal till om det där.

654
00:38:22.511 --> 00:38:22.621
Ja,

655
00:38:22.871 --> 00:38:23.371
 verkligen.

656
00:38:23.971 --> 00:38:27.996
 Vi har ju faktiskt pratat om förhållandena på Venus i tidigare avsnitt,

657
00:38:28.375 --> 00:38:30.359
 nummer 59 i ordningen.

658
00:38:30.836 --> 00:38:33.383
 Så det börjar kanske bli dags att ta oss tillbaka dit,

659
00:38:33.422 --> 00:38:33.719
 eller hur?

660
00:38:34.422 --> 00:38:35.344
 Gör det du också,

661
00:38:35.703 --> 00:38:36.445
 in och lyssna.

662
00:38:36.727 --> 00:38:36.844
Ja,

663
00:38:37.242 --> 00:38:39.008
 och lyssna på vår musik.

664
00:38:39.586 --> 00:38:43.711
 Den finns på vår hemsida och är skriven av Armin Pendek.

665
00:38:44.227 --> 00:38:45.930
Jag heter Susanna Levenhout.

666
00:38:46.149 --> 00:38:47.617
Jag heter Marcus Pettersson.

667
00:38:47.820 --> 00:38:52.617
Har vi åkt till Marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

668
00:39:11.339 --> 00:39:15.979
Svensktextning.nu