WEBVTT

1
00:00:00.040 --> 00:00:01.261
Jag orkar inte skriva något.

2
00:00:01.601 --> 00:00:02.381
Jag är utbränd.

3
00:00:03.101 --> 00:00:05.262
Som en neutronstjärna.

4
00:00:13.586 --> 00:00:15.967
Ni såg väl Mercuriuspassagen den 11 november?

5
00:00:16.787 --> 00:00:17.067
Inte.

6
00:00:18.208 --> 00:00:20.629
Det beror antagligen på att det var november.

7
00:00:21.129 --> 00:00:24.510
Vi bor i Sverige och himlen alltså är fylld av grått.

8
00:00:25.131 --> 00:00:25.591
I alla fall.

9
00:00:26.071 --> 00:00:27.932
När Mercurius passerade solen.

10
00:00:28.352 --> 00:00:31.214
så täckte den en ganska så liten del av sollytan.

11
00:00:31.775 --> 00:00:35.738
Mercurius diameter är ungefär 285 gånger mindre än solens.

12
00:00:36.699 --> 00:00:37.179
Men ändå,

13
00:00:37.660 --> 00:00:41.683
när Mercurius passerade solskivan så skuggade den solen lite.

14
00:00:42.203 --> 00:00:45.206
Solen blev alltså lite ljussvagare under några timmar.

15
00:00:46.027 --> 00:00:48.889
Tänk dig en knappt märkbar solförmörkelse.

16
00:00:49.730 --> 00:00:51.291
Knappt märkbar för ögat.

17
00:00:51.851 --> 00:00:54.594
Men med rätt mätinstrument kan man se massvis.

18
00:00:54.874 --> 00:00:57.516
Och så även denna lilla dipp i ljusstyrkan.

19
00:00:58.904 --> 00:01:01.846
På samma sätt går man tillväga när man tittar på exoplaneter.

20
00:01:02.587 --> 00:01:12.974
Man kollar på en stjärna några ljusår bort och sen mäter man dipparna i ljusstyrkan när planeten passerar och får på så sätt reda på massa information om planeten.

21
00:01:13.834 --> 00:01:17.137
Och en massa mer information om passagemetoden som den heter,

22
00:01:17.757 --> 00:01:18.538
andra metoder,

23
00:01:19.038 --> 00:01:20.339
exoplaneter och stjärnor,

24
00:01:20.699 --> 00:01:21.219
det får ni ny.

25
00:01:21.960 --> 00:01:23.021
Jag heter Marcus Pettersson.

26
00:01:23.701 --> 00:01:25.262
Jag heter Susanna Levenhout.

27
00:01:25.442 --> 00:01:27.804
Och detta är Har vi åkt till Mars än?

28
00:01:34.983 --> 00:01:36.504
Men först lite nyheter.

29
00:01:37.805 --> 00:01:41.489
Forskare är oense om hur snabbt universum utvidgas.

30
00:01:42.210 --> 00:01:56.724
Astrofysikern Adam Rees vann Nobelpriset i fysik 2011 och han säger att det utöver mörk materia och mörk energi kan finnas ett tredje fenomen att ta hänsyn till och som astronomer förbisett.

31
00:01:58.348 --> 00:02:05.894
Den 4 november publicerades en studie i Nature Astronomy där man tittar på den kosmiska mikrovågsbakgrunden,

32
00:02:06.415 --> 00:02:08.997
alltså det svaga ekot från Big Bang.

33
00:02:09.457 --> 00:02:18.584
I studien föreslås att universum inte är platt och oändligt utan snarare krökt och omslutande som en uppblåst ballong.

34
00:02:19.345 --> 00:02:27.872
Teorin är ännu inte fastställd men det skulle kunna vara början på svaret om huruvida universum faktiskt har ett slut.

35
00:02:30.316 --> 00:02:37.979
Hubble-teleskopet har fotograferat galaxen Sunburst Arc som ligger nästan 11 miljarder ljusår från jorden.

36
00:02:39.140 --> 00:02:40.260
Framför galaxen,

37
00:02:40.520 --> 00:02:42.721
4,6 miljarder ljusår bort,

38
00:02:43.121 --> 00:02:54.286
ligger ett galaxkluster med en så enorm massa att gravitationen böjer det starka ljuset från Sunburst Arc och får ljuset att gå i så kallade galaxbågar.

39
00:02:55.427 --> 00:02:58.368
På Hubbles foto syns fyra bågar av ljus.

40
00:02:58.788 --> 00:03:02.049
som innehåller minst tolv reflektioner av galaxen.

41
00:03:03.249 --> 00:03:10.932
Av bilderna kan man bland annat utläsa vilka olika vägar ioniserande strålning från galaxen tar genom rymden.

42
00:03:12.973 --> 00:03:19.415
Fysiker har länge hävdat att universum styrs av fyra grundläggande krafter gravitation,

43
00:03:19.855 --> 00:03:23.716
elektromagnetism samt starka och svaga kärnkrafter.

44
00:03:24.668 --> 00:03:33.552
Nu har forskare på Atomki Nuclear Research Institute i Ungern gjort upptäckter som talar för en femte okänd kraft.

45
00:03:34.952 --> 00:03:42.996
De har tittat på hur en exciterad heliumatom släpper ut ljus när den förfaller och hur partiklarna i atomen fördelas.

46
00:03:44.056 --> 00:03:53.700
Upptäckterna går inte att förklara med hjälp av känd fysik och forskarna hävdar att detta kan hjälpa till att förbinda vår synliga värld med den mörka materian.

47
00:03:54.272 --> 00:03:58.395
Vilket skulle ge oss en bättre förståelse för hur universum fungerar.

48
00:04:04.280 --> 00:04:06.382
Detta avsnittet handlar alltså om exoplaneter.

49
00:04:07.202 --> 00:04:11.006
Något som vi för 25 år sedan bara kunde gissa om de fanns eller inte.

50
00:04:12.527 --> 00:04:19.112
Men så år 1995 hittade Michel Mayor och Didier Queloz den första exoplaneten.

51
00:04:19.893 --> 00:04:22.415
Något som de nu får Nobelpris i fysik för.

52
00:04:23.095 --> 00:04:23.896
Och sedan dess har...

53
00:04:24.116 --> 00:04:25.057
inget varit sig likt.

54
00:04:26.158 --> 00:04:26.318
Nej,

55
00:04:26.558 --> 00:04:33.344
för sen upptäckten av denna exoplanet som de valde att kalla 51 Pegasi b efter sin stjärna,

56
00:04:33.644 --> 00:04:39.189
51 Pegasi har det letats och det har hittats massvis av exoplaneter.

57
00:04:40.771 --> 00:04:46.496
Och innan vi börjar prata om hur planeter bildas och hur man observerar planeter ljusår bort,

58
00:04:46.916 --> 00:04:51.500
kommer här en snabb genomgång av de rymdteleskop som tittar på exoplaneter.

59
00:04:54.572 --> 00:05:01.820
Den franska satelliten KORO som sändes upp 2006 var den första satelliten som byggdes med uppdraget att hitta exoplaneter.

60
00:05:02.597 --> 00:05:12.607
2009 följdes den upp av Nasas Kepler som för att leta efter exoplaneter under lång tid studerade en liten yta med runt 150 000 stjärnor.

61
00:05:12.607 --> 00:05:19.874
2018 skickade NASA upp TESS som under två år ska titta på över 200

62
00:05:20.294 --> 00:05:27.161
000 stjärnors ljuskurvor och identifiera allt från små jordliknande planeter till enorma gasjättar.

63
00:05:29.909 --> 00:05:40.419
Cheops ska skickas upp av ESA i slutet av 2019 och kommer med känsliga instrument mäta stjärnors ljus och studera exoplaneter under drygt tre år.

64
00:05:42.821 --> 00:05:43.221
PLATO,

65
00:05:43.301 --> 00:05:46.144
vars uppsändning planeras till år 2026,

66
00:05:46.504 --> 00:05:49.067
motsvarar 24 stycken Kepler-teleskop.

67
00:05:49.847 --> 00:05:55.693
PLATO kommer söka efter jordliknande planeter med vatten i den beboeliga zonen runt olika stjärnor.

68
00:05:59.037 --> 00:06:03.439
Ariel är en ESA-satellit som kommer att sändas upp i mitten av 2028.

69
00:06:04.499 --> 00:06:07.320
Den ska ta reda på vad exoplaneter är gjorda av,

70
00:06:07.701 --> 00:06:11.962
hur deras solsystem bildats och hur planeterna utvecklas över tid.

71
00:06:15.584 --> 00:06:16.004
Sådär,

72
00:06:16.264 --> 00:06:21.006
nu vet vi lite mer om rymdteleskopen och det är dags att prata om exoplaneter.

73
00:06:21.706 --> 00:06:23.007
Och vi tar det väl från början,

74
00:06:23.727 --> 00:06:24.387
skapelsen.

75
00:06:24.968 --> 00:06:25.088
Mm,

76
00:06:25.308 --> 00:06:26.708
av planeter alltså.

77
00:06:27.529 --> 00:06:28.369
Och eftersom det...

78
00:06:28.469 --> 00:06:32.630
Eftersom vi har åkt till Mars än så pratar vi bara med de bästa av de bästa.

79
00:06:33.250 --> 00:06:35.171
Och därför åkte vi till Albanova.

80
00:06:35.791 --> 00:06:48.714
Alexis Brandecker är förutom koordinator för de svenska bidragen på Cheops och Plato universitetslektor i astronomi på Stockholm universitet där han bland annat forskar om hur stjärnor och planeter bildas.

81
00:06:49.575 --> 00:06:50.015
Alexis,

82
00:06:50.535 --> 00:06:51.535
hur bildas en planet?

83
00:06:52.415 --> 00:06:52.535
Ja,

84
00:06:53.276 --> 00:06:56.997
man tror att planetsystem är en effekt...

85
00:06:58.621 --> 00:07:00.382
bieffekt av stjärnbildning.

86
00:07:00.923 --> 00:07:04.285
Där stjärnor bildas ur stora gasmål i galaxen.

87
00:07:04.465 --> 00:07:06.607
Galaxen är inte helt tom vad det gäller...

88
00:07:08.448 --> 00:07:12.311
Rymden mellan stjärnorna är inte helt tom utan där finns det gas och stoft.

89
00:07:12.991 --> 00:07:23.859
Och om det råkar vara så att det finns tillräckligt mycket stoft på någon plats så är gravitationen så stor att den här gasen kan börja dra ihop sig tyngdkrafterna så att gasen kan bli självgraviterande.

90
00:07:25.540 --> 00:07:26.640
Det som händer då är att

91
00:07:27.401 --> 00:07:28.562
Den blir tätare och tätare,

92
00:07:28.962 --> 00:07:31.564
men inte bara det utan den börjar även rotera snabbare.

93
00:07:31.825 --> 00:07:35.227
Det här har att göra med lagen om rörelsemängdsmomentets bevarande.

94
00:07:36.068 --> 00:07:41.953
Det är samma effekt som när en skridskoprinsessa försöker göra en pirouette.

95
00:07:42.694 --> 00:07:49.840
Hon börjar med att långsamt rotera med händerna vitt utsträckta och sen får hon upp rotationsfart genom att dra ihop händerna.

96
00:07:50.620 --> 00:07:56.125
Rörelsemängdsmomentet är helt enkelt hur snabbt man roterar givet en viss massa.

97
00:07:57.898 --> 00:08:01.140
Om man roterar så här och sen så drar man ihop massan,

98
00:08:01.240 --> 00:08:06.164
då börjar man rotera snabbare på grund av att rörelsemängdsmomentet ska vara konserverat eller ska vara samma.

99
00:08:07.084 --> 00:08:11.588
Det här gör då att ju mer man krymper ett stort gasmål,

100
00:08:11.768 --> 00:08:12.588
om du har en liten,

101
00:08:12.628 --> 00:08:15.570
liten rotationsrörelse i början så förstärks den enormt.

102
00:08:16.471 --> 00:08:19.933
Så att den börjar rotera snabbare och snabbare ju mer man krymper den.

103
00:08:20.274 --> 00:08:24.837
En stjärna är ju bra mycket mindre än det stora gasmål som den bildas ifrån.

104
00:08:25.037 --> 00:08:27.198
Det betyder att den här stjärnan skulle rotera otroligt snabbt.

105
00:08:27.278 --> 00:08:36.423
Men det som händer istället är att det bildas en skiva runt stjärnan ifrån det här gasmolnet som då har det här rörelsemängdsmomentet i skivan.

106
00:08:37.204 --> 00:08:42.507
Och ur den här skivan så kondenserar så småningom planeterna ut runt stjärnan.

107
00:08:43.287 --> 00:08:44.408
Vad består skivan av?

108
00:08:45.068 --> 00:08:49.851
Skivan består av i princip samma sak som molnet som den bildades ur,

109
00:08:50.091 --> 00:08:50.751
kollapsade molnet,

110
00:08:50.751 --> 00:08:52.892
det vill säga gas och stoffskorn,

111
00:08:53.012 --> 00:08:54.233
små dammkorn helt enkelt.

112
00:08:54.921 --> 00:09:01.683
Men det som ändrar sig när gasen blir så koncentrerad är just att de här små partiklarna,

113
00:09:02.343 --> 00:09:03.783
stoffpartiklarna i skivan,

114
00:09:04.624 --> 00:09:09.985
de blir så täta att de börjar kollidera med varandra lite oftare och bygga upp större och större partiklar.

115
00:09:10.465 --> 00:09:13.386
Till slut så blir de så stora att man kan kalla dem planeter.

116
00:09:14.046 --> 00:09:17.327
Hur lång tid tar en sån här process?

117
00:09:17.847 --> 00:09:19.588
Man kan säga att den första processen,

118
00:09:19.608 --> 00:09:20.788
den här första kollapsen,

119
00:09:20.788 --> 00:09:21.588
den går väldigt snabbt.

120
00:09:21.588 --> 00:09:23.369
Den kanske tar bara 10 000 år eller någonting.

121
00:09:23.789 --> 00:09:24.469
Och det är väldigt snabbt.

122
00:09:26.010 --> 00:09:39.635
och sen så kommer det någon slags jämviktstadium där det går långsammare och just när den här stjärnan bildas och planeten bildas ur skivan det är då en process som tar allt mellan några

123
00:09:39.655 --> 00:09:41.996
miljoner år till typ hundra miljoner år.

124
00:09:43.097 --> 00:09:53.981
Men man kan säga i solsystemet så har det tagit uppemot några jordlika planeter tar uppemot hundra miljoner år kanske att bilda medans lite tyngre planeter

125
00:09:54.421 --> 00:09:55.363
tar mycket kortare tid.

126
00:09:55.704 --> 00:10:01.214
Man kan kanske tycka att det är lite motsägelsefullt men tyngre planeter går snabbare och lätta planeter.

127
00:10:02.787 --> 00:10:06.388
När avstannar byggandet av planeten?

128
00:10:06.488 --> 00:10:07.669
När är planeten klar?

129
00:10:08.149 --> 00:10:11.210
Den avstannar när vi får slut på material helt enkelt.

130
00:10:11.690 --> 00:10:12.731
Det är så enkelt.

131
00:10:13.631 --> 00:10:20.894
Ofta händer det när man har dammsugit upp allt material i den bana som planeten går runt stjärnan.

132
00:10:21.594 --> 00:10:26.316
Men det kan också vara så att det är andra planeter som kommer och stör och sparkar ut små planeter.

133
00:10:26.336 --> 00:10:29.858
Det som händer om man bygger upp tillräckligt stora planeter och de går i banor som...

134
00:10:31.074 --> 00:10:34.416
som är för nära varandra så kan de störa ut varandra.

135
00:10:35.436 --> 00:10:38.278
Så skivan finns inte kvar,

136
00:10:38.338 --> 00:10:39.959
den har blivit planeter.

137
00:10:41.060 --> 00:10:42.200
Och planeterna,

138
00:10:42.881 --> 00:10:48.103
bidrar de till att upprätthålla den här rörelsemängden?

139
00:10:48.184 --> 00:10:48.944
Rörelsemängdsmomentet.

140
00:10:49.384 --> 00:10:53.206
Mycket av solsystemets rörelsemängdsmoment finns faktiskt i planeterna.

141
00:10:54.187 --> 00:10:57.909
Och det ser man som en rest av den här planetbildningsprocessen.

142
00:10:58.429 --> 00:10:59.770
Den finns fastlåsta i planeterna.

143
00:11:00.358 --> 00:11:00.938
Vinterstjärnan,

144
00:11:00.978 --> 00:11:02.319
även om solen är mycket mer massiv,

145
00:11:02.899 --> 00:11:08.821
så är den så mycket mindre än banradierna för planeterna.

146
00:11:08.942 --> 00:11:11.543
Så det gör att rörelsemängdsmomentet för solen,

147
00:11:11.903 --> 00:11:12.723
trots att den är så massiv,

148
00:11:12.803 --> 00:11:15.764
inte är så högt ändå som planeternas rörelsemängdsmoment.

149
00:11:16.345 --> 00:11:19.666
Men vad är det då för lagar som gäller?

150
00:11:19.666 --> 00:11:25.168
För jag gissar att det finns några fysiska lagar som bestämmer vad som hamnar var och hur det blir.

151
00:11:26.329 --> 00:11:26.449
Ja,

152
00:11:26.489 --> 00:11:28.009
det är flera saker som samverkar förstås.

153
00:11:28.069 --> 00:11:29.810
Gravitation är ju en absolut...

154
00:11:30.030 --> 00:11:31.071
viktigaste lagen kanske.

155
00:11:31.511 --> 00:11:33.252
För det är den som gör att allting drar ihop sig.

156
00:11:34.193 --> 00:11:36.695
Men sen har vi flera andra saker som påverkar det.

157
00:11:36.695 --> 00:11:41.378
Till exempel är stjärnan självt påverkar hur skivan uppför sig.

158
00:11:41.638 --> 00:11:42.679
Framförallt gasen i skivan.

159
00:11:43.520 --> 00:11:52.546
För om stjärnan är väldigt varm till exempel så hindrar det lättflyktiga ämnen från att kondensera nära stjärnan för att det är för varmt helt enkelt.

160
00:11:53.007 --> 00:11:56.809
Medan på längre avstånd ifrån stjärnan så kan man bilda is och sånt.

161
00:11:57.970 --> 00:12:00.352
Is är väldigt bra på att kleva ihop sig.

162
00:12:00.592 --> 00:12:03.254
Om man kan bilda is kan man lättare bygga större planeter.

163
00:12:04.054 --> 00:12:11.199
Det är en av anledningarna till att man tror att i solsystemet har vi stora planeter långt ut i solsystemet och lättare planeter nära solen.

164
00:12:11.519 --> 00:12:13.080
Om vi tänker oss på vårt avstånd,

165
00:12:14.922 --> 00:12:16.022
jordens avstånd från solen,

166
00:12:16.082 --> 00:12:20.365
så är det i snitt varmare än nollgradigt.

167
00:12:21.226 --> 00:12:24.108
Så is befinner sig i vattenflytande form.

168
00:12:24.868 --> 00:12:27.190
Hade vi inte haft en atmosfär så hade det blivit vattenånga direkt.

169
00:12:28.674 --> 00:12:32.355
Så man måste gå ut lite i solsystemet för att vatten ska frysa till is.

170
00:12:33.756 --> 00:12:38.717
Om man inte har någon atmosfär så är vattnet i form av antingen vattenånga eller is.

171
00:12:38.977 --> 00:12:40.437
Det finns inget flytande vatten.

172
00:12:40.437 --> 00:12:42.298
För att ha flytande vatten måste man ha en atmosfär.

173
00:12:43.398 --> 00:12:49.600
I den här tidiga gasskivan finns en gräns som man brukar kalla för snögränsen.

174
00:12:49.840 --> 00:12:54.241
Där innanför var det vattenånga och utanför var det snö eller is.

175
00:12:57.226 --> 00:13:02.467
Den här snögränsen bestämmer hur mycket material som fanns tillgängligt för att bilda planeter.

176
00:13:03.228 --> 00:13:07.949
Just för att vatten är ett väldigt effektivt bindemedel när man bygger planeter.

177
00:13:09.029 --> 00:13:12.930
Så då har vi vatten flytande på jorden för att vi har en atmosfär.

178
00:13:13.150 --> 00:13:13.270
Ja.

179
00:13:13.730 --> 00:13:14.771
Varför har vi en atmosfär?

180
00:13:15.131 --> 00:13:15.251
Ja,

181
00:13:15.331 --> 00:13:17.592
planeter har ju en tendens att få en atmosfär.

182
00:13:17.972 --> 00:13:26.894
Det som händer är att gas som kommer i närheten av en planet kan fångas in av planetens gravitation till exempel.

183
00:13:28.015 --> 00:13:29.696
Men just jordliga planeter,

184
00:13:29.736 --> 00:13:30.796
det som händer är lite tvärtom.

185
00:13:31.036 --> 00:13:38.801
Det är utgasning från planetens inre som under planetens tidiga bildande bidrog till att skapa den här atmosfären.

186
00:13:39.641 --> 00:13:44.984
På Jupiter och Saturn som har enorma atmosfärer kan man nästan se dem som rena atmosfärsplaneter.

187
00:13:45.084 --> 00:13:45.924
Men bara atmosfärer,

188
00:13:46.005 --> 00:13:47.345
inte så mycket kärna.

189
00:13:48.786 --> 00:13:53.189
På de planeterna är det förmodligen så att gasen samlades in av planeten.

190
00:13:53.269 --> 00:13:55.550
I början byggde man en tung kärna.

191
00:13:56.026 --> 00:13:58.948
och som var en tillräckligt tung för att samla in gas från skivan.

192
00:13:59.688 --> 00:14:05.631
Den här gasen bidrog sen till massan av planeten som gjorde att de blev ännu tyngre och var ännu duktigare på att samla in mer gas.

193
00:14:05.751 --> 00:14:13.836
Så blev det en galopperande insamlingsprocess som till slut ledde till att de blev jättestora och jättetunga och hade jättemycket gas.

194
00:14:14.876 --> 00:14:19.619
Men vi har planeterna här i skivan som snurrar runt i sina banor.

195
00:14:20.019 --> 00:14:23.041
Vad gäller för regler där då för planeterna?

196
00:14:25.818 --> 00:14:26.358
Till att börja med,

197
00:14:26.458 --> 00:14:32.440
eftersom de bildas ur en skiva så kommer planeterna röra sig i stort sett i samma plan också.

198
00:14:32.620 --> 00:14:36.741
Det är en intressant förutsägelse från den här idén,

199
00:14:36.781 --> 00:14:37.441
skivmodellen.

200
00:14:37.922 --> 00:14:44.023
En annan sak är Keplers lagar som bestämmer hur planeterna rör sig runt solen eller runt sin stjärna.

201
00:14:44.463 --> 00:14:45.904
Beskriv Keplers lagar.

202
00:14:46.764 --> 00:14:51.745
Först har vi att planeter går i banor runt solen,

203
00:14:51.845 --> 00:14:53.266
i exentriska banor.

204
00:14:53.666 --> 00:14:54.206
elliptiska banor,

205
00:14:54.226 --> 00:14:57.429
de går inte i cirklar som man trodde tidigare,

206
00:14:58.149 --> 00:15:03.353
utan i excentriska banor där solen är i ena fokus på ellipsen kallar man det för.

207
00:15:04.737 --> 00:15:08.780
Det är bara hur ellipsen och solen är positionerade relativt varandra.

208
00:15:10.221 --> 00:15:18.146
Och sen har vi att planeterna rör sig långsammare ju längre bort från stjärnan de är.

209
00:15:20.368 --> 00:15:27.233
Och de rör sig långsammare som perioden i kvadrat går mot banradion i kubik.

210
00:15:27.673 --> 00:15:33.717
Så det finns en väldigt specifik relation mellan banradion och perioden hos planeten.

211
00:15:34.425 --> 00:15:41.351
Där gäller det att planeter som är nära stjärnan rör sig snabbare runt stjärnan och planeter som är längre bort rör sig långsammare.

212
00:15:41.691 --> 00:15:48.497
Så jorden till exempel tar ett år på sig att röra sig runt solen medan Mercurius bara går mycket snabbare.

213
00:15:48.817 --> 00:15:52.120
Venus går snabbare medan Mars går långsammare och Jupiter går långsammare och så vidare.

214
00:15:53.481 --> 00:16:01.027
Sen har vi också ett tredje samband som är hur snabbt planeten rör sig beroende på var den befinner sig i banan.

215
00:16:01.647 --> 00:16:03.689
Om man har en cirkulär bana så rör sig planeten.

216
00:16:03.929 --> 00:16:05.691
lika snabbt hela tiden runt stjärnan.

217
00:16:06.591 --> 00:16:08.893
Men har vi en exentrisk bana,

218
00:16:09.234 --> 00:16:13.838
då rör den sig långsammare när den är långt ifrån stjärnan och snabbare när den är nära stjärnan.

219
00:16:14.799 --> 00:16:24.847
Ett typiskt exempel på sådana här väldigt exentriska banor är just kometer till exempel som kan röra sig hundratals astronomiska enheter,

220
00:16:24.908 --> 00:16:27.250
alltså hundratals längre bort från solen än jorden.

221
00:16:28.190 --> 00:16:28.871
Väldigt långsamt.

222
00:16:28.891 --> 00:16:30.613
Och sen så någon gång typ

223
00:16:31.153 --> 00:16:37.037
Var tiotusende år kanske så kommer de in mot solen och går jättesnabbt runt solen på bara några år.

224
00:16:37.938 --> 00:16:39.900
Och bildar sådana här vackra krammetsvanser.

225
00:16:39.920 --> 00:16:43.602
Sen så går de ut igen till de yttre delarna av solsystemet och stannar kvar där.

226
00:16:44.703 --> 00:16:49.306
Men vad är det som bestämmer i vilken bana en planet?

227
00:16:50.047 --> 00:16:53.309
Nu stannar jorden där den gjorde och djupen där den gjorde.

228
00:16:53.590 --> 00:16:55.771
Vad är det som bestämmer de här olika banorna för planeterna?

229
00:16:56.792 --> 00:16:57.813
Man kan ju tro att...

230
00:16:58.213 --> 00:17:01.614
Planeterna kanske stannar i de banor där de bildas,

231
00:17:01.794 --> 00:17:02.694
men så måste det inte ske.

232
00:17:02.834 --> 00:17:05.375
Vi vet faktiskt att så sker inte i många fall.

233
00:17:05.915 --> 00:17:08.076
Det vet vi tack vare upptäckten av växoplaneter.

234
00:17:08.736 --> 00:17:14.858
Man har nämligen sett planeter som är jättetunga och jättenära sina stjärnor och att det är helt omöjligt,

235
00:17:15.378 --> 00:17:18.219
eller man kan inte tänka sig att de kan ha bildat så nära stjärnor.

236
00:17:19.679 --> 00:17:23.300
För jätteplaneter bildas där det finns mycket is.

237
00:17:23.700 --> 00:17:26.601
Det är alltså långt ifrån stjärnan som det bildas stora planeter,

238
00:17:26.641 --> 00:17:26.881
tror man.

239
00:17:27.277 --> 00:17:28.078
och inte nära stjärnan.

240
00:17:28.218 --> 00:17:31.400
Däremot så ser man att det finns planeter som är stora som är nära stjärnan.

241
00:17:31.900 --> 00:17:32.961
Då kan man fråga sig varför då?

242
00:17:35.262 --> 00:17:44.028
Det man tror har hänt då är att planeten har bildats någon annanstans i ytterdelen av solsystemet och sedan vandrat in genom planetmigration,

243
00:17:44.088 --> 00:17:44.589
kallar man det för.

244
00:17:45.509 --> 00:17:46.150
Den har flyttat sig.

245
00:17:47.090 --> 00:17:48.711
Det kan göra av olika skäl.

246
00:17:49.092 --> 00:17:56.937
Ett skäl är till exempel om den kolliderar med en annan planet eller inte kolliderar men kommer väldigt nära en annan planet så att den dynamiskt slungas in mot

247
00:17:57.197 --> 00:17:57.537
stjärnan.

248
00:17:58.377 --> 00:18:10.101
Eller så kan det vara så att den interagerar med skivan och utbyter rörelsemängdsmoment med skivan så att den migrerar inåt och kastar ut skivan lite utåt.

249
00:18:10.661 --> 00:18:18.383
Är det då alltid så att vi vet om att nu kommer det att hamna en planet någonstans mellan jorden och Mars och vi hittar en ny planet där.

250
00:18:18.883 --> 00:18:21.904
Då kan vi räkna på sekunden,

251
00:18:21.964 --> 00:18:23.024
hur snabbt den kommer att röra sig.

252
00:18:24.444 --> 00:18:25.745
På sekunden måste man väldigt noggrant...

253
00:18:26.605 --> 00:18:27.445
positionsbestämmelsen,

254
00:18:27.445 --> 00:18:33.087
men det stämmer att det finns ett unikt förhållande mellan banradien och perioden hos en planet.

255
00:18:33.507 --> 00:18:35.628
Alltså tiden det tar för den att röra sig runt sin stjärna.

256
00:18:36.228 --> 00:18:39.829
Och det utnyttjar man också när man letar efter planeter runt andra stjärnor.

257
00:18:40.669 --> 00:18:44.951
Vet man vad perioden är vet man hur långt borta från stjärnan som planeten är.

258
00:18:45.691 --> 00:18:48.952
Och hur hänger det ihop med planetens storlek?

259
00:18:49.072 --> 00:18:49.892
Har väl också med det att göra,

260
00:18:49.992 --> 00:18:50.172
eller?

261
00:18:50.552 --> 00:18:50.752
Nej,

262
00:18:51.072 --> 00:18:52.073
planetens storlek...

263
00:18:53.121 --> 00:18:54.041
påverkar inte tiden,

264
00:18:54.602 --> 00:18:56.442
inte planetens massa heller till viss del.

265
00:18:56.522 --> 00:19:00.704
Det har att göra med att solen eller stjärnan är så mycket större i massa att den helt dominerar.

266
00:19:01.464 --> 00:19:06.447
Hade det varit så att planeten hade varit ungefär lika stor som stjärnans massa,

267
00:19:06.547 --> 00:19:08.227
det vill säga om det hade varit en dubbelstjärna till exempel,

268
00:19:08.247 --> 00:19:08.767
sådana finns ju,

269
00:19:09.428 --> 00:19:13.109
då hade ju dess massa också varit betydande för den här perioden.

270
00:19:13.750 --> 00:19:15.550
Men stjärnans storlek spelar roll?

271
00:19:15.670 --> 00:19:15.790
Ja,

272
00:19:16.231 --> 00:19:17.631
eller stjärnans massa kan man säga.

273
00:19:18.211 --> 00:19:18.792
Den spelar roll.

274
00:19:18.832 --> 00:19:19.652
Ju tyngre stjärnan,

275
00:19:19.672 --> 00:19:22.153
desto snabbare går planeten runt stjärnan.

276
00:19:22.829 --> 00:19:23.529
Så det gäller att veta,

277
00:19:25.450 --> 00:19:32.014
om man hittar en exoplanet så gäller det att känna till lite om stjärnan också för att veta hur snabbt den går runt och på vilket avstånd.

278
00:19:32.414 --> 00:19:34.455
Och hur mäter man en stjärnas massa?

279
00:19:34.916 --> 00:19:35.036
Ja,

280
00:19:36.977 --> 00:19:40.899
det är inte lätt att göra det direkt men man kan göra det på olika sätt.

281
00:19:41.419 --> 00:19:44.060
Om stjärnan är en del av ett dubbelskärnssystem,

282
00:19:44.781 --> 00:19:47.482
då kan man använda Keplers lagar precis på samma sätt.

283
00:19:47.842 --> 00:19:52.325
Nämligen att studera hur snabbt går de här stjärnorna runt varandra.

284
00:19:53.001 --> 00:19:55.203
och hur stort är avståndet mellan dem.

285
00:19:56.324 --> 00:19:58.526
Då kan man mäta stjärnarnas massa på det sättet.

286
00:19:59.547 --> 00:20:01.189
Nu är inte alla stjärnor i dubbelstjärnssystem.

287
00:20:02.310 --> 00:20:12.439
Så det man gör då är att man tittar på stjärnor som är i dubbelstjärnssystem och sen tittar man på de stjärnor som inte är det och så jämför man de stjärnarnas temperatur,

288
00:20:12.839 --> 00:20:13.460
yttetemperatur.

289
00:20:13.876 --> 00:20:15.396
spektraltyp brukar man kalla det för.

290
00:20:16.237 --> 00:20:18.958
Och då ser man att stjärnor av samma spektraltyp,

291
00:20:19.138 --> 00:20:20.218
de är av samma massa.

292
00:20:20.998 --> 00:20:22.379
Och hur mäter man temperaturen?

293
00:20:22.779 --> 00:20:24.499
Man mäter förstås inte med termometer eller så,

294
00:20:24.519 --> 00:20:26.460
utan man mäter ljusets temperatur,

295
00:20:26.540 --> 00:20:26.940
kallar man det.

296
00:20:27.020 --> 00:20:28.180
Ljusets färgtemperatur.

297
00:20:28.901 --> 00:20:33.162
Det gör man genom att dela upp ljuset från stjärnan i sina beståndsdelar,

298
00:20:33.282 --> 00:20:34.002
alltså i färgerna.

299
00:20:34.102 --> 00:20:35.683
Man tar som en regnbåge ungefär,

300
00:20:36.623 --> 00:20:37.183
ett spektrum.

301
00:20:37.883 --> 00:20:40.284
Och så tittar man på färgtemperaturen.

302
00:20:40.768 --> 00:20:41.829
Ju hetare stjärna,

303
00:20:42.049 --> 00:20:43.951
desto blåare färgtemperatur har den.

304
00:20:44.231 --> 00:20:46.673
Svala stjärnor är rödaktiga.

305
00:20:47.233 --> 00:20:48.594
Men hur mäter man?

306
00:20:48.814 --> 00:20:49.154
Då har man,

307
00:20:49.254 --> 00:20:51.796
okej jag vet hur varm eller kall en stjärna är,

308
00:20:51.876 --> 00:20:53.097
men hur vet jag hur stor den är?

309
00:20:53.277 --> 00:20:53.398
Jo,

310
00:20:53.858 --> 00:20:58.081
men då är det så att stjärnor av olika massor,

311
00:20:58.742 --> 00:21:00.063
de har olika temperatur.

312
00:21:00.603 --> 00:21:03.545
Och det finns en relation mellan massan och temperaturen.

313
00:21:03.705 --> 00:21:05.987
Så att man vet att om en stjärna har en viss temperatur,

314
00:21:06.047 --> 00:21:07.168
då har den också en viss massa.

315
00:21:08.436 --> 00:21:10.077
Stjärnor är egentligen väldigt enkla objekt.

316
00:21:10.177 --> 00:21:13.280
De består i princip bara av gas.

317
00:21:13.840 --> 00:21:17.243
Det är en stor gasboll och dess egenskaper bestäms i stort.

318
00:21:17.663 --> 00:21:20.526
Det viktigaste faktum för en stjärnas egenskaper är dess massa.

319
00:21:21.447 --> 00:21:24.449
Så att en massa bestämmer hur varm stjärnan blir helt enkelt.

320
00:21:30.314 --> 00:21:38.100
Måste det vara en stjärna i mitten av ett system eller kan det vara en annan planet med ett eget planetsystem runt sig?

321
00:21:38.200 --> 00:21:38.320
Ja,

322
00:21:38.620 --> 00:21:39.441
det kan man tänka sig.

323
00:21:39.561 --> 00:21:45.104
Man har sett sådana här friflytande planeter.

324
00:21:46.225 --> 00:21:47.485
Friflygande kanske på svenska,

325
00:21:47.485 --> 00:21:47.886
jag vet inte.

326
00:21:48.926 --> 00:21:51.428
Det kan man tänka sig att det finns planeter som vandrar utan stjärna.

327
00:21:51.888 --> 00:21:54.589
Men nu kallar man dem då inte för planeter.

328
00:21:54.669 --> 00:21:57.931
I själva definitionen av planet så säger man att de måste gå runt en stjärna.

329
00:21:58.432 --> 00:21:59.112
Så det är så man säger.

330
00:21:59.392 --> 00:22:03.495
Men det finns även till exempel runt bruna dvärgar som formellt sett inte är stjärnor.

331
00:22:03.515 --> 00:22:05.856
Därför att de har ingen fusionsprocess i sig.

332
00:22:06.528 --> 00:22:10.969
Det är alltså väldigt små stjärnor som inte lyser på grund av fusion.

333
00:22:11.609 --> 00:22:13.210
De har man sett planeter runt.

334
00:22:13.990 --> 00:22:15.310
Fast man kanske inte ska kalla dem planeter,

335
00:22:15.450 --> 00:22:18.111
men kroppar av planetmassa kan man kalla dem.

336
00:22:18.691 --> 00:22:22.612
Men hur uppstår en planet som inte har en stjärna?

337
00:22:23.132 --> 00:22:23.693
Det är en bra fråga.

338
00:22:25.193 --> 00:22:29.194
Man tror att de har uppstått runt en stjärna men har blivit utkastade,

339
00:22:30.294 --> 00:22:31.115
de flesta sådana.

340
00:22:31.615 --> 00:22:36.016
Man tror inte att det går att bilda planeter från en kollaps i sig.

341
00:22:36.656 --> 00:22:39.678
Men jag kan säga att det är inte helt säkert.

342
00:22:39.678 --> 00:22:43.121
Det är lite olika forskare som säger olika saker.

343
00:22:43.841 --> 00:22:52.147
Men de flesta är idag överens om att det förmodligen inte går att bilda en planet utan stjärna.

344
00:22:52.347 --> 00:22:58.031
Den måste vara i närheten av en stjärna så kan den slungas ut på grund av att den kolliderar med en annan stjärna.

345
00:22:59.532 --> 00:23:01.954
Vi pratade ju om det här med migration tidigare,

346
00:23:02.014 --> 00:23:03.815
att planeterna rörde sig inåt i banan.

347
00:23:03.815 --> 00:23:05.316
Men kan de även då röra sig utåt?

348
00:23:05.516 --> 00:23:05.636
Ja,

349
00:23:05.796 --> 00:23:06.636
det kan de göra också.

350
00:23:07.657 --> 00:23:13.158
Om det är migration som beror på interaktionen med skivan så rör de sig normalt inåt.

351
00:23:13.158 --> 00:23:17.219
De kan röra sig utåt också men då rör de sig inte så att de förlorar sig från systemet.

352
00:23:18.160 --> 00:23:30.003
Det kan de däremot göra om det finns massor av planeter i början som det förmodligen finns i början av solsystemets ungdom så kan olika planeter kollidera eller komma nära varandra.

353
00:23:30.863 --> 00:23:33.484
Så kan de utbyta fart.

354
00:23:34.552 --> 00:23:36.373
Ena slungas ut från systemet,

355
00:23:36.573 --> 00:23:38.374
andra kanske slungas in i solen och så vidare.

356
00:23:38.995 --> 00:23:41.096
Och andra överlever på stabila banor.

357
00:23:45.839 --> 00:23:49.621
Hörde du att Alexis sa att stjärnor är egentligen väldigt enkla objekt?

358
00:23:50.201 --> 00:23:51.002
Eller hur?

359
00:23:51.842 --> 00:23:52.243
Ja du,

360
00:23:52.963 --> 00:23:55.685
det får bli ett renodlat stjärnavsnitt någon gång framöver.

361
00:23:56.545 --> 00:23:59.007
Men för nu tycker jag att vi håller oss till exoplaneter.

362
00:23:59.727 --> 00:24:01.268
Och för att lära oss ännu mer om det...

363
00:24:01.608 --> 00:24:07.451
åkte vi till Onsala rymdobservatorium där man observerar rymden med radioteleskop.

364
00:24:08.252 --> 00:24:12.314
Där träffade vi Carina Persson som forskar om exoplaneter på Chalmers.

365
00:24:13.094 --> 00:24:13.415
Carina,

366
00:24:13.575 --> 00:24:14.775
hur hittar man exoplaneter?

367
00:24:15.175 --> 00:24:15.296
Ja,

368
00:24:15.456 --> 00:24:16.936
det kan man göra på flera olika sätt.

369
00:24:17.097 --> 00:24:22.459
Den första exoplaneten upptäcktes med en metod som kallas för radialhastighetsmetoden.

370
00:24:23.820 --> 00:24:30.564
Den bygger på det faktum att man tittar inte på planeten utan man tittar på hur planeten påverkar stjärnan.

371
00:24:31.648 --> 00:24:33.569
Och i det här fallet stjärnans rörelser.

372
00:24:34.309 --> 00:24:38.091
Så när planeten och stjärnan kretsar,

373
00:24:38.131 --> 00:24:39.652
nämligen båda två,

374
00:24:39.912 --> 00:24:41.653
kring sitt gemensamma masscentrum.

375
00:24:42.133 --> 00:24:45.074
Så det är inte så att planeten kretsar kring en helt stillastående stjärna,

376
00:24:45.594 --> 00:24:48.215
utan båda två snurrar runt sitt gemensamma masscentrum.

377
00:24:48.616 --> 00:24:54.358
Och det är de här små förändringarna i hastighet som man mäter med den här metoden.

378
00:24:55.199 --> 00:24:58.340
Det är så att de flesta planeter man har hittat idag är inte med den här...

379
00:24:59.016 --> 00:25:00.599
så kallade radialhastighetsmetoden,

380
00:25:00.679 --> 00:25:04.324
utan den bygger på det faktum att planeten påverkar stjärnans ljus.

381
00:25:05.486 --> 00:25:08.030
Så då har man tittat på stjärnor.

382
00:25:08.882 --> 00:25:10.262
Under lång tid,

383
00:25:10.282 --> 00:25:13.563
till exempel ett väldigt framgångsrikt rymdteleskop som heter Kepler,

384
00:25:14.384 --> 00:25:15.544
som numera inte funkar längre,

385
00:25:15.784 --> 00:25:19.145
tittade på en liten del av himlen under flera års tid.

386
00:25:19.825 --> 00:25:24.286
De bara låg där och tittade på 150 000 stjärnor under fyra års tid.

387
00:25:25.227 --> 00:25:28.487
Och sen i efterhand så tittar man på de här så kallade ljuskurvorna,

388
00:25:28.547 --> 00:25:31.588
alltså man har mätt stjärnans ljus under fyra år.

389
00:25:32.989 --> 00:25:34.249
Och så tittar man på de här ljuskurvorna,

390
00:25:34.409 --> 00:25:37.470
och om det skulle vara så att en stjärna har en planet som...

391
00:25:37.990 --> 00:25:42.912
passerar precis mellan oss och stjärnan då ser man en liten ljusförminskning av stjärnans ljus.

392
00:25:43.272 --> 00:25:45.073
Så planeten skuggar lite av stjärnans ljus.

393
00:25:45.733 --> 00:25:46.414
Regelbundet då.

394
00:25:46.414 --> 00:25:48.995
För varje varv den gör så blir det en liten sån här dipp.

395
00:25:50.255 --> 00:25:52.196
Och på så sätt kan man ju upptäcka nya planeter.

396
00:25:53.317 --> 00:25:54.977
Och så kan man även få fram deras storlek.

397
00:25:55.618 --> 00:26:00.219
För den här lilla ljusförminskningen det beror ju på hur stor planeten är jämfört med stjärnan.

398
00:26:00.580 --> 00:26:02.841
Hur mycket den liksom täcker stjärnans skiva.

399
00:26:04.601 --> 00:26:06.062
Man vill ju hitta sån här dipp.

400
00:26:07.123 --> 00:26:08.464
Man vill ju hitta flera stycken,

401
00:26:08.824 --> 00:26:09.425
minst två,

402
00:26:09.525 --> 00:26:10.165
helst fler.

403
00:26:11.026 --> 00:26:12.948
Precisionen ökar ju ju fler man har.

404
00:26:14.329 --> 00:26:15.570
Så ska man hitta jorden,

405
00:26:18.192 --> 00:26:27.600
om någon skulle titta långt bortifrån mot oss och jorden skulle vara precis i deras siktlinje mot vår sol så skulle vår passage,

406
00:26:28.440 --> 00:26:29.901
när jorden passerar solen,

407
00:26:29.942 --> 00:26:33.344
bara ta typ 13 timmar och det skulle ske en gång per år.

408
00:26:34.365 --> 00:26:35.366
Så då måste de ju titta.

409
00:26:35.386 --> 00:26:36.407
hitta minst ett par,

410
00:26:36.947 --> 00:26:37.388
tre år,

411
00:26:37.788 --> 00:26:38.389
gärna längre,

412
00:26:39.049 --> 00:26:42.012
på vårt solsystem för att kunna hitta jorden.

413
00:26:43.213 --> 00:26:44.494
När det gäller passagemetoden,

414
00:26:45.535 --> 00:26:47.697
då är ju sannolikheten för att en planet,

415
00:26:47.757 --> 00:26:49.699
även om alla stjärnor har planeter,

416
00:26:49.739 --> 00:26:53.963
så är sannolikheten väldigt låg för att de ska vara precis i vår siktlinje.

417
00:26:55.084 --> 00:27:02.030
Så för att någon skulle hitta jorden utifrån så är sannolikheten bara en halv procent.

418
00:27:04.554 --> 00:27:07.635
Så för att hitta en planet så måste vi kanske titta på hundratals,

419
00:27:07.695 --> 00:27:08.955
tusentals stjärnor.

420
00:27:10.096 --> 00:27:12.616
Även om alla stjärnor har planeter.

421
00:27:13.377 --> 00:27:14.157
Vad mer hittar vi?

422
00:27:14.277 --> 00:27:17.178
Vad mer kan vi se om planeten?

423
00:27:17.538 --> 00:27:20.098
Vi får ju fram perioden,

424
00:27:20.559 --> 00:27:22.359
alltså hur snabbt den går runt stjärnan.

425
00:27:22.859 --> 00:27:25.260
Och därigenom kan vi få fram avståndet.

426
00:27:26.080 --> 00:27:26.980
Har vi både,

427
00:27:27.100 --> 00:27:27.801
och det här är viktigt,

428
00:27:27.801 --> 00:27:32.982
har vi både passage och radialhastighetsmätningen så har vi både storlek och massa.

429
00:27:33.586 --> 00:27:35.007
Då kan vi räkna fram tätheten.

430
00:27:35.988 --> 00:27:37.349
Och det vill vi väldigt gärna.

431
00:27:37.389 --> 00:27:39.851
För då kan vi säga någonting om vad den är uppbyggd av.

432
00:27:40.931 --> 00:27:41.412
Järn,

433
00:27:41.572 --> 00:27:42.292
sten,

434
00:27:42.613 --> 00:27:43.373
vatten,

435
00:27:43.513 --> 00:27:43.773
gas.

436
00:27:44.834 --> 00:27:47.356
För att om man har upptäckt en liten planet till exempel.

437
00:27:47.756 --> 00:27:50.018
Vi vill ju helst upptäcka jorden två.

438
00:27:50.078 --> 00:27:51.879
Eller jordliknande planeter.

439
00:27:51.919 --> 00:27:52.1000
Beboeliga planeter.

440
00:27:54.481 --> 00:27:57.443
Och då tänker vi att nu har vi hittat en planet som bara är lite större än jorden.

441
00:27:58.604 --> 00:28:01.206
Och den kanske till och med på rätt avstånd från en bra stjärna.

442
00:28:01.946 --> 00:28:05.429
Så att den så att säga ligger i den beboeliga zonen där vatten kan vara flytande.

443
00:28:06.110 --> 00:28:09.693
Men det betyder ju inte att den är beboelig för vi vet ju inte om den är stenig.

444
00:28:09.993 --> 00:28:12.655
Det kan ju lika gärna vara minigasplanet.

445
00:28:14.697 --> 00:28:20.262
Så det är därför det är väldigt viktigt med båda metoderna så vi får både radio och massa.

446
00:28:20.602 --> 00:28:25.627
Då kan vi få fram tätheten och då börja modellera hur den är uppbyggd.

447
00:28:26.447 --> 00:28:29.170
Tittar ni bara på planeter i...

448
00:28:29.718 --> 00:28:30.479
Vintergatan?

449
00:28:30.679 --> 00:28:30.799
Ja,

450
00:28:31.219 --> 00:28:31.740
absolut.

451
00:28:33.301 --> 00:28:33.882
Vintergatan,

452
00:28:33.882 --> 00:28:36.664
men även de närmaste planeterna i Vintergatan.

453
00:28:38.686 --> 00:28:44.631
Tidigare har exoplanetforskning bestått av att första upptäcktes för 24 år sedan.

454
00:28:44.651 --> 00:28:46.893
Sen har det varit att man har observerat fler och fler.

455
00:28:46.913 --> 00:28:50.096
Man vill ju se om det finns fler exoplaneter än,

456
00:28:50.136 --> 00:28:51.517
och vilka typer och var de finns,

457
00:28:51.537 --> 00:28:52.278
hur många och så vidare.

458
00:28:52.278 --> 00:28:52.938
Och det har man gjort nu.

459
00:28:54.500 --> 00:28:57.242
Men nästa steg är att få mera exakta mätningar.

460
00:28:57.242 --> 00:28:58.602
mätningar av varje exoplanet.

461
00:28:58.642 --> 00:29:03.504
Alltså det ska vara mycket mindre osäkerheter så man kan verkligen säga någonting om hur de är uppbyggda.

462
00:29:04.544 --> 00:29:05.745
Och då behöver vi bättre mätningar.

463
00:29:05.785 --> 00:29:10.206
Och då behöver vi framförallt kombinera både den här passagemetoden och radial estismetoden.

464
00:29:10.526 --> 00:29:12.887
Och då är det viktigt att stjärnorna måste vara ljusstarka.

465
00:29:13.487 --> 00:29:15.667
Och det betyder i princip att de måste vara rätt nära.

466
00:29:16.388 --> 00:29:19.949
För de flesta stjärnorna är ju väldigt ljussvaga för att de är väldigt långt borta.

467
00:29:21.349 --> 00:29:23.870
Så det är de närmaste stjärnorna.

468
00:29:24.210 --> 00:29:27.171
några hundratusen stjärnor som är närmast som är de allra bästa.

469
00:29:27.832 --> 00:29:37.415
Letar man då efter stjärnor som är lika vår sol mer än vad man letar efter planeter som är lika vår jord?

470
00:29:38.596 --> 00:29:40.036
Hittills har man ju tagit det man har fått.

471
00:29:41.337 --> 00:29:45.459
Men Kepler faktiskt hade ju som mål att hitta små planeter.

472
00:29:46.199 --> 00:29:48.140
Jordliknande storlek eller lite större.

473
00:29:49.080 --> 00:29:53.722
Men det nya teleskopet som NASA sköt upp

474
00:29:54.078 --> 00:29:54.719
Förra året,

475
00:29:55.200 --> 00:29:55.921
som heter TESS,

476
00:29:57.583 --> 00:29:58.805
har en liten annan...

477
00:30:00.126 --> 00:30:00.546
strategi.

478
00:30:02.107 --> 00:30:02.407
För nu,

479
00:30:02.547 --> 00:30:03.887
alla nya teleskop som kommer,

480
00:30:03.967 --> 00:30:07.788
alla vet om att vi måste hitta planeter runt ljusstarka stjärnor.

481
00:30:07.968 --> 00:30:08.488
Det är målet.

482
00:30:09.389 --> 00:30:10.049
Så hur gör man då?

483
00:30:10.209 --> 00:30:11.089
Just det finns väldigt få.

484
00:30:11.089 --> 00:30:12.429
De är spridda över hela himlen.

485
00:30:14.350 --> 00:30:15.810
Men TESS gör så här att

486
00:30:16.511 --> 00:30:18.251
TESS observerar hela himlen.

487
00:30:19.731 --> 00:30:21.212
Men problemet är ju då,

488
00:30:21.252 --> 00:30:24.933
för att täcka hela himlen så kan man ju bara titta en väldigt kort tid på varje del av himlen.

489
00:30:26.013 --> 00:30:29.074
Istället för Kepler tittar ju fyra år på ett litet del av himlen.

490
00:30:30.210 --> 00:30:34.473
Men TESS tittar på hela himlen och varje del är ungefär en månad.

491
00:30:36.014 --> 00:30:36.994
Vissa delar överlappar,

492
00:30:37.234 --> 00:30:38.235
vissa har lägre perioder.

493
00:30:38.455 --> 00:30:44.579
Men de flesta planeterna kommer bara ha perioder som är några dagar eller tiotal dagar.

494
00:30:45.580 --> 00:30:53.765
Det betyder att ska de planeterna vara beboliga så kommer de kretsa kring små stjärnor som inte är så varma.

495
00:30:54.745 --> 00:30:55.646
De har en kort period.

496
00:30:55.966 --> 00:30:57.608
De kommer alltså vara nära sina stjärnor.

497
00:30:58.148 --> 00:31:01.191
För att de ska bli boliga och ska ha rätt temperatur måste stjärnorna vara kalla.

498
00:31:01.371 --> 00:31:02.352
Och det är alltså små stjärnor.

499
00:31:02.993 --> 00:31:07.397
Och då har vi det här problemet om att de kanske är för nära sin stjärna.

500
00:31:08.458 --> 00:31:12.122
Och då kan man ju absolut inte se ett solsystem som våt.

501
00:31:12.982 --> 00:31:14.362
jorden tar ju ett år på sig.

502
00:31:14.543 --> 00:31:15.143
Ja men precis.

503
00:31:15.143 --> 00:31:15.843
Om du bara tittar en månad,

504
00:31:16.023 --> 00:31:17.163
det är så väldigt tur.

505
00:31:17.243 --> 00:31:19.444
Och om vi har en planet som bara passerar en gång,

506
00:31:19.844 --> 00:31:21.024
då kan du ju inte mäta en period,

507
00:31:21.045 --> 00:31:21.485
eller kan du det?

508
00:31:22.005 --> 00:31:24.045
Man kan faktiskt det egentligen,

509
00:31:24.886 --> 00:31:25.926
men det är väldigt...

510
00:31:28.327 --> 00:31:30.047
Osäkerheterna är mycket större.

511
00:31:31.028 --> 00:31:32.588
Så man behöver gärna minst två.

512
00:31:32.828 --> 00:31:33.428
Helst fler,

513
00:31:33.468 --> 00:31:36.849
för noggrannheten ökar ju då och gör fler transits.

514
00:31:37.710 --> 00:31:38.830
Men grejen är ändå att...

515
00:31:39.506 --> 00:31:46.810
Så hittills har vi inte kunnat sikta in oss på både soliknande stjärnor och jordliknande planeter på det avståndet.

516
00:31:47.451 --> 00:31:48.351
Vårt avstånd till solen.

517
00:31:49.332 --> 00:31:51.213
Men det är det som kommer att hända i framtiden när

518
00:31:51.613 --> 00:31:52.554
PLATO skjuts upp

519
00:31:52.994 --> 00:31:58.337
2026. För PLATO kommer att ha många teleskop.

520
00:31:58.377 --> 00:32:01.179
Det kommer att vara ungefär 24 stycken Kepler-teleskop.

521
00:32:02.359 --> 00:32:02.539
Och

522
00:32:02.920 --> 00:32:06.802
PLATO kommer att observera ett mycket större område på himlen än Kepler.

523
00:32:08.282 --> 00:32:13.164
Och dessutom så kommer det att sitta precis som Kepler på flera år upp på det här mycket större området.

524
00:32:14.985 --> 00:32:17.306
Så att man kommer att kunna upptäcka mycket fler planeter.

525
00:32:18.106 --> 00:32:24.148
Och vad man siktar på är jordliknande planeter runt solliknande stjärnor i jordliknande banor.

526
00:32:25.409 --> 00:32:30.591
Och det här är första gången som man förhoppningsvis kommer att kunna hitta sådana planeter.

527
00:32:31.531 --> 00:32:32.132
Jordens tvilling.

528
00:32:32.592 --> 00:32:37.754
Hur lika vårt solsystem är de här exoplaneterna?

529
00:32:37.994 --> 00:32:39.755
systemen som vi har hittat hittills?

530
00:32:40.136 --> 00:32:40.596
Inte alls.

531
00:32:41.917 --> 00:32:43.038
På vilket sätt skiljer de sig?

532
00:32:44.759 --> 00:32:53.145
Vårt planetsystem innehåller ju fyra små steniga och hårda planeter längst in och sen fyra gashjättar längre ut.

533
00:32:53.585 --> 00:32:58.709
Så Jupiter är ju på ungefär fem gånger jordens och solens avstånd.

534
00:32:59.550 --> 00:33:01.031
Inget annat system liknar det.

535
00:33:01.511 --> 00:33:05.394
Många system har däremot stora Jupiter-liknande planeter.

536
00:33:06.014 --> 00:33:07.355
Extremt nära sina stjärnor.

537
00:33:07.355 --> 00:33:08.576
Så den första som upptäcktes,

538
00:33:09.757 --> 00:33:10.457
51 Peg B,

539
00:33:11.578 --> 00:33:17.422
var en Jupiter-stor planet som ett år var bara fyra dygn.

540
00:33:20.905 --> 00:33:25.688
Man har hittat andra system som innehåller många små planeter.

541
00:33:25.868 --> 00:33:27.890
Till exempel Trappist 1 var känd.

542
00:33:28.210 --> 00:33:33.874
Sju små planeter som allihopa har omloppstider på några dagar.

543
00:33:35.130 --> 00:33:39.713
De kretsar kring en stjärna som är så liten så att den inte är mycket större än Jupiter.

544
00:33:40.473 --> 00:33:43.635
Så inget system hittills i alla fall som vi har hittat liknar vårt.

545
00:33:43.935 --> 00:33:47.717
Men det behöver inte betyda än i alla fall att inget annat ser ut som vårt.

546
00:33:48.217 --> 00:33:49.198
Det kan ju bara vara så att,

547
00:33:50.298 --> 00:33:50.759
vilket är,

548
00:33:50.859 --> 00:33:53.420
det är väldigt svårt att hitta det med dagens instrument.

549
00:33:53.460 --> 00:33:56.582
Så vi hoppas på nya framtida rymdteleskop.

550
00:33:57.523 --> 00:33:58.223
Vad man har hittat,

551
00:33:58.283 --> 00:34:03.546
man har hittat flera hundratal system med fler planeter än en.

552
00:34:05.278 --> 00:34:13.982
Många har kanske två mini-Neptunusplaneter eller lite större planeter.

553
00:34:14.422 --> 00:34:19.524
En del har en eller flera superjordar till exempel.

554
00:34:19.824 --> 00:34:20.485
Vad är en superjord?

555
00:34:20.905 --> 00:34:23.906
Superjord är någonting som inte finns i vårt planetsystem.

556
00:34:24.786 --> 00:34:30.109
Det är en planet som är lite större och lite mer massiv än jorden helt enkelt.

557
00:34:30.729 --> 00:34:32.870
Upp till ungefär tio gånger mer massiv än jorden.

558
00:34:33.370 --> 00:34:35.011
upp till ungefär två gånger större radie.

559
00:34:36.373 --> 00:34:37.513
Så de verkar vara väldigt vanliga.

560
00:34:37.534 --> 00:34:43.879
Det verkar som att varje solliknande stjärna faktiskt har åtminstone en superjord.

561
00:34:44.419 --> 00:34:44.960
Utom vi.

562
00:34:45.840 --> 00:34:47.382
Alltså de flesta men inte vi.

563
00:34:47.562 --> 00:34:50.064
Så frågan är är vi udda?

564
00:34:50.304 --> 00:34:53.607
Eller är det vanligt med vår typ av system?

565
00:34:53.667 --> 00:34:54.428
Men vi vet inte.

566
00:34:54.528 --> 00:34:56.009
Vi har för lite observationer.

567
00:34:58.090 --> 00:35:03.954
Vi behöver fler observationer som är mer noggranna än vad vi har idag också.

568
00:35:04.995 --> 00:35:06.256
Då kan vi hitta fler planeter.

569
00:35:06.736 --> 00:35:07.637
Vad är vanligast?

570
00:35:07.817 --> 00:35:09.838
Gasplaneter eller stenplaneter?

571
00:35:11.079 --> 00:35:12.820
Jag kan inte riktigt svara på det.

572
00:35:12.920 --> 00:35:14.281
För av de

573
00:35:14.701 --> 00:35:22.286
4 000 planeter som är upptäckta idag så har de flesta bara mätningar av storleken.

574
00:35:24.168 --> 00:35:27.610
De flesta kommer från rymdteleskopet Kepp.

575
00:35:28.891 --> 00:35:33.332
De stjärnorna var så ljussvaga så man kan inte göra de här uppföljande mätningarna så man får massan också.

576
00:35:33.773 --> 00:35:34.773
Så vi är på storleken.

577
00:35:36.814 --> 00:35:37.594
Även om de är små,

578
00:35:37.654 --> 00:35:39.295
det finns massor av dem som är små.

579
00:35:40.755 --> 00:35:44.897
Men jag kan inte säga om de är stening eller inte,

580
00:35:44.917 --> 00:35:45.818
eller om de är gasplanet.

581
00:35:45.918 --> 00:35:47.058
Vi måste ju ha massan också.

582
00:35:48.139 --> 00:35:50.660
Vad är det mest oväntade man har hittat?

583
00:35:52.280 --> 00:35:56.102
Jag skulle säga att det mest oväntade man har hittat det är väl att man har hittat så många...

584
00:35:56.582 --> 00:35:59.044
Olika sorters planeter som inte finns i vårt system.

585
00:35:59.044 --> 00:36:00.165
Det var ju en stor överraskning.

586
00:36:00.625 --> 00:36:03.447
När den första planeten hittades var det många som inte trodde på det.

587
00:36:04.508 --> 00:36:08.471
Därför att sådana stora planeter kan inte finnas så nära sin stjärna.

588
00:36:08.511 --> 00:36:09.272
Det visste ju alla.

589
00:36:11.814 --> 00:36:12.855
Men ändå så fanns den där.

590
00:36:13.855 --> 00:36:14.976
Och det var en stor överraskning.

591
00:36:15.116 --> 00:36:22.362
Så då fick man plötsligt börja ändra i modellerna hur planeter bildas.

592
00:36:24.038 --> 00:36:27.881
Så den stora överraskningen var i alla fall att det finns planeter som inte finns i solsystemet.

593
00:36:28.221 --> 00:36:30.202
Stora planeter väldigt nära sin stjärna,

594
00:36:30.382 --> 00:36:35.946
det finns superjordar på andra avstånd också än i vårt system,

595
00:36:36.106 --> 00:36:37.447
minigasplaneter,

596
00:36:38.448 --> 00:36:43.651
väldigt uppsvällda planeter som då har lägre täthet än något annat planet i vårt system.

597
00:36:44.472 --> 00:36:51.297
Så det finns planeter med alla möjliga olika sorters tätheter och storlekar på alla möjliga olika avstånd.

598
00:36:52.377 --> 00:36:53.138
Och det hade man ju inte alls.

599
00:36:53.438 --> 00:36:53.798
tänkt sig.

600
00:36:55.440 --> 00:36:59.983
Innan man upptäckte den första exoplaneten så var ju bara vårt system det enda systemet.

601
00:37:00.484 --> 00:37:02.866
Då trodde man ju typ att allt såg ut ungefär som det.

602
00:37:03.687 --> 00:37:18.719
Och det var ju ändå logiskt att små steniga fasta planeter bildas längst in där det liksom är varmast och sen där det finns mer gas och där det är kallare där bildas utanför den så kallade snölinjen där det kan finnas is istället för vatten i ånga.

603
00:37:19.640 --> 00:37:21.221
Där bildas stora gasplaneter.

604
00:37:21.481 --> 00:37:22.262
Och det är ju logiskt.

605
00:37:23.378 --> 00:37:34.046
Och så plötsligt hittar man extra planeter som ser helt annorlunda ut på fel ställen och ser annorlunda ut i vårt system.

606
00:37:35.187 --> 00:37:35.607
Häftigt.

607
00:37:35.647 --> 00:37:35.767
Ja,

608
00:37:35.787 --> 00:37:36.308
det är häftigt.

609
00:37:42.372 --> 00:37:42.913
Beskriv

610
00:37:43.373 --> 00:37:44.114
Keopsprojektet.

611
00:37:44.754 --> 00:37:52.077
Cheops är ett mindre projekt som har en helt annan strategi än de tidigare som jag pratade om,

612
00:37:52.177 --> 00:37:52.757
Kepler,

613
00:37:52.897 --> 00:37:53.878
TESS och PLATO,

614
00:37:54.358 --> 00:37:57.579
som alla letar efter nya exoplaneter.

615
00:37:58.319 --> 00:38:00.240
Cheops letar inte efter planeter,

616
00:38:00.460 --> 00:38:03.682
Cheops vill istället studera de som vi redan har hittat i detalj.

617
00:38:05.482 --> 00:38:07.763
Man kan säga att Cheops är som ett uppföljningsteleskop.

618
00:38:07.863 --> 00:38:10.244
Man kanske har sådana här radialhastighetsmätningar,

619
00:38:10.684 --> 00:38:14.366
men man har ingen sån här passagemätning av den planeten.

620
00:38:15.146 --> 00:38:17.007
Då kan man använda Cheops för att få det.

621
00:38:17.887 --> 00:38:24.409
Eller så kanske det finns nya testupptäckter av en planet och inte tillräckligt bra mätningar.

622
00:38:24.949 --> 00:38:26.489
Då kan man göra nya mätningar med Cheops.

623
00:38:27.049 --> 00:38:33.151
Vi vill åt till exempel att kunna modellera i detalj vad planeten består av.

624
00:38:33.951 --> 00:38:35.872
Nu är osäkerheten oftast för stora.

625
00:38:35.992 --> 00:38:38.853
Vi kan inte säga att det förmodligen är en stenplanet,

626
00:38:38.853 --> 00:38:41.373
men det kan även vara en isplanet eller en järnplanet.

627
00:38:42.494 --> 00:38:43.354
Det vet vi inte riktigt.

628
00:38:44.306 --> 00:38:45.887
Men det kan Cheops hjälpa till med.

629
00:38:46.367 --> 00:38:49.289
Så Cheops kan man rikta in.

630
00:38:49.669 --> 00:38:49.869
Precis.

631
00:38:50.549 --> 00:38:53.591
Alltså den är inte inställd på Keplerområdet.

632
00:38:53.771 --> 00:38:53.911
Nej,

633
00:38:54.051 --> 00:38:55.092
eller något annat.

634
00:38:55.252 --> 00:38:56.513
Utan den kan följa med.

635
00:38:56.653 --> 00:38:56.913
Precis,

636
00:38:56.953 --> 00:38:59.414
man bestämmer att den där stjärnan vill jag titta på.

637
00:39:00.075 --> 00:39:01.115
Och sen så pekar man dit.

638
00:39:01.956 --> 00:39:10.780
Och det bra med det här är att de andra teleskoperna har slumpis bara tittat på stjärnor och fått vänta.

639
00:39:10.880 --> 00:39:13.662
Och sen så får man leta efteråt om det finns någon planet runt om.

640
00:39:14.062 --> 00:39:19.025
Med Keops så vet man ju redan på förhand vart man ska peka och när man ska peka.

641
00:39:19.786 --> 00:39:21.507
När kommer den här passagen att äga rum?

642
00:39:22.507 --> 00:39:23.408
De andra har ju då,

643
00:39:24.769 --> 00:39:27.210
har du en omlovsbana med ett år,

644
00:39:28.131 --> 00:39:29.051
till exempel Kepler.

645
00:39:29.692 --> 00:39:32.513
Kanske kunde du hitta någon sån planet med en period på ett år.

646
00:39:33.654 --> 00:39:35.875
Då har du ju fått vänta ett år tills det händer någonting,

647
00:39:35.956 --> 00:39:36.216
eller hur?

648
00:39:36.876 --> 00:39:39.438
Med Keops kan man rikta in sig på att man börjar titta...

649
00:39:40.850 --> 00:39:42.631
Ett antal timmar innan den här passagen.

650
00:39:42.651 --> 00:39:44.733
Och så tittar man på passagen och så är det några timmar till.

651
00:39:44.733 --> 00:39:46.034
Men man behöver inte vänta ett helt år.

652
00:39:46.975 --> 00:39:51.258
Vad hoppas du att ni upptäcker med hjälp av Cheops?

653
00:39:52.919 --> 00:39:55.641
Jag är mest intresserad av små planeter.

654
00:39:56.482 --> 00:39:57.082
Superjordar,

655
00:39:57.242 --> 00:39:57.803
jordliknande.

656
00:39:58.275 --> 00:40:00.357
Och vad de består av.

657
00:40:01.778 --> 00:40:12.126
Och hittills idag så finns det bara 10-20 planeter som har små planeter som är tillräckligt bra mätningar.

658
00:40:12.367 --> 00:40:15.169
För att man ska kunna säga något om vad de består av.

659
00:40:16.150 --> 00:40:21.274
Och jag hoppas på att det blir fler av de här planeterna som man faktiskt kan börja jämföra lite.

660
00:40:22.935 --> 00:40:24.196
Så man får någon indikation på,

661
00:40:24.456 --> 00:40:27.499
är de flesta av de här planeterna jordlika eller inte?

662
00:40:28.375 --> 00:40:31.436
Just för att jag vill veta mer om jorden är vanlig eller inte.

663
00:40:33.096 --> 00:40:34.997
För att kunna dra slutsatser.

664
00:40:36.157 --> 00:40:39.458
Om det finns beboeliga planeter eller jordliknande planeter.

665
00:40:40.038 --> 00:40:42.299
Är det liksom alltid målet att hitta en beboelig planet?

666
00:40:42.299 --> 00:40:44.740
För mig är det ju det och för många är det ju det naturligtvis.

667
00:40:45.420 --> 00:40:48.761
Men det är inte bara det.

668
00:40:49.901 --> 00:40:53.102
Det är mycket större än att bara hitta jorden två.

669
00:40:54.243 --> 00:40:55.663
Det omfattar även att...

670
00:40:55.743 --> 00:40:57.504
Att hela systemet,

671
00:40:57.544 --> 00:41:01.188
planetsystemet kan vara viktigt för en beboelig planet.

672
00:41:01.548 --> 00:41:07.193
Till exempel att vi har Jupiter utanför vår bana som avleder kometer och asteroider.

673
00:41:07.233 --> 00:41:08.093
Det kan ju också vara viktigt.

674
00:41:08.093 --> 00:41:12.037
Så hela arkitekturen på planetsystemen är också viktiga.

675
00:41:13.157 --> 00:41:18.282
Jag tänker så här att om man vill undersöka om det finns liv ute i rymden.

676
00:41:19.443 --> 00:41:21.725
Så då börjar vi med att titta,

677
00:41:21.825 --> 00:41:23.366
finns det planeter överhuvudtaget?

678
00:41:23.486 --> 00:41:23.606
Ja,

679
00:41:23.686 --> 00:41:24.167
det vet vi nu.

680
00:41:24.607 --> 00:41:25.908
Det verkar finnas många planeter,

681
00:41:25.908 --> 00:41:27.609
det verkar finnas små planeter överallt.

682
00:41:27.929 --> 00:41:28.530
Mycket lovande.

683
00:41:29.430 --> 00:41:32.793
Och sen förhoppningsvis kommer vi en dag hitta jorden två.

684
00:41:33.453 --> 00:41:36.435
Eller vi kanske upptäcker att nej,

685
00:41:37.055 --> 00:41:38.456
det finns ingen jorden två.

686
00:41:39.817 --> 00:41:40.498
Och då vet vi det.

687
00:41:41.519 --> 00:41:47.323
Eller då har sannolikheten i alla fall minskat väldigt mycket för att det ska finnas liv som vi känner det.

688
00:41:48.583 --> 00:41:50.685
Men om vi nu hittar jordens tvilling,

689
00:41:51.946 --> 00:41:53.727
och det verkar kanske finnas många av dem.

690
00:41:54.843 --> 00:41:59.366
Då ökar ju sannolikheten i alla fall för att det ska finnas liv och inte bara vi.

691
00:41:59.966 --> 00:42:03.068
Och då kan man ju också börja lyssna mot de här planeterna.

692
00:42:03.488 --> 00:42:04.969
Om det finns någon radiosändning där.

693
00:42:05.189 --> 00:42:07.790
Men om det inte finns så behöver det inte betyda att det inte finns liv.

694
00:42:08.031 --> 00:42:11.693
Men vad man kan göra sen då för att vi har hittat en bra beboelig planet.

695
00:42:12.973 --> 00:42:14.194
Hur ska vi veta om det finns liv där?

696
00:42:14.334 --> 00:42:14.454
Ja,

697
00:42:15.195 --> 00:42:18.877
om vi inte kan åka dit och det inte kommer några signaler därifrån.

698
00:42:19.857 --> 00:42:22.059
Så kan man ändå observera deras atmosfärer.

699
00:42:23.123 --> 00:42:25.544
För en atmosfär förändras av liv.

700
00:42:27.205 --> 00:42:30.086
Så man kan till exempel leta efter syre,

701
00:42:31.527 --> 00:42:32.187
metan,

702
00:42:32.407 --> 00:42:33.187
koldioxid,

703
00:42:33.247 --> 00:42:33.668
vatten.

704
00:42:35.008 --> 00:42:38.790
Till exempel jordens atmosfär innehöll ju inget syre innan livet.

705
00:42:40.451 --> 00:42:45.433
Och de detaljstudierna,

706
00:42:47.614 --> 00:42:49.375
ser man det på ljuset också?

707
00:42:49.915 --> 00:42:50.255
Just det.

708
00:42:50.515 --> 00:42:54.257
Vi tittar på ljuset från stjärnan och så passerar planeten precis framför stjärnan,

709
00:42:54.898 --> 00:42:56.098
som i den här passagemetoden.

710
00:42:57.079 --> 00:43:00.320
Då kommer lite av stjärnans ljus gå rakt inom planetens atmosfär.

711
00:43:01.521 --> 00:43:01.841
Och då,

712
00:43:02.041 --> 00:43:05.924
om det finns molekyler i planetens atmosfär,

713
00:43:05.964 --> 00:43:06.764
till exempel vatten,

714
00:43:06.804 --> 00:43:07.304
metan,

715
00:43:08.285 --> 00:43:08.605
syre,

716
00:43:10.026 --> 00:43:10.586
koldioxid,

717
00:43:11.046 --> 00:43:14.648
så kommer de molekylerna att absorbera lite av stjärnans ljus.

718
00:43:16.289 --> 00:43:18.711
Den delen av stjärnans ljus som går genom planetens atmosfär.

719
00:43:19.835 --> 00:43:23.458
Och då kan man se de här fingeravtrycken från de här molekylerna.

720
00:43:24.379 --> 00:43:28.522
Så skiftar färgen runt den här mörka pricken.

721
00:43:29.944 --> 00:43:33.486
Vad man gör då är att under passagen så tar man ett spektra.

722
00:43:35.368 --> 00:43:40.392
Man tittar inte bara på hur hela det vita ljuset förminskas.

723
00:43:41.173 --> 00:43:44.476
Utan man kan ta ett spektra för att se de här fingeravtrycken på molekylerna.

724
00:43:45.036 --> 00:43:48.279
Och så kanske man ser att planetens storlek verkar annorlunda.

725
00:43:49.539 --> 00:43:49.739
Alltså,

726
00:43:50.759 --> 00:43:53.300
djupet på den där dippen kommer att vara annorlunda i olika färger.

727
00:43:54.461 --> 00:43:59.282
Och det beror på att atmosfären,

728
00:44:01.963 --> 00:44:03.323
en del av ljuset från stjärnan,

729
00:44:04.084 --> 00:44:06.965
blockeras inte av en del av atmosfären i vissa färger.

730
00:44:07.225 --> 00:44:09.005
Och det beror på vilka molekyler det finns där.

731
00:44:09.906 --> 00:44:13.767
Så då kan man också säga någonting om att det finns vatten i atmosfären till exempel.

732
00:44:15.755 --> 00:44:19.859
Men problemet är ändå att man har hittat den här perfekta jordens tvilling,

733
00:44:19.919 --> 00:44:21.000
ett bra system,

734
00:44:21.061 --> 00:44:25.985
man observerar atmosfärerna och ser ut att vara ett tecken på att det skulle kunna finnas liv där.

735
00:44:26.866 --> 00:44:27.347
Och sen då?

736
00:44:28.788 --> 00:44:29.349
Vi vet ju inte,

737
00:44:29.389 --> 00:44:30.570
är det bakterier,

738
00:44:30.670 --> 00:44:38.958
är det högre liv eller intelligent liv till och med fast de kanske inte har utvecklat någon teknologi så de kan sända signaler än?

739
00:44:39.118 --> 00:44:39.679
Det vet vi ju inte.

740
00:44:41.231 --> 00:44:44.474
Bara för typ hundra år sedan så hade vi ju inte teknologin som gjorde att vi kunde.

741
00:44:44.554 --> 00:44:45.655
Vi hade radioteknologin.

742
00:44:46.156 --> 00:44:47.637
Så ingen hade ju om dem.

743
00:44:48.098 --> 00:44:54.704
Om en annan civilisation hade lyssnat efter sändningar från jorden för hundra år sedan då hade de ju inte hört oss.

744
00:44:55.825 --> 00:44:56.486
Så hade de tänkt,

745
00:44:56.866 --> 00:44:57.567
nej där finns inget,

746
00:44:57.567 --> 00:44:58.728
vi går vidare till nästa planet.

747
00:44:59.488 --> 00:45:07.095
Men hade de tittat på atmosfär så hade de kunnat ändå sluta se till att här finns det liv i någon form.

748
00:45:07.455 --> 00:45:11.158
Men de hade ju inte kunnat veta i vilket stadie av utvecklingen.

749
00:45:18.304 --> 00:45:18.644
Tänk va,

750
00:45:19.225 --> 00:45:23.649
i princip allt vi pratar om i den här serien landar i liv i rymden.

751
00:45:23.969 --> 00:45:24.389
Ja visst,

752
00:45:24.530 --> 00:45:27.212
och är det inte för att hitta utomjordiskt liv?

753
00:45:27.652 --> 00:45:30.853
Så är det för att landa mänskligt liv någonstans i rymden.

754
00:45:31.414 --> 00:45:32.454
På Mars till exempel.

755
00:45:32.714 --> 00:45:34.715
Det var länge sedan vi pratade om Mars.

756
00:45:35.415 --> 00:45:35.535
Ja,

757
00:45:36.216 --> 00:45:38.837
nu har vi pratat alldeles för länge om andra planeter.

758
00:45:39.497 --> 00:45:44.419
I de närmaste kommande avsnitten får det bli mer genteknik och kvantfysik tycker jag.

759
00:45:45.160 --> 00:45:48.981
Saker som hjälper till att ta oss ett steg närmare en person på Mars.

760
00:45:49.401 --> 00:45:54.884
Nästa avsnitt släpps ungefär samtidigt som de planerar att skicka upp Cheops i omloppsbana någon vecka innan jul.

761
00:45:55.748 --> 00:45:57.929
Tills dess så kan ni hitta oss på internet.

762
00:45:58.490 --> 00:46:00.351
Och där har vi också hittat våra ljuddillar.

763
00:46:01.171 --> 00:46:04.333
Sök på Votme eller Har vi åkt till marschen så dyker vi upp.

764
00:46:05.293 --> 00:46:09.215
I detta avsnittet medverkade även vår praktikant Line Alfredsson.

765
00:46:09.936 --> 00:46:12.577
Och musiken i serien är skriven av Armin Pendek.

766
00:46:13.438 --> 00:46:16.820
Har vi åkt till marschen görs på Beppo av Rundfunk Media.

767
00:46:23.703 --> 00:46:24.804
Minns ni förresten att...

768
00:46:25.064 --> 00:46:29.605
Alexis sa att stjärnor är väldigt enkla objekt.

769
00:46:31.466 --> 00:46:32.086
Busenkla.

770
00:46:33.946 --> 00:46:35.587
Stjärnor är egentligen väldigt enkla objekt.

771
00:46:35.707 --> 00:46:38.788
De består i princip bara av gas.

772
00:46:39.308 --> 00:46:42.749
Det är en stor gasboll och dess egenskaper bestäms i stort.

773
00:46:43.169 --> 00:46:46.030
Det viktigaste faktum för en stjärnas egenskaper är dess massa.

774
00:46:46.950 --> 00:46:49.971
Så att en massa bestämmer hur varm stjärnan blir helt enkelt.

775
00:46:50.391 --> 00:46:53.132
Vet man då om att den här består av vätgas,

776
00:46:53.292 --> 00:46:54.292
98%?

777
00:46:54.372 --> 00:46:56.293
men hur vet jag att det är 98 och inte 97?

778
00:46:57.253 --> 00:46:57.373
Jo,

779
00:46:57.753 --> 00:47:00.074
då får man mäta vad stjärnan innehåller.

780
00:47:00.174 --> 00:47:03.575
Det kan man säga är en andraordningens korrektion.

781
00:47:04.695 --> 00:47:08.576
Den första korrektionen är bara att mäta temperaturen.

782
00:47:08.616 --> 00:47:10.316
Den andra är att mäta metalliciteten.

783
00:47:10.416 --> 00:47:13.637
Alltså vad astronomer kallar det för metallicitet.

784
00:47:13.817 --> 00:47:19.019
Hur mycket tyngre ämnen än väte och helium som stjärnan innehåller.

785
00:47:19.659 --> 00:47:22.120
Och det mäter man genom att återigen ta ett spektrum.

786
00:47:22.320 --> 00:47:22.840
Då kan man se

787
00:47:23.540 --> 00:47:24.501
Olika elementen,

788
00:47:24.721 --> 00:47:25.541
olika grundämnena,

789
00:47:25.602 --> 00:47:29.324
de lämnar sina fingeravtryck i spektrumet som spektrallinjer,

790
00:47:29.524 --> 00:47:30.145
mörka linjer.

791
00:47:30.965 --> 00:47:38.490
Och ifrån de här mörka linjernas intensitet så kan man räkna ut hur mycket av de här grundämnena som finns i stjärnans atmosfär.

792
00:47:39.131 --> 00:47:40.412
Så det kan man ta reda på också.

793
00:47:40.812 --> 00:47:44.214
Det låter ju bisänkligt.

794
00:47:44.615 --> 00:47:47.917
Varför lämnar de ett fingeravtryck i spektrallinjen?

795
00:47:48.597 --> 00:47:48.717
Ja,

796
00:47:49.138 --> 00:47:52.180
det har ju kvantfysikaliska orsaker.

797
00:47:53.044 --> 00:48:03.847
Det har att göra med att en elektron som går i en bana runt en atomkärna befinner sig i diskreta energinivåer.

798
00:48:04.607 --> 00:48:09.268
Det vill säga att den kan ha en viss energi eller en annan energi men kan inte ha energi däremellan.

799
00:48:10.409 --> 00:48:11.669
Det är det som vi menar med diskreta.

800
00:48:12.209 --> 00:48:22.152
Det betyder att om man ska excitera en atom och ge den energi så kan man bara ge den energi i vissa specifika energiklumpar.

801
00:48:23.276 --> 00:48:29.522
Och när en sån här atom befinner sig i en stjärnatmosfär som lyser med massa fotoner med olika energier.

802
00:48:30.302 --> 00:48:34.206
De fotoner som har precis rätt energi för att absorberas av den här atomen,

803
00:48:34.626 --> 00:48:38.570
de kommer bilda ett mörkt band i spektrumet.

804
00:48:38.750 --> 00:48:42.794
De här fotonerna kommer fångas upp av atomen och då får vi spektralinje.

805
00:48:45.276 --> 00:48:48.459
Jag tror som sagt vi får prata vidare om detta i ett senare avsnitt.

806
00:48:49.079 --> 00:48:49.700
Vi hörs!

807
00:49:07.868 --> 00:49:08.509
Hallå,

808
00:49:08.529 --> 00:49:10.012
programmet gjordes av

809
00:49:10.613 --> 00:49:11.876
Rundfunk Media.