WEBVTT

1
00:00:00.196 --> 00:00:01.377
Tre år sedan premiären.

2
00:00:02.018 --> 00:00:03.579
Både i tid och rum.

3
00:00:12.746 --> 00:00:19.712
Ett nytt år är här och äntligen är all den här ledigheten slut så vi kan komma tillbaka till arbete.

4
00:00:20.332 --> 00:00:20.453
Ja,

5
00:00:20.973 --> 00:00:26.538
 för medan vi har varit ute och tomtat och tittat på nyårsraketer så har NASA,

6
00:00:26.898 --> 00:00:29.520
 ESA och CSA skickat upp en liten...

7
00:00:29.520 --> 00:00:31.140
 En lite större raket i rymden.

8
00:00:31.801 --> 00:00:42.564
Efter lite förseningar så skickades den 25 december äntligen James Webb-teleskopet upp med en Ariane-raket från ESAs uppskjutningsanläggning i franska Guyana.

9
00:00:43.104 --> 00:00:46.685
En uppskjutning som av NASA beskrevs som perfekt.

10
00:00:47.205 --> 00:00:47.325
 Ja,

11
00:00:47.645 --> 00:00:58.948
 den gick till och med så bra att James Webbs livslängd kan ha fördubblats då den har placerats så exakt i sin bana att det bränsle som de hade planerat att använda för att justera den rätt

12
00:00:59.108 --> 00:00:59.768
 under åren.

13
00:01:00.109 --> 00:01:02.290
 Det kommer inte behöva användas i samma utsträckning.

14
00:01:02.790 --> 00:01:04.831
 Bra jobbat ESA och Ariane 5.

15
00:01:05.792 --> 00:01:11.635
Och sen James Webb skickades upp har den nu också tagit sig igenom de första kritiska stegen.

16
00:01:12.415 --> 00:01:17.418
 Först att väckla ut solskyddet och sen att väckla ut spegeln i teleskopet.

17
00:01:18.259 --> 00:01:18.699
Ja visst,

18
00:01:19.139 --> 00:01:27.604
 så nu är det bara några nagelbitande månader kvar av finjusteringar innan James Webb ligger på plats i Lagrange punkt två.

19
00:01:28.088 --> 00:01:29.929
 Och kan blicka ut över universum.

20
00:01:30.809 --> 00:01:36.130
Vilket betyder att vi har i alla fall lite tid på oss att berätta mer om James Webb.

21
00:01:36.691 --> 00:01:37.491
 Hur det fungerar,

22
00:01:37.831 --> 00:01:40.452
 är uppbyggt och vad det kan användas till.

23
00:01:41.152 --> 00:01:41.272
Ja,

24
00:01:41.392 --> 00:01:46.333
 så vi har full koll sen när det är klart och den börjar skicka bilder och data tillbaka till jorden.

25
00:01:46.934 --> 00:01:47.074
 Så,

26
00:01:47.314 --> 00:01:47.934
 nu kör vi igång.

27
00:01:48.594 --> 00:01:50.315
Jag heter Susanna Levenhaupt.

28
00:01:50.455 --> 00:01:51.555
Jag heter Marcus Pettersson.

29
00:01:51.815 --> 00:01:54.776
Och du lyssnar på Har vi åkt till Mars än?

30
00:02:03.616 --> 00:02:08.197
 Vi ska alltså prata om James Webb-teleskopet och vad det ska användas till,

31
00:02:08.897 --> 00:02:10.758
 alltså att titta på rymden.

32
00:02:11.238 --> 00:02:16.320
Så innan vi börjar prata om själva teleskopet så får vi repetera lite rymd,

33
00:02:16.480 --> 00:02:16.800
 tycker jag.

34
00:02:18.280 --> 00:02:19.420
Göran Östlin,

35
00:02:19.780 --> 00:02:23.682
 du är professor i astronomi och expert på galaxer.

36
00:02:24.442 --> 00:02:32.584
 Vi ska prata om rymden och det är ju inte bara ett stort vetenskapligt område utan även stort i volym så att säga.

37
00:02:33.552 --> 00:02:37.015
 Hur väljer du ut vilka galaxer du ska titta närmare på?

38
00:02:37.375 --> 00:02:39.997
Det beror ju på vilken frågeställning man är intresserad av.

39
00:02:40.017 --> 00:02:49.243
 Och jag är främst intresserad av att försöka förstå varför en del galaxer börjar bilda jättemycket stjärnor helt plötsligt när de inte har gjort det så mycket den senaste tiden.

40
00:02:50.424 --> 00:02:55.027
 Så då väljer jag ut galaxer som sticker ut på det sättet.

41
00:02:55.027 --> 00:02:56.088
 De är väldigt blå,

42
00:02:56.709 --> 00:02:59.951
 de har starka emissionslinjer som vi kallar det.

43
00:03:00.271 --> 00:03:00.691
 Det är alltså...

44
00:03:02.636 --> 00:03:08.779
 Det är ljus som kommer från gas i galaxerna som har hettats upp av de unga stjärnorna.

45
00:03:09.059 --> 00:03:13.761
 Och det är ett väldigt bra sätt att se att här finns det en massa unga stjärnor.

46
00:03:14.742 --> 00:03:18.183
Skulle du säga att det är extra aktiva galaxer?

47
00:03:18.984 --> 00:03:19.684
Det kan man verkligen säga.

48
00:03:21.084 --> 00:03:22.005
 Det är på pricken kan man säga.

49
00:03:22.045 --> 00:03:22.845
Det är på pricken?

50
00:03:23.506 --> 00:03:24.206
På pricken.

51
00:03:24.286 --> 00:03:24.406
 Igen,

52
00:03:24.406 --> 00:03:25.526
 det är så sannolikt på pricken.

53
00:03:25.787 --> 00:03:26.367
 Men jag undrar så här,

54
00:03:26.347 --> 00:03:27.948
 du säger att de plötsligt börjar...

55
00:03:28.908 --> 00:03:30.069
 bilda mycket stjärnor.

56
00:03:30.469 --> 00:03:34.450
 Vi pratar ändå om någonting som är väldigt stort och i en tid som är väldigt lång.

57
00:03:35.331 --> 00:03:36.651
 Hur definierar man plötsligt?

58
00:03:37.772 --> 00:03:37.892
Ja,

59
00:03:38.192 --> 00:03:38.532
 precis.

60
00:03:38.532 --> 00:03:39.653
 Det är en jättebra kommentar.

61
00:03:40.033 --> 00:03:53.499
 I det här fallet så betyder plötsligt att nu eller vi ser ju egentligen tillbaka i tiden men om vi bortser från det så bildas det mycket mer stjärnor än det gjorde för några miljoner eller några hundratals miljoner år sedan.

62
00:03:53.959 --> 00:03:54.459
 Så det är ändå,

63
00:03:54.559 --> 00:03:56.420
 vi talar om jag menar,

64
00:03:56.440 --> 00:03:56.960
 vi mäter

65
00:03:57.060 --> 00:03:58.841
 Efter att saker och ting händer,

66
00:03:59.081 --> 00:04:00.562
 då pratar vi om miljoner år,

67
00:04:00.823 --> 00:04:01.903
 inte om år.

68
00:04:02.284 --> 00:04:03.244
Hur ser man den förändringen?

69
00:04:03.264 --> 00:04:03.945
 Hur mäter man den?

70
00:04:04.405 --> 00:04:06.346
Den kan man inte mäta i realtid,

71
00:04:06.387 --> 00:04:12.471
 utan däremot så kan man titta på vad finns det för olika typer av galaxer i universum?

72
00:04:13.151 --> 00:04:14.592
 Vid olika tidpunkter i universum.

73
00:04:14.592 --> 00:04:17.894
 Vi kan titta tillbaka i tiden genom att titta längre och längre bort.

74
00:04:17.894 --> 00:04:20.036
 Och då kan man se hur fördelningen av...

75
00:04:20.156 --> 00:04:21.637
 typer av galaxer förändrar sig.

76
00:04:22.078 --> 00:04:23.699
 Så det är ett sätt att få reda på att oj,

77
00:04:23.899 --> 00:04:27.562
 nu har det börjat bildas mer och mer stjärnor i universums galaxer i genomsnitt.

78
00:04:28.403 --> 00:04:31.386
 Det betyder ju inte att just den galaxen jag tittar på har betett sig så.

79
00:04:31.926 --> 00:04:33.788
 Men däremot kan vi göra något som kallas då för

80
00:04:34.568 --> 00:04:35.749
 galaktisk arkeologi,

81
00:04:36.350 --> 00:04:42.155
 det vill säga att vi kan försöka bestämma hur mycket stjärnor som bildades i den här galaxen för lite längre sedan.

82
00:04:42.856 --> 00:04:49.162
 Och det gör vi genom att försöka bestämma hur många stjärnor det finns med givna åldrar i galaxen.

83
00:04:49.843 --> 00:04:51.104
 Är det bara unga stjärnor,

84
00:04:51.124 --> 00:04:53.546
 ja då vet vi att galaxen är helt nybildad.

85
00:04:53.987 --> 00:04:55.168
 Är det bara gamla stjärnor?

86
00:04:55.488 --> 00:04:56.570
 Det finns sådana galaxer också.

87
00:04:57.492 --> 00:04:59.236
 Då vet vi att då bildas det inga stjärnor nu.

88
00:05:00.038 --> 00:05:02.163
 Alla stjärnor bildades för flera miljarder år sedan.

89
00:05:03.045 --> 00:05:03.787
 Och så finns det då...

90
00:05:05.332 --> 00:05:06.293
 mellan ting däremellan.

91
00:05:06.493 --> 00:05:11.676
 Galaxier som kan man se då att de bildar inte så mycket stjärnor och helt plötsligt börjar de bilda stjärnor och sen slutar de med det igen.

92
00:05:13.437 --> 00:05:17.939
 Och en del som bildar mer eller mindre konstant stjärnor men på en väldigt låg nivå.

93
00:05:18.679 --> 00:05:19.440
Och det betyder?

94
00:05:20.801 --> 00:05:20.921
Ja,

95
00:05:20.981 --> 00:05:22.441
 det betyder att stjärnorna,

96
00:05:22.582 --> 00:05:25.143
 eller att galaxerna byggs upp på olika sätt,

97
00:05:25.163 --> 00:05:31.607
 att det finns olika mekanismer och då ett sätt att få galaxer att helt plötsligt bilda jättemycket stjärnor det är att ta två galaxer och krocka dem.

98
00:05:33.067 --> 00:05:33.868
 Därför att då...

99
00:05:36.168 --> 00:05:38.109
 stjärnor i galaxer ligger väldigt gles.

100
00:05:38.249 --> 00:05:39.229
 De kommer inte krocka.

101
00:05:39.729 --> 00:05:41.870
 Men gasmålen är fluffiga.

102
00:05:41.950 --> 00:05:45.931
 Det är från kosmiska gasmål som stjärnor bildas.

103
00:05:46.091 --> 00:05:50.832
 När vi slår ihop dem kommer de inte att kunna undgå att krocka med varandra.

104
00:05:50.892 --> 00:05:53.173
 När de krockar med varandra förlorar de fart.

105
00:05:53.833 --> 00:06:01.035
 Så faller de ner till tyngdkraftens centrum i den gemensamma galaxen.

106
00:06:01.495 --> 00:06:03.476
 Då komprimeras de och blir tätare.

107
00:06:04.140 --> 00:06:09.842
 Och då blir den till slut så täta så att de här gasmålen börjar kollapsa under sin egen tyngd och bilda nya stjärnor.

108
00:06:11.122 --> 00:06:15.623
 Så att om man tar två galaxer som det är gas i och krockar dem,

109
00:06:15.603 --> 00:06:19.885
 då blir det nästan oundvikligen så att det bildas jättemycket nya stjärnor på väldigt kort tid.

110
00:06:20.965 --> 00:06:23.846
 Och så finns det då andra galaxer där det där går väldigt långsamt.

111
00:06:23.926 --> 00:06:30.368
 Därför att det finns gas i galaxen och också...

112
00:06:31.148 --> 00:06:35.671
 Så bildas det sådana här gasmål lite då och då som kan börja bilda stjärnor.

113
00:06:36.252 --> 00:06:37.572
 Och när de börjar bilda stjärnor,

114
00:06:37.633 --> 00:06:40.735
 ja då börjar det avgöra massa energirikstrålning,

115
00:06:40.815 --> 00:06:43.396
 ultraviolletstrålning och sånt där som löser upp gasmålen.

116
00:06:43.436 --> 00:06:44.897
 Och så bromsas det därinne.

117
00:06:44.897 --> 00:06:49.240
 Så det är nästan en självreglerande process i de flesta galaxer som inte krockar.

118
00:06:50.121 --> 00:06:51.222
Hur många galaxer finns det?

119
00:06:52.803 --> 00:06:54.844
Vi vet inte riktigt hur många galaxer det finns.

120
00:06:54.904 --> 00:06:57.466
 Det finns förmodligen oändligt många galaxer.

121
00:06:58.687 --> 00:06:59.527
 Och då ligger de,

122
00:07:00.008 --> 00:07:00.128
 ja.

123
00:07:01.628 --> 00:07:05.971
 Per definition ligger de flesta utanför den observerbara delen av universum.

124
00:07:05.971 --> 00:07:07.352
 För den delen är inte oändlig.

125
00:07:08.252 --> 00:07:12.834
 Det bestäms av hur långt har ljusstrålar hunnit under universums livstid.

126
00:07:13.055 --> 00:07:17.357
 Hur långt avlägssnackan de här objekten var för att hinna nå fram till oss.

127
00:07:18.818 --> 00:07:25.841
 Men bara i vår observerbara del av universum finns det hundratals,

128
00:07:25.861 --> 00:07:27.442
 tusentals miljarder galaxer.

129
00:07:27.522 --> 00:07:30.344
 Så det är i princip...

130
00:07:31.220 --> 00:07:44.010
 obegränsat antal galaxer och vi har studerat några tusentals eller kanske till och med några miljoner beroende lite på hur man svarar på frågan men det allra mesta är fortfarande helt okänt.

131
00:07:44.670 --> 00:07:49.594
Universum är oändligt stort men växer.

132
00:07:53.136 --> 00:07:53.816
 Det går inte ihop.

133
00:07:54.977 --> 00:07:56.657
Att det växer oändligt stort.

134
00:07:56.857 --> 00:08:02.078
 Så att om det bara för att det var oändligt stort så skulle det vara fruset så att säga och statiskt.

135
00:08:03.139 --> 00:08:04.199
 Det är fortfarande så att,

136
00:08:05.159 --> 00:08:07.520
 och det kan man visa rent matematiskt också,

137
00:08:07.560 --> 00:08:09.140
 att saker och ting,

138
00:08:09.460 --> 00:08:13.362
 eller olika saker kan vara oändligt stora men fortfarande vara olika stora.

139
00:08:14.262 --> 00:08:16.802
 En oändlighet kan vara större än en annan oändlighet.

140
00:08:17.883 --> 00:08:22.244
 Så att det finns ingenting som säger att någonting som redan är oändligt stort inte...

141
00:08:22.648 --> 00:08:23.629
 kan bli ännu större.

142
00:08:24.349 --> 00:08:26.810
 För vad skulle hindra det från att bli större?

143
00:08:26.810 --> 00:08:28.931
 Var skulle det ta slut någonstans i så fall?

144
00:08:29.311 --> 00:08:32.553
 Så att nu vet vi inte om universum är oändligt.

145
00:08:32.553 --> 00:08:33.473
 Vi vet bara att det är väldigt,

146
00:08:33.493 --> 00:08:36.175
 väldigt mycket större än den del vi kan se.

147
00:08:36.355 --> 00:08:38.256
 Men det är mycket möjligt att det är oändligt.

148
00:08:38.276 --> 00:08:40.997
 Och i så fall var universum egentligen oändligt hela tiden.

149
00:08:41.237 --> 00:08:43.158
 Även vid Big Bang så var det oändligt stort.

150
00:08:44.239 --> 00:08:46.120
 Och sen har det bara blivit väldigt mycket större.

151
00:08:46.880 --> 00:08:49.603
Det var oändligt fast samlat i en liten prick.

152
00:08:50.063 --> 00:08:50.183
Ja,

153
00:08:50.283 --> 00:08:53.266
 den delen av universum som vi befinner oss i,

154
00:08:53.306 --> 00:08:54.027
 som vi kan se,

155
00:08:55.268 --> 00:08:57.330
 den var samlad i en liten prick.

156
00:08:57.470 --> 00:09:03.055
 Bara det att det fanns oändligt många sådana prickar som var väldigt små och som idag är väldigt stora.

157
00:09:04.936 --> 00:09:06.317
Hur långt ser man idag?

158
00:09:07.838 --> 00:09:09.239
Man ser ungefär

159
00:09:09.819 --> 00:09:11.921
 13 miljarder ljusår bort.

160
00:09:12.021 --> 00:09:15.043
 Och det beror lite på vad man menar med långt här.

161
00:09:15.563 --> 00:09:19.726
 Men för de mest avlägsna galaxer vi kan se...

162
00:09:19.786 --> 00:09:22.748
 idag så har ljuset varit på väg ungefär i 13 miljarder år.

163
00:09:22.908 --> 00:09:25.750
 Så det har färdats ungefär 13 miljarder ljusår enligt en definition.

164
00:09:26.351 --> 00:09:37.539
 Men sen är det ju så att universum växer ju också hela tiden så att det är lite svårt att tala om exakt hur långt bort en sak ligger eftersom avståndet hela tiden ändrar sig.

165
00:09:38.540 --> 00:09:43.964
 Och hur långt avståndet var när ljuset sändes ut jämfört med hur långt det är idag.

166
00:09:44.884 --> 00:09:46.666
 Det är två helt olika avstånd.

167
00:09:47.206 --> 00:09:49.348
 Nu pratar vi om hur länge ljuset har färdats.

168
00:09:49.728 --> 00:09:50.288
Precis,

169
00:09:50.589 --> 00:09:56.173
 för det vi pratar om nu är ett avstånd som inte är räknat i meter.

170
00:09:56.653 --> 00:09:59.996
 Utan vi räknar ett avstånd som är räknat också i tid.

171
00:10:01.057 --> 00:10:03.899
 Då pratar vi om 13 miljarder år ish.

172
00:10:03.899 --> 00:10:06.921
 Det är så länge som man säger att ljuset har färdats,

173
00:10:06.981 --> 00:10:08.182
 alltså sedan Big Bang.

174
00:10:09.038 --> 00:10:09.638
Mer eller mindre,

175
00:10:09.778 --> 00:10:10.679
 lite efter Big Bang.

176
00:10:10.759 --> 00:10:13.620
Och det är storleken på universum,

177
00:10:13.720 --> 00:10:15.361
 men universum är också oändligt.

178
00:10:15.781 --> 00:10:19.423
Det är storleken på det universum som vi kan observera.

179
00:10:19.963 --> 00:10:22.484
 Det finns saker och ting i universum som ligger mycket längre bort,

180
00:10:22.664 --> 00:10:24.445
 men där har inte ljuset hunnit hit än.

181
00:10:24.485 --> 00:10:29.907
 Därför att ljusstrålarna skulle behöva längre tid på sig för sig att komma hit.

182
00:10:29.927 --> 00:10:33.709
 Så en del av de sakerna kommer vi kunna se i framtiden,

183
00:10:34.069 --> 00:10:35.350
 om vi kunde leva väldigt länge.

184
00:10:36.574 --> 00:10:46.498
 Då skulle det observerbara universum bli större och vi skulle kunna se saker och ting som idag ligger bortanför vår horisont.

185
00:10:46.899 --> 00:10:53.821
Så det handlar egentligen inte om att förfina verktygen eller förfina tekniken för att kunna se det.

186
00:10:53.821 --> 00:10:59.704
 Utan det handlar om att låta ljuset färdas tillräckligt länge för att nå oss.

187
00:11:00.984 --> 00:11:02.085
Både och.

188
00:11:02.965 --> 00:11:05.286
 Sen är det så att ju längre bort...

189
00:11:05.366 --> 00:11:06.387
 Och någonting ligger.

190
00:11:06.967 --> 00:11:08.908
 Desto svagare blir ljuset.

191
00:11:09.188 --> 00:11:10.689
 Och då måste man förfina tekniken.

192
00:11:10.949 --> 00:11:12.930
 Och dessutom blir ljuset rödförskjutigt.

193
00:11:13.030 --> 00:11:15.812
 Och det beror på att universum expanderar.

194
00:11:16.392 --> 00:11:18.893
 Så att allting i universum.

195
00:11:19.294 --> 00:11:20.654
 Förutom då galaxer.

196
00:11:20.674 --> 00:11:23.036
 För de är stabila och stjärnor flyger inte heller.

197
00:11:23.216 --> 00:11:25.997
 Men galaxerna avlägsnar sig från varandra hela tiden.

198
00:11:26.778 --> 00:11:27.578
 Och ju mer,

199
00:11:27.598 --> 00:11:30.360
 ju längre bort galaxerna ligger.

200
00:11:31.360 --> 00:11:34.402
 Och det betyder att man kan tänka sig det.

201
00:11:34.982 --> 00:11:40.266
 Som att galaxerna flyger iväg från oss med en hastighet som ökar ju längre bort de ligger.

202
00:11:40.966 --> 00:11:48.071
 Och om någonting färdas ifrån oss som utsänder vågor så kommer man få en doppelförskjutning som det heter.

203
00:11:49.472 --> 00:11:53.695
 Är någonting på väg bort från oss då blir det förskjutet mot längre våglängder.

204
00:11:54.296 --> 00:12:03.342
 Det vill säga rödare eller om det gäller ljud från till exempel en ambulans eller brandbil som far förbi oss så kommer det vara mot mörkare toner.

205
00:12:04.206 --> 00:12:08.389
 Är det på väg mot oss så blir det blåförskjutet eller till högre tonhöjd,

206
00:12:08.669 --> 00:12:09.610
 alltså ljusare toner.

207
00:12:13.292 --> 00:12:21.378
 Så det gör då också att hur vi uppfattar galaxer som är väldigt avlägsna beror på deras avstånd.

208
00:12:23.019 --> 00:12:27.682
 Och det är här som webbteleskopet då kommer in i bilden.

209
00:12:28.363 --> 00:12:32.466
 Därför att är galaxerna tillräckligt långt borta?

210
00:12:32.846 --> 00:12:35.027
 Då blir ljuset så rövförskjutet.

211
00:12:35.627 --> 00:12:40.968
 Så i de våglängdsintervall som vi kan se med våra ögon så finns det inget ljus kvar.

212
00:12:41.588 --> 00:12:44.389
 Allting har förskjutits ut till rödare våglängder.

213
00:12:45.009 --> 00:12:47.410
 Och då spelar det ingen roll hur länge vi tittar.

214
00:12:47.450 --> 00:12:49.491
 För vi kommer aldrig se någonting för det finns ingenting att se.

215
00:12:51.271 --> 00:12:56.312
 Så vi måste titta vid längre våglängder för att ha en chans att se någonting överhuvudtaget.

216
00:12:57.313 --> 00:12:59.673
 Tittar vi vid vanliga våglängder så kommer vi se en massa andra saker.

217
00:12:59.673 --> 00:13:01.494
 Men vi kommer inte se de mest avlägsna.

218
00:13:02.038 --> 00:13:02.418
 sakerna.

219
00:13:03.258 --> 00:13:05.839
 Där finns det inget ljus att se längre.

220
00:13:06.419 --> 00:13:12.641
 Inte för att det inte skickades ut något ljus vid de våglängderna utan för att det ljuset har förskjutits till så röda våglängder.

221
00:13:13.741 --> 00:13:22.984
 Det här insåg man faktiskt redan när man hade skickat upp Hubble att de allra mest avlägsna galaxerna måste gå längre ut i infrarött.

222
00:13:24.184 --> 00:13:29.546
 Då började man skissa på det som kom att bli webbteleskopet.

223
00:13:35.085 --> 00:13:38.715
Vad är James Webb-teleskopet för något?

224
00:13:40.178 --> 00:13:47.080
James Webb-teleskopet är ett satellitteleskop så det ska skickas upp i rymden.

225
00:13:48.701 --> 00:13:50.782
 Det kan liknas vid Hubble-teleskopet,

226
00:13:51.042 --> 00:14:03.506
 bara det att Webb-teleskopet är större och som vi tidigare pratat om kan observera infraröda våglängder vid längre våglängder än vad Hubble kunde göra.

227
00:14:05.146 --> 00:14:06.927
 Dessutom kommer faktiskt inte

228
00:14:07.467 --> 00:14:09.628
 Webb i strikt mening att vara ett satellitredskap.

229
00:14:09.628 --> 00:14:12.870
 Det ska färdas ännu längre bort än omloppsbanan kring jorden.

230
00:14:12.890 --> 00:14:21.514
 Det ska färdas till något som heter Lagrange punkt två där det kan ligga mer eller mindre i jämvikt och åka runt solen.

231
00:14:22.274 --> 00:14:31.779
 utanför jordens bana men utan att behöva cirkla kring jorden utan kan ligga där på en stabil punkt som hela tiden ligger utanför jorden jämfört med solen.

232
00:14:32.460 --> 00:14:36.442
 Så det gör också ett omlopp kring solen på ett år.

233
00:14:37.442 --> 00:14:40.104
Lagaragepunkterna är ju en slags gravitationspunkt.

234
00:14:41.004 --> 00:14:42.465
 Finns det inte grejer där redan som

235
00:14:43.045 --> 00:14:44.266
 James Webb kan krocka med?

236
00:14:44.606 --> 00:14:47.047
Det finns andra observatorier till exempel.

237
00:14:48.728 --> 00:14:51.930
 Det finns säkert en högre...

238
00:14:52.070 --> 00:14:55.291
 andel smågrus och stenar och sånt där också.

239
00:14:55.331 --> 00:14:58.992
 Men på det stora hela är ju rymden väldigt tom.

240
00:14:59.032 --> 00:15:04.774
 Det finns ganska mycket skräp kring jorden därför att jorden är ju en gravitations så att säga,

241
00:15:04.794 --> 00:15:06.614
 det drar till sig saker och ting.

242
00:15:08.154 --> 00:15:12.876
 I lagrangspunkterna kan det också finnas lite mer saker än omkring.

243
00:15:12.916 --> 00:15:14.836
 Men de är inte helt stabila de här punkterna.

244
00:15:14.876 --> 00:15:20.718
 Så det är ungefär som att vara på toppen av en kulle att du lägger en boll där.

245
00:15:21.498 --> 00:15:22.338
 Den kan ligga kvar där,

246
00:15:22.619 --> 00:15:25.540
 men om du petar lite på den så trillar den ner därifrån.

247
00:15:25.860 --> 00:15:31.082
 Det krävs lite finlir för att sätta en sak i Lagrangepunkten och få den att stanna där.

248
00:15:31.522 --> 00:15:32.343
Eftersom att

249
00:15:33.183 --> 00:15:34.924
 James Webb kommer att ligga i Lagrangepunkt 2,

250
00:15:34.964 --> 00:15:39.685
 då ligger vi på motsatt sida från jorden som solen gör hela tiden.

251
00:15:40.026 --> 00:15:42.407
 Så att jorden kommer att skugga hela tiden också.

252
00:15:42.467 --> 00:15:42.587
Ja,

253
00:15:42.667 --> 00:15:44.487
 fast egentligen inte så mycket.

254
00:15:45.348 --> 00:15:46.748
 Det skulle kunna göra så.

255
00:15:46.768 --> 00:15:50.530
 Om man hade legat mitt i prick där borta...

256
00:15:50.850 --> 00:15:55.712
 Då skulle man kunna använda jorden för att skugga webbteleskopet.

257
00:15:56.152 --> 00:16:03.034
 Men i praktiken så kommer inte den punkten att vara tillräckligt stabil och ligga tillräckligt stilla där.

258
00:16:03.074 --> 00:16:14.858
 I själva verket kommer webb att ha en liten bana kring den här Lagrange-punktens mitt och kommer egentligen inte att befinna sig i skugga av jorden hela tiden.

259
00:16:15.634 --> 00:16:17.415
 Därför måste den ha den här skölden.

260
00:16:17.976 --> 00:16:18.216
Just det,

261
00:16:18.196 --> 00:16:20.137
 för den tittar ändå bortåt från?

262
00:16:20.658 --> 00:16:25.101
Den tittar alltid bortåt från jorden och den vänder alltid samma sida mot solen.

263
00:16:25.281 --> 00:16:33.006
 Därför gör det också att vilka delar av universum eller stjärnhimlen man kan titta på varierar med säsongen.

264
00:16:33.086 --> 00:16:35.488
 Det är olika delar på sommaren och vintern.

265
00:16:35.768 --> 00:16:38.770
Det känns som att det är känsliga grejer.

266
00:16:39.471 --> 00:16:42.153
 Hur hållbart är det?

267
00:16:42.933 --> 00:16:43.534
 Det ska ju ändå...

268
00:16:43.894 --> 00:16:48.137
 Det måste ju utstå en hel del påfrestningar i det här teleskopet.

269
00:16:48.637 --> 00:16:49.177
Ja,

270
00:16:49.317 --> 00:16:51.779
 men de här grejerna måste vara hållbara.

271
00:16:52.019 --> 00:16:56.341
 Dels så ska de skaka och ha sig när de ska skjutas upp i rymden.

272
00:16:57.642 --> 00:17:01.725
 Dels så är ju miljön i rymden annorlunda än på jorden.

273
00:17:01.745 --> 00:17:03.606
 Det finns ingen atmosfär som skyddar dem.

274
00:17:04.306 --> 00:17:08.809
 På jorden så skyddar atmosfären mot partikelstrålning och mot ultraviolettstrålning.

275
00:17:09.229 --> 00:17:10.690
 Det skyddet finns inte där uppe.

276
00:17:12.259 --> 00:17:18.983
 Och atmosfären skyddar oss också mot små grus-och dammpartiklar som brinner upp i atmosfären.

277
00:17:19.043 --> 00:17:24.747
 Men som när de är uppe i rymden och träffar saker och ting faktiskt kan åstamka en del skada.

278
00:17:24.807 --> 00:17:33.533
 Så det måste vara rätt pålitliga grejer och det måste finnas en del reservsystem så att saker och ting får inte vara för ömtåliga.

279
00:17:33.553 --> 00:17:35.635
 För då kommer saker och ting gå sönder alldeles för fort.

280
00:17:36.355 --> 00:17:36.756
Ja just det.

281
00:17:37.216 --> 00:17:39.357
 Och det var ju så med habbarna,

282
00:17:39.397 --> 00:17:40.098
 man skickade upp den.

283
00:17:40.654 --> 00:17:41.994
 Att Hubble inte funkade.

284
00:17:42.675 --> 00:17:44.575
 Så då fick man skicka upp en mission för att laga den.

285
00:17:45.795 --> 00:17:52.137
 Är det möjligt att skicka någon som lagar någonting på L2?

286
00:17:52.837 --> 00:17:55.078
Inte realistiskt sett så är det ju inte det.

287
00:17:55.518 --> 00:17:59.959
 Visst skulle det ju rent tekniskt gå att göra.

288
00:17:59.999 --> 00:18:01.380
 Men det skulle ta lång tid att utveckla.

289
00:18:01.380 --> 00:18:05.161
 Och det skulle förmodligen vara dyrare än att bygga ett nytt webbteleskop och skicka dit.

290
00:18:05.641 --> 00:18:08.682
Hur stor är risken att något går fel?

291
00:18:09.990 --> 00:18:12.851
Den är väldigt liten att något ska gå fel,

292
00:18:12.871 --> 00:18:16.132
 men samtidigt så är det många saker som ska gå rätt.

293
00:18:17.052 --> 00:18:22.774
 Och beroende på vilken sak det är så är det mer eller mindre kritiskt att det går rätt.

294
00:18:24.934 --> 00:18:28.635
 Såklart att om det är till exempel ett litet problem med ett av instrumenten,

295
00:18:28.675 --> 00:18:32.356
 ja då kanske man till viss del kan leva med det för man kan använda de andra instrumenten.

296
00:18:32.676 --> 00:18:38.098
 Men om det är något problem med att fälla ut huvudspegeln eller sekundärspegeln eller den här solskölden,

297
00:18:38.238 --> 00:18:38.718
 ja då...

298
00:18:39.282 --> 00:18:41.063
 Då kan det äventyra hela projektet.

299
00:18:41.523 --> 00:18:42.864
Hur långt är ett sånt här projekt?

300
00:18:43.024 --> 00:18:44.725
 När sattes projektet igång?

301
00:18:44.765 --> 00:18:46.146
 Hur lång tid har det tagit från det?

302
00:18:46.226 --> 00:18:47.146
 Först från idé till...

303
00:18:48.167 --> 00:18:48.287
Ja,

304
00:18:48.747 --> 00:18:50.448
 det har ju tagit mer än 20 år.

305
00:18:51.729 --> 00:18:53.770
 Jag tror att jag har varit med i det här projektet i 20 år.

306
00:18:54.311 --> 00:18:56.632
 Idéerna kom ju redan i början på 90-talet,

307
00:18:56.632 --> 00:18:57.973
 eller mitten på 90-talet kan man säga.

308
00:18:58.213 --> 00:19:00.614
 Det var väl ungefär i slutet av 90-talet,

309
00:19:00.654 --> 00:19:07.378
 början av det här årtusendet som man beslutade att man skulle börja utveckla projektet.

310
00:19:08.386 --> 00:19:09.047
 Så ungefär

311
00:19:09.487 --> 00:19:21.338
 20 år sedan som man verkligen hade bestämt att okej nu bygger vi det här och nu skickar vi upp det och då tänkte man vi skickar upp det 2008-2009 någon gång och sen har det där skjutits fram varteftersom.

312
00:19:26.523 --> 00:19:29.886
Vilka olika instrument finns det på James Webb?

313
00:19:30.670 --> 00:19:30.790
Ja,

314
00:19:30.810 --> 00:19:33.892
 det finns en hel uppsjöinstrument,

315
00:19:33.892 --> 00:19:35.333
 i alla fall fyra stycken.

316
00:19:36.133 --> 00:19:37.414
 En steg uppsjö?

317
00:19:37.714 --> 00:19:37.834
 Ja,

318
00:19:38.054 --> 00:19:38.454
 precis.

319
00:19:40.055 --> 00:19:41.536
 Förutom då själva teleskopet,

320
00:19:41.916 --> 00:19:43.577
 som då kanske vi ska nämna också,

321
00:19:43.597 --> 00:19:45.618
 ska fällas ut under färden,

322
00:19:45.738 --> 00:19:48.900
 vilket kommer att bli en riktig nagelbitare,

323
00:19:48.900 --> 00:19:49.941
 att det där funkar som det ska.

324
00:19:50.881 --> 00:19:51.782
 För att om det inte gör det,

325
00:19:52.802 --> 00:19:55.083
 då är det stora problem.

326
00:19:56.084 --> 00:19:59.646
 Men sen finns det då kameror och spektrografer.

327
00:20:01.183 --> 00:20:05.067
 En kamera är helt enkelt vad det låter som.

328
00:20:05.407 --> 00:20:06.608
 Något man tar bilder med.

329
00:20:07.309 --> 00:20:09.371
 Och så kan man ta bilder i olika våglängder.

330
00:20:09.371 --> 00:20:13.274
 Och då har man i praktiken olika filter som släpper igenom olika typer av ljus.

331
00:20:14.435 --> 00:20:16.037
 Men så finns det också spektrografer.

332
00:20:16.057 --> 00:20:21.322
 Och då delar man egentligen upp ljuset i mindre beståndsdelar.

333
00:20:22.030 --> 00:20:25.652
 Så att man kan se spektrallinjer.

334
00:20:27.093 --> 00:20:31.375
 Alla har sett regnbågen på himlen och det kan man säga är ett sorts spektrum.

335
00:20:33.357 --> 00:20:39.080
 Där är det vattendroppar i atmosfären som tjänar som spektrografer i det här fallet.

336
00:20:40.721 --> 00:20:44.143
 I vatten bryts ljus med olika våglängder olika mycket.

337
00:20:44.263 --> 00:20:45.884
 Därför delas blått,

338
00:20:46.264 --> 00:20:49.366
 rött och gult ljus upp av de här regndropparna.

339
00:20:51.014 --> 00:20:57.476
 Vi kan se en regnbåge som går från violett till rött.

340
00:20:57.996 --> 00:21:00.556
 Samma teknik använder man i en spektrograf.

341
00:21:00.576 --> 00:21:04.257
 Då stoppar man in olika typer av glasbitar eller andra saker som bryter ljuset.

342
00:21:05.017 --> 00:21:09.278
 Så studerar man ljuset från violett till rött.

343
00:21:09.439 --> 00:21:14.840
 Men när det gäller webb så ska vi studera ljuset från infrarött till ännu mer infrarött.

344
00:21:17.348 --> 00:21:18.969
 Det är själva tekniken.

345
00:21:18.969 --> 00:21:21.610
 Så det finns då olika kameror och olika spektrografer.

346
00:21:22.431 --> 00:21:23.712
Ditt bidrag,

347
00:21:23.752 --> 00:21:27.694
 hur är du inblandad i James Webb eller hur är Sverige inblandat i James Webb?

348
00:21:28.114 --> 00:21:28.234
Ja,

349
00:21:28.414 --> 00:21:41.361
 så när man började tänka på det här med webb så började man sätta ihop olika sammanslutningar av forskare som började diskutera hur man skulle göra det här.

350
00:21:41.721 --> 00:21:43.582
 Det är NASA som driver det här projektet,

351
00:21:43.582 --> 00:21:46.044
 men redan från början så fanns det intresse också från Europa.

352
00:21:47.328 --> 00:21:54.530
 Och då fanns det en idé om att NASA skulle bygga själva teleskopet och ett av de här instrumenten.

353
00:21:55.550 --> 00:21:55.870
 ESA,

354
00:21:55.950 --> 00:21:56.511
 det europeiska,

355
00:21:56.691 --> 00:22:00.232
 skulle bygga ett annat instrument och dessutom stå för själva raketen.

356
00:22:01.532 --> 00:22:07.774
 Och sen så hade man då identifierat också att det skulle finnas ett ytterligare instrument som kunde observera längre ut i infrarött.

357
00:22:08.094 --> 00:22:09.374
 Och då föreslog man att okej,

358
00:22:09.734 --> 00:22:12.015
 det kanske forskarsamhället kan bygga tillsammans,

359
00:22:12.335 --> 00:22:13.695
 det amerikanska och europeiska.

360
00:22:14.495 --> 00:22:15.976
 Och det instrumentet heter då MIRI.

361
00:22:16.768 --> 00:22:30.455
 Och det har då byggts av tio ungefär europeiska länder och USA och ett av de länderna är då Sverige så att vi har varit med och bygga det här instrumentet och på så sätt så är vi involverade i projektet.

362
00:22:31.415 --> 00:22:39.620
Det instrumentet som ska kunna se de här allra allra mest infraröda vågorna.

363
00:22:39.860 --> 00:22:40.360
Precis.

364
00:22:40.764 --> 00:22:43.386
Vilka svenska projekt kommer att använda sig av detta?

365
00:22:43.586 --> 00:22:56.434
Vi har ju varit med och byggt Myri och de som har gjort en investering i både tid och material i det här får som belöning ett antal hundra timmar att använda med webbteleskopet.

366
00:22:56.554 --> 00:23:02.638
 Och då är ju de som i Sverige har varit med och utvecklat Myri-projektet får ta del av det här.

367
00:23:02.678 --> 00:23:06.340
 Så det håller vi på med just nu och bestämmer.

368
00:23:06.960 --> 00:23:12.202
 Vi har redan bestämt hur vi ska använda den här tiden men nu håller vi på att prata om hur vi ska analysera data när de kommer,

369
00:23:12.242 --> 00:23:13.563
 vem ska göra vad och så vidare.

370
00:23:13.563 --> 00:23:15.524
 Så det där är det febril aktivitet på.

371
00:23:17.164 --> 00:23:20.786
 Sen så finns det ju andra instrument på webb också som vi också kommer att använda.

372
00:23:20.946 --> 00:23:23.347
 Och dessutom är det ju så att webb delar ut massa,

373
00:23:23.727 --> 00:23:27.588
 den mesta av tiden delas ut till projekt som söks i konkurrens.

374
00:23:27.608 --> 00:23:30.910
 Man får skriva ansökningar som då blir granskade och beviljade.

375
00:23:31.450 --> 00:23:36.152
 Och där finns det också en hel del svenskar som är involverade i sådana här uppgifter.

376
00:23:36.352 --> 00:23:37.013
 öppna projekt.

377
00:23:37.373 --> 00:23:47.281
 Så att jag försökte uppskatta totalt sett så var det väl närmare 25 svenska forskare som involverade i olika projekt på webb på olika sätt.

378
00:23:48.021 --> 00:23:50.644
Och vilka tycker du är mest spännande?

379
00:23:50.684 --> 00:23:51.264
 Vad vill du se?

380
00:23:52.325 --> 00:23:58.930
Jag kommer personligen då att leda ett projekt som handlar om att titta på det här Hubble Ultra Deep Field.

381
00:23:58.950 --> 00:24:05.676
 Alltså ni har säkert sett de här bilderna av de allra mest djupa exponeringar som Hubble-teleskopet har tagit där man ser

382
00:24:05.956 --> 00:24:07.038
 tusentals galaxer,

383
00:24:07.379 --> 00:24:07.840
 pyttesmå.

384
00:24:08.682 --> 00:24:09.944
 Och som sagt,

385
00:24:10.064 --> 00:24:13.491
 de där observationerna går bara ut till en viss våglängd.

386
00:24:13.992 --> 00:24:17.479
 Och med Miri ska vi då observera samma område fast.

387
00:24:18.120 --> 00:24:19.321
 Med mycket längre våglängder.

388
00:24:19.361 --> 00:24:23.982
 Och det tycker jag kommer att bli väldigt spännande att se vad vi verkligen kommer att kunna se där vid längre våglängder.

389
00:24:24.703 --> 00:24:26.564
 Sen ska vi göra en massa andra saker.

390
00:24:26.584 --> 00:24:30.485
 Vi ska mäta hur olika avlägsna galaxer rör sig.

391
00:24:30.585 --> 00:24:36.007
 Vi ska räkna stjärnor i närbelägna galaxer som kanske är unga.

392
00:24:36.107 --> 00:24:38.909
 Men för att försöka förstå om de kanske också har äldre,

393
00:24:39.209 --> 00:24:40.549
 det vill säga rödare stjärnor.

394
00:24:41.370 --> 00:24:46.111
 Och sen finns det en massa andra intressanta projekt som handlar om exoplaneter.

395
00:24:47.592 --> 00:24:50.754
 protoplanetära skivor där det kan bildas nya planeter.

396
00:24:52.596 --> 00:24:59.701
 Det finns en väldigt stor projektkatalog om man tittar över hela webb vad forskarsamhället tänker att göra.

397
00:25:00.322 --> 00:25:07.367
Finns det möjlighet att ni tittar på den här bilden där det tidigare var tusentals galaxer men väldigt mycket tomrum.

398
00:25:07.708 --> 00:25:13.232
 Och så tar ni en bild nu med IR och så är den helt fylld bara täcker hela.

399
00:25:14.968 --> 00:25:15.088
Ja,

400
00:25:15.529 --> 00:25:19.312
 det kommer tyvärr förmodligen att vara på det sättet.

401
00:25:19.352 --> 00:25:23.496
 Därför att det mesta som täcker där är inte saker och ting som är ute i rymden.

402
00:25:23.536 --> 00:25:26.118
 Utan det är saker och ting som sker i teleskopet.

403
00:25:26.158 --> 00:25:33.504
 Eller lite närbelägnade av material som finns i närheten av jorden och teleskopet.

404
00:25:34.104 --> 00:25:35.726
 Men om man nu bortser från det,

405
00:25:35.746 --> 00:25:38.909
 för det ska vi försöka kalibrera bort i data.

406
00:25:39.049 --> 00:25:42.532
 Och se att det verkligen ligger massa saker och ting mellan galaxerna.

407
00:25:43.688 --> 00:25:44.749
 Det vore sensationellt.

408
00:25:44.889 --> 00:25:48.230
 Det är inget vi förväntar oss att se i de här längsta våglängderna.

409
00:25:49.191 --> 00:25:50.811
 När vi tittar på avlägsna galaxer,

410
00:25:50.891 --> 00:25:52.892
 det finns saker och ting som lyser där,

411
00:25:52.912 --> 00:25:58.315
 men jag tror inte att det kommer vara tillräckligt mycket ljus där för att vi ska kunna se det.

412
00:25:59.875 --> 00:26:09.219
 Men det är klart att tittar man in i galaxer i mer detalj så kommer man kunna se längre in i de här galaxerna än vad man kan göra vid optiska våglängder.

413
00:26:10.804 --> 00:26:13.965
 Det här stoftet som finns också i galaxer som skymmer ljuset,

414
00:26:14.045 --> 00:26:16.166
 det är mera genomskinligt ute i infrarött.

415
00:26:16.166 --> 00:26:22.348
 Så man kommer kunna se längre in i galaxernas hjärta med webben man kunde göra förut.

416
00:26:22.709 --> 00:26:26.410
Vi kommer enklare kunna studera exoplaneter i andra galaxer.

417
00:26:28.018 --> 00:26:32.420
Det kommer inte vara enkelt att göra det i andra galaxer men det kommer definitivt bli enklare.

418
00:26:32.600 --> 00:26:45.866
 Alltså att studera exoplaneter i andra galaxer det är ju en väldigt intressant sak och det är någonting som faktiskt kommer att kunna gå att göra inom kanske ett årtionde.

419
00:26:46.286 --> 00:26:47.647
 Om Webb kan göra det,

420
00:26:48.367 --> 00:26:49.328
 det vet jag faktiskt inte.

421
00:26:50.948 --> 00:26:52.249
 Om det har tillräcklig känslighet,

422
00:26:52.449 --> 00:26:52.729
 kanske.

423
00:26:57.242 --> 00:26:59.804
Saker att prata om framöver.

424
00:27:00.885 --> 00:27:02.266
 Åändlighet!

425
00:27:03.086 --> 00:27:05.708
 Jag behöver veta mer om universums storlek,

426
00:27:05.748 --> 00:27:06.108
 känner jag.

427
00:27:06.709 --> 00:27:08.150
 Både i tid och rum.

428
00:27:08.930 --> 00:27:13.013
Och jag vill prata om exoplaneter i andra galaxer.

429
00:27:13.373 --> 00:27:16.075
 För det verkar ju helt sjukt galet att man kan titta på det.

430
00:27:16.755 --> 00:27:20.838
Men innan det håller vi oss till lite mer jordnära exoplaneter.

431
00:27:21.218 --> 00:27:26.222
 Alexis Brandecker är universitetslektor i astronomi på Stockholm universitet.

432
00:27:26.586 --> 00:27:31.131
 Och har gästat oss för ett par år sedan och pratat om hur man hittar exoplaneter.

433
00:27:32.312 --> 00:27:36.716
Och idag ska vi prata om en specifik exoplanet som han tittat på.

434
00:27:37.797 --> 00:27:38.218
 Alexis,

435
00:27:38.879 --> 00:27:39.179
 berätta.

436
00:27:39.760 --> 00:27:40.601
Vad är det för en planet?

437
00:27:40.921 --> 00:27:41.041
Ja,

438
00:27:41.181 --> 00:27:42.762
 den här pleiadeten som heter Jansen då,

439
00:27:42.982 --> 00:27:44.964
 eller 55 Cancri e som vi känner den.

440
00:27:45.524 --> 00:27:47.646
 Det är en speciell planet,

441
00:27:47.666 --> 00:27:49.447
 den är ungefär dubbelt så stor som jorden.

442
00:27:49.947 --> 00:27:55.011
 Men det som är speciellt med den är att den går mycket närmare sin stjärna än jorden går solen.

443
00:27:55.471 --> 00:27:58.193
 Den är så nära sin stjärna att ett år för den här planeten bara är

444
00:27:58.894 --> 00:27:59.794
 18 timmar långt.

445
00:28:00.575 --> 00:28:00.975
 Väldigt kort.

446
00:28:01.175 --> 00:28:02.076
Det är jättenära.

447
00:28:02.396 --> 00:28:02.516
Ja,

448
00:28:02.576 --> 00:28:03.237
 det är jättenära.

449
00:28:03.317 --> 00:28:04.798
 Om man skulle stå på den planeten,

450
00:28:05.098 --> 00:28:07.160
 vilket man inte kanske ska göra för att det är för varmt,

451
00:28:07.200 --> 00:28:07.320
 men...

452
00:28:07.560 --> 00:28:09.101
 Om man skulle göra det så skulle solen,

453
00:28:09.201 --> 00:28:11.382
 som är ungefär lika stor som vår sol,

454
00:28:11.842 --> 00:28:14.963
 den skulle se ut att vara typ 60 gånger större på himlen,

455
00:28:15.023 --> 00:28:16.744
 bara för att man är så nära solen.

456
00:28:17.044 --> 00:28:18.604
 Så att det skulle täcka stora delar av himlen.

457
00:28:19.005 --> 00:28:22.646
Vad är den gjord av för att klara de temperaturerna?

458
00:28:22.786 --> 00:28:22.906
Ja,

459
00:28:23.246 --> 00:28:24.427
 den är nog ganska lik jorden,

460
00:28:24.467 --> 00:28:24.787
 tror vi.

461
00:28:24.967 --> 00:28:26.408
 Alltså en stenplanet,

462
00:28:26.508 --> 00:28:27.888
 ingen gasjätte eller någonting.

463
00:28:27.888 --> 00:28:28.689
 Den är en stenplanet,

464
00:28:29.269 --> 00:28:30.549
 bara att den är lite dubbelt så stor.

465
00:28:31.230 --> 00:28:33.691
 Och den har ingen jättestor atmosfär heller,

466
00:28:33.711 --> 00:28:34.071
 vad vi vet.

467
00:28:34.071 --> 00:28:35.951
 Man har inte kunnat hitta någon atmosfär runt den.

468
00:28:36.011 --> 00:28:36.952
 Så det är lite det av det.

469
00:28:37.744 --> 00:28:38.484
 vad vi vill göra nu,

470
00:28:38.744 --> 00:28:41.645
 att försöka upptäcka en atmosfär med det nya teleskopet.

471
00:28:41.685 --> 00:28:42.105
Ja just det,

472
00:28:42.265 --> 00:28:44.486
 och det ska vi komma tillbaka till snart.

473
00:28:44.646 --> 00:28:48.947
 Men först måste vi prata lite mer om just planetens avstånd till solen.

474
00:28:49.287 --> 00:28:50.168
 Alltså den går ju,

475
00:28:50.688 --> 00:28:55.149
 den snurrar på 17 timmar runt någonting som för jorden tar ett år,

476
00:28:55.689 --> 00:28:57.810
 runt en ungefär lika stor stjärna.

477
00:28:58.790 --> 00:29:00.691
 Den måste ju som nästan röra vid ytan.

478
00:29:00.911 --> 00:29:01.031
Ja,

479
00:29:01.431 --> 00:29:01.631
 nej,

480
00:29:01.951 --> 00:29:02.791
 det gör den inte,

481
00:29:02.851 --> 00:29:04.992
 men den är väldigt nära som sagt.

482
00:29:05.572 --> 00:29:08.354
 Det gör att det blir så väldigt varmt att ytan faktiskt smälter.

483
00:29:08.374 --> 00:29:13.698
 Även om det är stenyta så blir det på dagsidan i alla fall som en stor lavapool,

484
00:29:14.078 --> 00:29:15.440
 lavaocean tror vi.

485
00:29:16.120 --> 00:29:17.121
 Och den här lavan,

486
00:29:17.821 --> 00:29:18.342
 stenen då,

487
00:29:19.262 --> 00:29:21.924
 det blir så varmt att den till och med förångas lite grann.

488
00:29:21.944 --> 00:29:28.629
 Så det kanske finns en tunn mineralatmosfär som består av mineraler och det är det vi är ute efter.

489
00:29:29.130 --> 00:29:30.371
Dagsidan säger du?

490
00:29:30.731 --> 00:29:31.992
 Är det alltid samma sida?

491
00:29:32.488 --> 00:29:32.608
Ja,

492
00:29:32.828 --> 00:29:37.470
 det är en bra fråga för det är det man tror att alla de här planeterna som är så väldigt nära sina stjärnor,

493
00:29:37.510 --> 00:29:38.551
 det här är inte den enda planeten,

494
00:29:38.551 --> 00:29:40.272
 det är en av dem som är närmast sin stjärna,

495
00:29:40.292 --> 00:29:41.592
 men det finns andra planeter också.

496
00:29:42.353 --> 00:29:45.174
 De visar samma sida mot stjärnan tror man hela tiden,

497
00:29:45.254 --> 00:29:47.395
 ungefär som månen visar samma sida mot jorden.

498
00:29:48.275 --> 00:29:51.037
 Och det beror på att gravitationen,

499
00:29:51.197 --> 00:29:58.480
 om den inte gjorde det så skulle gravitationen bromsa planetens rotation så att den roterar precis på samma tid som den går runt stjärnan.

500
00:29:59.072 --> 00:30:02.815
 Men just i det här fallet så misstänker vi att den kanske inte gör det.

501
00:30:02.815 --> 00:30:04.797
 Och det är en av de sakerna vi också vill undersöka.

502
00:30:05.497 --> 00:30:06.678
 Och att den inte gör det,

503
00:30:07.259 --> 00:30:19.829
 ett tecken på det är att den varmaste punkten på planeten som man har sett genom att studera den med infraredteleskop den verkar inte vara på den sida av planeten som är närmast stjärnan utan den verkar vara förskjuten lite.

504
00:30:20.630 --> 00:30:22.631
 Och det är någonting vi har på jorden också.

505
00:30:22.972 --> 00:30:27.976
 Att det är inte som varmast mitt på dagen på jorden utan det är varmast på eftermiddagen på grund av att jorden roterar.

506
00:30:29.088 --> 00:30:33.410
 Så det här skulle kunna vara ett tecken på att den här planeten faktiskt roterar i en annan takt än att den är bunden.

507
00:30:33.730 --> 00:30:38.052
Vad är det för lag som säger att den ska stanna med en bunden rotation?

508
00:30:38.752 --> 00:30:38.872
Ja,

509
00:30:39.813 --> 00:30:41.133
 det är gravitationslagen kan man säga.

510
00:30:41.373 --> 00:30:45.415
 Det är ingen riktig lag så att det måste vara bunden rotation.

511
00:30:45.475 --> 00:30:51.878
 Utan det är så att om den inte är bunden rotation så bromsas den av tidvatteneffekter.

512
00:30:52.498 --> 00:30:55.539
 Det är faktiskt samma sak som tidvatten på jorden.

513
00:30:55.679 --> 00:30:56.459
 Vi har ju tidvatten.

514
00:30:58.108 --> 00:31:04.733
 Och det beror på att månen utövar sin gravitation på jorden och jorden saktar ner faktiskt sin rotation.

515
00:31:04.853 --> 00:31:10.537
 Så att så småningom så kommer jorden och månen förmodligen ha samma rotationsperiod.

516
00:31:11.097 --> 00:31:14.940
 Så att jordens dygn kommer vara lika lång som en månad,

517
00:31:15.240 --> 00:31:15.700
 så småningom.

518
00:31:16.341 --> 00:31:17.242
Så småningom?

519
00:31:17.602 --> 00:31:18.042
Ja precis,

520
00:31:18.082 --> 00:31:20.504
 det är väl någon miljard år dit i alla fall.

521
00:31:21.204 --> 00:31:22.305
Och så detta gäller då,

522
00:31:22.765 --> 00:31:24.266
 du säger månen och jorden,

523
00:31:24.367 --> 00:31:26.248
 så det är samma förhållande då då vad gäller?

524
00:31:26.448 --> 00:31:27.669
 planeter och solen?

525
00:31:28.669 --> 00:31:35.353
Man kan säga så att ju närmare planeten är solen desto större är den här inbromsningseffekten av rotationen.

526
00:31:36.113 --> 00:31:38.355
 Så att visst om man har planeter som är långt ifrån solen,

527
00:31:38.375 --> 00:31:39.275
 som jorden till exempel,

528
00:31:39.655 --> 00:31:43.077
 relativt vår sol så påverkas inte den av solen speciellt mycket.

529
00:31:43.637 --> 00:31:44.438
 Det påverkas lite grann,

530
00:31:44.458 --> 00:31:48.480
 men det tar väldigt lång tid för den att bromsa ner så pass mycket att den skulle visa samma sida mot solen.

531
00:31:49.301 --> 00:31:52.742
Är detta då någonting som vi ser i vårt solsystem,

532
00:31:52.822 --> 00:31:55.684
 att man på våra åtta planeter

533
00:31:56.625 --> 00:31:59.447
 att de roterar i olika hastigheter?

534
00:31:59.467 --> 00:32:02.509
 Eller är det bestämt var de ligger i bana?

535
00:32:02.530 --> 00:32:05.392
I jämförelsevis så är alla våra planeter långt ifrån solen.

536
00:32:05.472 --> 00:32:09.215
 Men Mercurius har faktiskt en rotation som är nästan...

537
00:32:09.315 --> 00:32:10.516
 Den är bunden men den är inte helt,

538
00:32:10.856 --> 00:32:11.237
 vad man kallar,

539
00:32:11.237 --> 00:32:11.637
 synkron.

540
00:32:11.657 --> 00:32:19.223
 Den roterar inte precis samma hastighet utan den roterar tre varv runt sin axel på varje två varv som den går runt stjärnan under solen.

541
00:32:19.603 --> 00:32:25.148
 Den kallaste platsen i solsystemet är Mercurius baksida trots att Mercurius är den planet som är närmast solen.

542
00:32:25.148 --> 00:32:25.508
 Och det beror på...

543
00:32:25.508 --> 00:32:29.730
 på att den roterar så otroligt långsamt och inte har någon atmosfär att det blir extremt kallt på natten där.

544
00:32:29.950 --> 00:32:33.691
 Så man skulle kunna tänka sig att det händer samma sak på Jansen.

545
00:32:34.172 --> 00:32:40.614
 Men nu vet man att det händer faktiskt inte för man har tittat inför det som sagt och man har sett att den är faktiskt ganska varm på nattsidan också.

546
00:32:41.395 --> 00:32:49.638
 Så det är också en indikation på att den kanske inte har en helt bunden rotation alltså synkron rotation.

547
00:32:50.258 --> 00:32:51.259
 Den faktiskt roterar lite.

548
00:32:51.799 --> 00:32:53.780
 Eller så kan det vara så att den har en liten atmosfär.

549
00:32:54.349 --> 00:32:56.761
 som transporterar värme från dagsidan till nattsidan.

550
00:32:56.901 --> 00:32:57.846
 Det kan det också vara.

551
00:32:58.870 --> 00:33:00.872
 Och det är någonting vi kommer få ta reda på.

552
00:33:03.854 --> 00:33:07.176
Hur valde du just den här planeten att titta närmare på?

553
00:33:07.616 --> 00:33:12.580
Det var just för det här mysteriet med den varmaste sidan.

554
00:33:12.980 --> 00:33:15.522
 Varför den inte var riktad mot stjärnan själv.

555
00:33:15.842 --> 00:33:18.544
 Det var det som lockade mig till att börja med.

556
00:33:19.284 --> 00:33:24.828
 Och just att den är så nära stjärnan gör att vi kan mäta planeten,

557
00:33:24.828 --> 00:33:26.189
 vad planeten består av.

558
00:33:26.189 --> 00:33:27.490
 Och det är ju ganska unikt också.

559
00:33:27.818 --> 00:33:32.742
 Normalt så måste man åka dit med rumsonder för att gräva lite ytan och analysera ytan.

560
00:33:32.762 --> 00:33:37.666
 Men i det här fallet så är planeten så nära ytan att ytan faktiskt smälter och bildar gas.

561
00:33:37.706 --> 00:33:43.911
 Och den här gasen kan man då se med framtida teleskop och studera den.

562
00:33:43.951 --> 00:33:48.115
 Så då kan vi få en idé om vad ytan består av och det är unikt.

563
00:33:48.415 --> 00:33:53.039
Men vad tittar du på nu innan det här teleskopet är igång?

564
00:33:53.880 --> 00:33:53.1000
Ja,

565
00:33:54.220 --> 00:33:56.322
 då har vi då förstås Cheops som sköts upp.

566
00:33:57.022 --> 00:33:59.144
 strax efter att vi träffades förra gången för två år sedan.

567
00:33:59.904 --> 00:34:00.144
 Och

568
00:34:00.505 --> 00:34:04.207
 Cheops har ju varit enormt produktiv med att observera en massa olika planeter.

569
00:34:04.307 --> 00:34:05.928
 Bland annat faktiskt den här planeten,

570
00:34:06.008 --> 00:34:07.109
 så den har vi tittat på också.

571
00:34:07.850 --> 00:34:12.153
 Och det vi tittar på då är reflektiviteten på ytan till exempel.

572
00:34:12.233 --> 00:34:13.814
 Hur ljus är planeten?

573
00:34:14.915 --> 00:34:17.016
 För det säger också någonting om vad ytan består av.

574
00:34:17.797 --> 00:34:22.720
Är det då planetens eget ljus eller ljus från stjärnan?

575
00:34:23.221 --> 00:34:24.982
När jag säger ljus då menar jag hur mycket.

576
00:34:25.002 --> 00:34:26.363
 Och ljus reflekterar.

577
00:34:28.485 --> 00:34:31.207
 Om det till exempel skulle vara en svart planet så skulle man inte se så mycket.

578
00:34:31.207 --> 00:34:32.888
 Om det är en vit planet så ser man ganska mycket.

579
00:34:32.928 --> 00:34:34.069
 Och det är bara reflekterat ljus.

580
00:34:34.109 --> 00:34:38.573
 Den har ju värmeljus också men då måste man titta infrarött.

581
00:34:39.754 --> 00:34:41.335
Och det kan du inte göra riktigt än?

582
00:34:42.176 --> 00:34:42.316
Nej,

583
00:34:42.556 --> 00:34:44.177
 det väntar vi på James Webb för att göra.

584
00:34:45.238 --> 00:34:46.679
Du tittar på den med

585
00:34:47.740 --> 00:34:49.041
 Keops. Ja,

586
00:34:49.342 --> 00:34:49.782
man hittar...

587
00:34:50.803 --> 00:34:53.304
 Man hittade den först med radialhastighetsmetoden.

588
00:34:53.324 --> 00:34:56.567
 Man såg att stjärnan svängde lite fram och tillbaka.

589
00:34:56.807 --> 00:34:57.707
 Det här är en ljus stjärna.

590
00:34:58.228 --> 00:35:02.030
 Man studerade den med radialhastighetsmetoden.

591
00:35:02.030 --> 00:35:08.535
 Man tar flera spektrum och ser om stjärnan rör sig eller inte.

592
00:35:08.555 --> 00:35:10.456
 Man har hittat flera planeter.

593
00:35:10.456 --> 00:35:12.277
 Det finns fem planeter i systemet.

594
00:35:13.078 --> 00:35:16.600
 Det här var den fjärde planeten som man hittade.

595
00:35:17.381 --> 00:35:19.182
 Den är längst innerst.

596
00:35:19.758 --> 00:35:24.462
 Det man gjorde sen var att man letade efter passager av planeten.

597
00:35:25.483 --> 00:35:34.731
 Om man vet att det finns planeter runt en stjärna och man har tur så passerar planeterna framför stjärnan och skuggar stjärnan litegrann eller skymmer lite av ljuset.

598
00:35:35.211 --> 00:35:41.276
 Och det man kan göra då är att man kan få en massa extra ny information till exempel om hur stor planeten är.

599
00:35:42.037 --> 00:35:47.681
 För ju större planetet desto mer skymmer den av ljuset så där kan man mäta storleken på planeten.

600
00:35:48.606 --> 00:35:53.110
 Den här planeten var den enda planeten i det här stjärnsystemet som gick framför stjärnan.

601
00:35:53.110 --> 00:35:59.915
 De andra är lite längre ut i solsystemet och går inte framför stjärnan sett ifrån jorden.

602
00:36:00.316 --> 00:36:01.977
 Så det var det man gjorde.

603
00:36:03.138 --> 00:36:07.982
 I och med att den gick framför stjärnan och passerade framför stjärnan så kunde man göra en massa nya mätningar.

604
00:36:08.062 --> 00:36:09.763
 Det har man gjort också med infraröd teleskop,

605
00:36:09.983 --> 00:36:10.964
 Spitzer till exempel,

606
00:36:11.224 --> 00:36:12.385
 som ett infraröd teleskop.

607
00:36:12.385 --> 00:36:18.070
 Man observerade den väldigt noggrant och det var därför man kunde se att den varmaste punkten inte sammanfaller med den.

608
00:36:18.230 --> 00:36:19.871
 punkt som är närmast stjärnan.

609
00:36:20.852 --> 00:36:22.312
 Och så har man försökt med Hubble,

610
00:36:23.013 --> 00:36:24.033
 rymdteleskopet Hubble,

611
00:36:24.514 --> 00:36:25.634
 och letat efter en atmosfär,

612
00:36:25.774 --> 00:36:28.116
 men man har inte hittat någon atmosfär kan man säga,

613
00:36:28.416 --> 00:36:29.076
 runt planeten.

614
00:36:29.296 --> 00:36:33.659
 Så det verkar vara det är ingen gasjätt i alla fall,

615
00:36:33.659 --> 00:36:36.380
 det verkar vara mer en stenplanet utan atmosfär,

616
00:36:36.440 --> 00:36:37.561
 eller en väldigt tunn atmosfär.

617
00:36:38.642 --> 00:36:38.762
Ja,

618
00:36:38.782 --> 00:36:39.022
 precis,

619
00:36:39.022 --> 00:36:41.883
 för du sa innan att den kan ha atmosfär ändå.

620
00:36:42.004 --> 00:36:42.124
Ja,

621
00:36:42.284 --> 00:36:43.204
 den kan ha en atmosfär.

622
00:36:43.444 --> 00:36:46.066
 Men sen är det så att även om det inte funnits någon atmosfär så skulle den...

623
00:36:46.682 --> 00:36:49.803
 Den bildar atmosfär genom att ytan förångas.

624
00:36:50.023 --> 00:36:57.525
 Den här mineralatmosfären måste finnas i alla fall för det finns ingen annanstans för ångan att ta vägen än att den bildar en slags atmosfär.

625
00:36:57.765 --> 00:36:59.305
 Så det kommer den ha åtminstone.

626
00:36:59.806 --> 00:37:05.087
 Men utöver det kan den även ha en kanske lite mindre tunn atmosfär.

627
00:37:05.467 --> 00:37:09.128
 Men det får vi se vad den består av för det är just det vi vill ta reda på.

628
00:37:09.508 --> 00:37:11.629
Hur långt bort ligger den här planeten?

629
00:37:12.589 --> 00:37:16.270
Den ligger runt en stjärna som är 40 ljusår bort från solen ungefär.

630
00:37:17.482 --> 00:37:19.323
 Det är en av de närmare systemen.

631
00:37:19.643 --> 00:37:21.963
 Det är också ett skäl till att det här är ett sådant intressant system.

632
00:37:22.043 --> 00:37:25.744
 För att det gör att stjärnan blir väldigt ljus.

633
00:37:27.665 --> 00:37:29.225
 Man kan få mycket signaler från stjärnan.

634
00:37:29.626 --> 00:37:31.926
 Och det gör att man kan studera den med många fler instrument.

635
00:37:32.026 --> 00:37:33.547
 Till exempel spektrografer och sådär.

636
00:37:33.567 --> 00:37:38.968
 Så att man kan göra mycket mer saker på den här stjärnan än man kan göra om den hade funnits betydligt längre bort.

637
00:37:39.448 --> 00:37:44.730
Vi har ju lärt oss av dig och andra tidigare att planeter gärna migrerar.

638
00:37:45.530 --> 00:37:48.792
 Och att de kanske inte är säkra på att de bildades där de ligger i bana.

639
00:37:48.972 --> 00:37:51.813
 Vad kan vi då få slutsatser om det här systemet?

640
00:37:52.153 --> 00:37:52.273
Ja,

641
00:37:52.794 --> 00:37:55.255
 det är en väldigt viktig punkt där.

642
00:37:55.335 --> 00:37:59.717
 För det har att göra med hur planeter bildas och var de bildas i systemet.

643
00:37:59.817 --> 00:38:03.479
 Och hur det går till när unga system blir äldre.

644
00:38:05.159 --> 00:38:10.242
 Hur stor del av planeterna till exempel förlorar man genom att de migrerar in i stjärnan och försvinner.

645
00:38:11.251 --> 00:38:14.654
 Det är något som är högaktuellt nu inom planetforskning.

646
00:38:15.455 --> 00:38:19.959
 Just i det här systemet så vet vi att den inte har bildats så nära som den är just nu.

647
00:38:20.159 --> 00:38:22.821
 Det går inte att bilda en planet så nära.

648
00:38:22.821 --> 00:38:25.003
 Det finns inte tillräckligt mycket grundmaterial.

649
00:38:26.204 --> 00:38:29.046
 Det måste ha bildats längre ut i solsystemet.

650
00:38:29.607 --> 00:38:31.188
 Men hur långt ut är inte klart.

651
00:38:32.309 --> 00:38:34.911
 Hur långt ut den bildas har en effekt på vad den består av.

652
00:38:35.251 --> 00:38:39.215
 Till exempel om den bildas väldigt långt ut så skulle man tro...

653
00:38:39.955 --> 00:38:42.577
 Att den förmodligen har en större andel vatten i sig,

654
00:38:42.657 --> 00:38:43.557
 eller is,

655
00:38:44.578 --> 00:38:46.619
 än om den har bildats lite längre in.

656
00:38:47.099 --> 00:38:48.720
 Det är någonting vi kan se i solsystemet,

657
00:38:48.760 --> 00:38:53.262
 där de yttre planeterna är betydligt vattenhaltigare än de inre planeterna i vårt solsystem.

658
00:38:53.823 --> 00:38:55.003
 Det är av den anledningen.

659
00:38:55.524 --> 00:38:59.306
 Och i det här systemet så vet vi inte riktigt var den har bildats,

660
00:38:59.326 --> 00:39:08.051
 men förmodligen har den bildats för innanför den här så kallade vattenlinjen som man brukar ange för att särskilja planeter innanför som är mer steniga.

661
00:39:08.611 --> 00:39:10.572
 planeten utanför som är mer vattenhaltiga.

662
00:39:11.093 --> 00:39:12.654
Men vi har väl ganska mycket vatten på jorden,

663
00:39:12.654 --> 00:39:12.974
 har vi inte det?

664
00:39:14.275 --> 00:39:14.395
Ja,

665
00:39:14.455 --> 00:39:17.217
 det beror på vilket perspektiv man har.

666
00:39:18.438 --> 00:39:21.620
 Jorden är väldigt vattenfattig om man jämför med de yttre planeterna.

667
00:39:21.660 --> 00:39:26.243
 Det är bara en halv promille eller så av jordens massa som är vatten.

668
00:39:27.104 --> 00:39:32.708
 Det kan man jämföra med de yttre ismålande exempel runt Jupiter som har nästan 50% vatten,

669
00:39:32.728 --> 00:39:33.428
 så det är betydligt,

670
00:39:33.428 --> 00:39:34.509
 betydligt mer vatten där.

671
00:39:35.350 --> 00:39:35.950
 Så frågan är,

672
00:39:36.190 --> 00:39:36.370
 okej,

673
00:39:36.410 --> 00:39:37.411
 det är lite vatten.

674
00:39:37.851 --> 00:39:40.934
 Men ändå är det ju inte noll.

675
00:39:41.134 --> 00:39:43.415
 Och då är frågan varför är det inte noll då?

676
00:39:43.796 --> 00:39:45.117
 Så varför har vi så mycket vatten ändå?

677
00:39:46.357 --> 00:39:50.280
 Så vattnet på jorden måste jag tro man har kommit hit på något sätt.

678
00:39:50.380 --> 00:39:52.962
 Det bildades förmodligen inte med vatten jorden ursprungligen.

679
00:39:52.982 --> 00:39:56.605
 Utan det är någonting som har levererats senare efter att jorden har bildats.

680
00:39:57.145 --> 00:40:00.968
 Och hur det har levererats är en väldigt aktuell fråga inom astrobiologi.

681
00:40:01.488 --> 00:40:04.931
 Därför att om det har levererats vatten till jorden så har det förmodligen...

682
00:40:05.231 --> 00:40:07.112
 Samma mekanism levererar vatten till både

683
00:40:07.692 --> 00:40:09.093
 Venus, Mercurius och Mars.

684
00:40:09.153 --> 00:40:11.614
 Det finns ingen anledning till att inte de också ska ha fått vatten.

685
00:40:11.934 --> 00:40:14.335
 Men vi vet idag att de har betydligt mindre vatten än jorden,

686
00:40:14.415 --> 00:40:15.215
 ännu mindre än jorden.

687
00:40:15.696 --> 00:40:16.896
 Så då är frågan varför då?

688
00:40:17.336 --> 00:40:17.937
Och vad är svaret?

689
00:40:18.617 --> 00:40:21.818
Vad det gäller Mercurius så är den lite för liten för att behålla vatten.

690
00:40:22.479 --> 00:40:23.879
 Så att vatten,

691
00:40:24.219 --> 00:40:24.860
 om det bildas en att,

692
00:40:24.920 --> 00:40:27.421
 det blir lite för varm också så att vatten helt enkelt förångas.

693
00:40:28.301 --> 00:40:29.782
 Och så försvinner det ut i rymden.

694
00:40:30.702 --> 00:40:32.763
 Vad det gäller Venus så har den en väldigt...

695
00:40:33.283 --> 00:40:48.234
 torr atmosfär som är väldigt varm också och där tror man att vattnet helt enkelt har förångats så att det funnits i atmosfären ursprungligen men när vattenånga bildas i atmosfären så slås det sönder av

696
00:40:48.814 --> 00:40:56.279
 solens UV-strålar till syre och väte och väte kan sedan vätgasen kan sedan försvinna ut i rymden för den är så lätt.

697
00:40:57.060 --> 00:41:01.963
 Vad det gäller mars så tror man att mars var ganska lik jorden till att börja med.

698
00:41:02.631 --> 00:41:10.453
 När det bildades för upp till tre miljarder år sedan var utvecklingen ganska lik mellan jorden och Mars.

699
00:41:11.393 --> 00:41:14.234
 Men av någon anledning så försvann

700
00:41:15.195 --> 00:41:16.195
 Mars atmosfär.

701
00:41:17.155 --> 00:41:22.577
 Det gjorde att det vatten som fanns där antingen förångades och försvann ut i rymden som på Venus.

702
00:41:23.377 --> 00:41:25.737
 Eller så fastnade under ytan på Mars.

703
00:41:26.157 --> 00:41:26.658
 Frös till.

704
00:41:28.338 --> 00:41:31.679
 Det vet man idag att det finns en massa vatten på Mars fast den är frusen under ytan.

705
00:41:32.655 --> 00:41:36.418
Har det också att göra med att man behöver en atmosfär för att ha flytande vatten?

706
00:41:36.678 --> 00:41:36.798
Ja,

707
00:41:37.198 --> 00:41:37.519
 precis.

708
00:41:37.739 --> 00:41:39.860
 Så det är därför som man inte har flytande vatten idag på mars,

709
00:41:39.960 --> 00:41:42.642
 men man tror att det har funnits några miljarder år sedan.

710
00:41:45.384 --> 00:41:48.646
Du har tittat på data som du har fått från

711
00:41:49.087 --> 00:41:51.428
 Cheops och andra teleskop.

712
00:41:52.889 --> 00:41:54.551
 Nu när du tittar vidare på den,

713
00:41:54.791 --> 00:41:59.994
 är det då för att bekräfta det du antar?

714
00:42:00.335 --> 00:42:00.455
Ja.

715
00:42:00.875 --> 00:42:02.516
 Det är lite förutsättningslöst faktiskt.

716
00:42:02.516 --> 00:42:05.479
 Vi har vissa idéer som vi har kommit fram till om hur det skulle kunna vara.

717
00:42:05.499 --> 00:42:08.101
 För att försöka förklara observationerna så har vi vissa idéer,

718
00:42:08.141 --> 00:42:09.682
 hypoteser om hur det skulle kunna vara.

719
00:42:10.203 --> 00:42:14.426
 Och nu vill vi se hur det verkligen är genom att studera planeten med James Webb.

720
00:42:14.526 --> 00:42:17.629
 Till exempel det här med att rotationen inte är helt synkron,

721
00:42:17.669 --> 00:42:19.250
 att den roterar med en annan hastighet.

722
00:42:19.871 --> 00:42:21.813
 Eller att det finns en mineralatmosfär.

723
00:42:22.393 --> 00:42:25.636
 Och vi vet ju inte vad planeten består av i detalj,

724
00:42:26.156 --> 00:42:29.299
 men vi gissar att den består av sten.

725
00:42:29.711 --> 00:42:31.072
 Det vill säga silikater,

726
00:42:31.652 --> 00:42:32.913
 kiseldioxid och sånt.

727
00:42:34.094 --> 00:42:39.297
 Och då kan man räkna ut hur atmosfären borde se ut om den består av samma material som jorden ungefär.

728
00:42:39.978 --> 00:42:43.380
 Och genom att observera nu så kommer vi kunna se om det verkligen består av kiseldioxid.

729
00:42:44.021 --> 00:42:46.742
 Det kan också vara så att den är ganska vattenhaltig,

730
00:42:46.742 --> 00:42:48.083
 att den faktiskt består av lite is,

731
00:42:48.163 --> 00:42:48.904
 vilket vi inte tror.

732
00:42:49.304 --> 00:42:50.665
 Men det är ju möjligt att den gör det.

733
00:42:51.185 --> 00:42:55.608
 Och då kommer man kunna se vatten i atmosfären och även syre kanske och koldioxid,

734
00:42:55.849 --> 00:42:57.230
 kolmonoxid och så vidare.

735
00:42:58.070 --> 00:42:59.011
Och vad är det i...

736
00:42:59.711 --> 00:43:04.297
 Det nya teleskopet som gör att du kan se de här sakerna som du inte kan se nu?

737
00:43:04.477 --> 00:43:04.598
Ja,

738
00:43:04.618 --> 00:43:12.628
 det är just för att den är känslig införrött och har möjlighet att göra en sån här spektroskopisk mätning införrött.

739
00:43:12.709 --> 00:43:18.216
 Så man kan se de kemiska fingertrycken av de här molekylerna.

740
00:43:19.437 --> 00:43:21.518
 Så vi kan identifiera vad atmosfären består av.

741
00:43:22.359 --> 00:43:24.080
 Det kan man inte göra med ett annat instrument.

742
00:43:24.360 --> 00:43:25.881
 Och man måste göra det här från rymden.

743
00:43:26.402 --> 00:43:33.847
 Eftersom när mätningar går till så att man måste ha en väldigt stabil förhållande.

744
00:43:34.047 --> 00:43:38.751
 Där teleskopet först tittar på stjärnan när planeten är bredvid stjärnan.

745
00:43:39.151 --> 00:43:41.613
 Och sen tittar den på stjärnan när planeten är bakom stjärnan.

746
00:43:41.653 --> 00:43:44.035
 Och så jämför man de två mätningarna.

747
00:43:44.475 --> 00:43:45.176
 Och så ser man...

748
00:43:45.556 --> 00:43:50.139
 Och i differensen så ser man vad det är som kommer från planeten och vad som kommer från stjärnan.

749
00:43:50.480 --> 00:43:55.043
Du ska mäta när planeten är bakom stjärnan.

750
00:43:55.443 --> 00:43:57.725
 Det är alltså en omvänd passagemetod.

751
00:43:58.005 --> 00:43:58.125
Ja,

752
00:43:58.245 --> 00:43:58.566
 precis.

753
00:43:58.606 --> 00:43:59.987
 Vi kallar det för förmörkelse.

754
00:44:00.307 --> 00:44:02.008
 När planeten blir förmörkad av stjärnan.

755
00:44:02.288 --> 00:44:05.411
Hur vet man vilket ljus...

756
00:44:06.412 --> 00:44:09.894
 Det känns som att det skulle drunkna lite i stjärnan.

757
00:44:11.015 --> 00:44:11.856
 Det man tittar på.

758
00:44:12.116 --> 00:44:12.236
Ja.

759
00:44:12.752 --> 00:44:13.352
 Jo men så är det,

760
00:44:13.453 --> 00:44:14.353
 att det helt domineras.

761
00:44:14.373 --> 00:44:20.218
 När man tittar på systemet från jordens avstånd så ser man bara stjärnljuset.

762
00:44:21.939 --> 00:44:25.321
 Man ser stjärnljuset och planetsljuset men det drunknar bara i stjärnan.

763
00:44:25.461 --> 00:44:29.604
 Stjärnan är miljarder gånger ljusstarkare så man ser bara stjärnan.

764
00:44:30.145 --> 00:44:35.769
 Så det man får göra är att man får ha lite trick där man tittar när planeten,

765
00:44:35.889 --> 00:44:37.851
 just när den är bakom stjärnan eller framför stjärnan.

766
00:44:37.851 --> 00:44:39.732
 När den är bakom stjärnan så ser man ju bara stjärnan.

767
00:44:39.892 --> 00:44:42.554
 och när den är lite bredvid stjärnan så ser man både stjärnan och planeten.

768
00:44:43.134 --> 00:44:44.255
 Så även om stjärnan är mycket,

769
00:44:44.275 --> 00:44:54.342
 mycket ljusstarkare om man då drar bort ljuset från när planeten är bakom stjärnan om man bara har stjärnans ljus ifrån fallet när man har både stjärnan och planeten då får man ju bara planeten kvar.

770
00:44:55.503 --> 00:44:58.885
 Så det är därför man kallar det för en differentiell mätning.

771
00:44:58.925 --> 00:44:59.205
 Precis,

772
00:44:59.205 --> 00:45:02.608
 det är det som gör att det är så utmanande för att man måste se den här väldigt,

773
00:45:02.648 --> 00:45:05.349
 väldigt lilla signalen jämfört med den stora,

774
00:45:05.510 --> 00:45:07.671
 stora signalen från stjärnan.

775
00:45:07.931 --> 00:45:08.792
Men vad...

776
00:45:09.368 --> 00:45:13.590
 Exakt vad är det ni mäter då när den här lilla lilla förändringen,

777
00:45:13.770 --> 00:45:16.411
 när planeten går bakom stjärnan?

778
00:45:17.311 --> 00:45:20.453
Vi mäter ljuset i infraröda våglängder,

779
00:45:20.933 --> 00:45:21.253
 runt

780
00:45:22.293 --> 00:45:29.876
 4-5 mikrometer så mäter vi ljuset och så har vi delat upp ljuset som ett spektrum,

781
00:45:30.097 --> 00:45:33.278
 som en regnbåge i de våglängderna som alltså är infrarött.

782
00:45:33.538 --> 00:45:38.240
Och då kan ni se vad det är för ämnen som det består av planeten?

783
00:45:38.480 --> 00:45:38.780
Precis,

784
00:45:38.840 --> 00:45:44.623
 för till exempel vatten har andra signaturer än koldioxid och än kiseldioxid och så vidare.

785
00:45:44.703 --> 00:45:46.284
 Alla ämnen har unika egna,

786
00:45:46.925 --> 00:45:49.026
 precis som fingeravtryck hos människor ser olika ut,

787
00:45:49.066 --> 00:45:51.347
 ser alla ämnens spektralinjer olika ut,

788
00:45:51.407 --> 00:45:52.408
 så man kan identifiera dem.

789
00:45:52.908 --> 00:45:56.950
 Det är så man tar reda på saker som är på astronomiska avstånd överhuvudtaget,

790
00:45:56.990 --> 00:45:57.971
 till exempel stjärnor.

791
00:45:58.551 --> 00:45:59.872
 Hur vet vi vad de består av?

792
00:46:00.132 --> 00:46:03.694
 Man kan inte åka dit och ta prover,

793
00:46:03.714 --> 00:46:06.616
 utan då ser man på ljuset från stjärnorna vad de består av.

794
00:46:06.616 --> 00:46:07.096
 Jag är upp med att...

795
00:46:07.720 --> 00:46:10.142
 De här kemiska ämnena som finns i stjärnorna,

796
00:46:10.562 --> 00:46:11.603
 olika element och så,

797
00:46:11.783 --> 00:46:15.826
 de har sina egna spektrala fingeravtryck som man kan mäta.

798
00:46:15.986 --> 00:46:20.329
 Så kan man jämföra med motsvarande kemiska ämnen på jorden och se att de har samma ämnen på jorden.

799
00:46:20.329 --> 00:46:23.472
 Så kan man identifiera dem och så kan man se vad stjärnorna består av.

800
00:46:23.472 --> 00:46:26.554
 Och det är ju någonting som är ganska spektakulärt om man tänker på det.

801
00:46:26.814 --> 00:46:28.976
 Att man faktiskt kan ta reda på vad stjärnorna består av.

802
00:46:29.536 --> 00:46:30.757
Det är spektakulärt.

803
00:46:31.057 --> 00:46:34.680
 Det är ju verkligen superhäftigt.

804
00:46:36.221 --> 00:46:38.663
 Men vad är själva nyttan med det?

805
00:46:38.923 --> 00:46:39.043
Ja,

806
00:46:39.143 --> 00:46:40.284
 det är som i vetenskapen,

807
00:46:40.644 --> 00:46:41.425
 mycket i vetenskapen,

808
00:46:41.425 --> 00:46:44.368
 det är ju små pusselbitar som man lägger till ett jättestort pussel.

809
00:46:44.468 --> 00:46:54.436
 Och allt det har att göra med att vi försöker förstå hur planeten bildas och hur förutsättningarna för liv ser ut på andra planeter i universum.

810
00:46:54.736 --> 00:46:55.457
 Är vi ensamma?

811
00:46:55.677 --> 00:46:57.919
 Allt kopplar till de här stora frågorna.

812
00:46:58.799 --> 00:47:02.422
 Och vi vet inte kanske i förväg vilka som är de viktigaste pusselbitarna,

813
00:47:02.482 --> 00:47:04.244
 utan det är någonting vi får titta efter.

814
00:47:07.833 --> 00:47:08.773
Från det att

815
00:47:09.353 --> 00:47:18.976
 James Webb är uppskjuten till dess att du kan ta emot data därifrån och arbeta med det.

816
00:47:18.976 --> 00:47:20.476
 Hur lång tid pratar vi om där?

817
00:47:21.036 --> 00:47:21.157
Ja,

818
00:47:21.317 --> 00:47:26.178
 först måste ju teleskopet åka iväg till en plats,

819
00:47:27.358 --> 00:47:29.199
 till sin omloppdala som den ska vara i.

820
00:47:29.759 --> 00:47:33.240
 Sen så måste den fälla ut spegeln och alla sina instrument.

821
00:47:33.868 --> 00:47:36.029
 Alltid detta tid och sen så ska den kalibreras också.

822
00:47:36.209 --> 00:47:38.969
 Hela kalibreringsprocessen tar sex månader eller någonting.

823
00:47:39.570 --> 00:47:45.591
 Så att det är först då om sex månader efter uppskjutningen som man tror att den kommer kunna ta riktiga data.

824
00:47:46.752 --> 00:47:47.692
 Sen mina data,

825
00:47:47.732 --> 00:47:49.572
 de som kommer från Janssen då.

826
00:47:50.573 --> 00:47:55.874
 De kommer man inte kunna se direkt i början utan då får man vänta till ungefär december,

827
00:47:56.134 --> 00:47:58.355
 mellan december och april nästa år då.

828
00:47:58.595 --> 00:47:59.315
 Det är då som

829
00:47:59.835 --> 00:48:01.956
 Janssen befinner sig i en bra riktning.

830
00:48:02.756 --> 00:48:03.817
 James Webb kan observera den.

831
00:48:03.857 --> 00:48:08.301
 Så det är först då det är det observationfönstret som finns för det här systemet.

832
00:48:08.621 --> 00:48:12.024
Och när den då tittar på din planet,

833
00:48:12.644 --> 00:48:13.305
 eller din stjärna,

834
00:48:13.825 --> 00:48:14.886
 hur länge gör den det då?

835
00:48:15.227 --> 00:48:17.849
Jag vill ju titta på när planeten går bakom stjärnan.

836
00:48:18.129 --> 00:48:19.530
 Och varje sån observation,

837
00:48:19.690 --> 00:48:22.092
 jag vill göra fyra såna observationer när den går fyra gånger.

838
00:48:22.413 --> 00:48:24.615
 Då måste man titta vid speciell tidpunkt förstås.

839
00:48:24.815 --> 00:48:25.876
 För det händer ju inte hela tiden.

840
00:48:27.937 --> 00:48:30.760
 Totalt sett kommer den att spendera 25 timmar på det här.

841
00:48:31.192 --> 00:48:32.776
 Genom att titta på de här fyra observationerna.

842
00:48:33.056 --> 00:48:39.089
 Och då räknar man även med tiden det tar för teleskopet att flytta sig till stjärnan och sådana saker.

843
00:48:39.129 --> 00:48:40.392
 Så det är mycket overhead.

844
00:48:40.990 --> 00:48:41.190
Okej,

845
00:48:41.511 --> 00:48:44.613
 så då tittar den på själva passagen,

846
00:48:44.893 --> 00:48:45.894
 eller bakom passagen,

847
00:48:46.554 --> 00:48:48.096
 och sen så tittar den på något annat.

848
00:48:48.216 --> 00:48:49.877
 Har några andra saker i 17 timmar,

849
00:48:50.097 --> 00:48:50.818
 sen går den tillbaka.

850
00:48:50.958 --> 00:48:51.078
Ja,

851
00:48:51.178 --> 00:48:51.458
 exakt.

852
00:48:52.159 --> 00:48:52.319
Bra,

853
00:48:52.459 --> 00:48:53.580
 effektivt användande.

854
00:48:54.100 --> 00:48:54.220
Jo,

855
00:48:54.200 --> 00:48:55.141
 men det är roligt.

856
00:48:55.141 --> 00:48:57.603
 Och det finns även andra program som ska titta på Jansen,

857
00:48:57.763 --> 00:48:59.845
 som tittar på lite andra saker.

858
00:48:59.865 --> 00:49:05.169
 Det finns ett program som är mer inriktat på att bara titta på atmosfären,

859
00:49:05.189 --> 00:49:06.630
 men med andra instrument.

860
00:49:07.571 --> 00:49:24.243
 James Webb har ju flera instrument så det är ett som jag använder som går lite mer längre våglängder som kommer titta på lite andra saker den kommer kanske se andra ämnen i atmosfären om det finns om

861
00:49:24.303 --> 00:49:27.626
jag vill se stjärnan själv

862
00:49:28.166 --> 00:49:33.848
 men inte har de här olika instrumenten eller eget observatorium.

863
00:49:35.028 --> 00:49:37.669
 Är det en stjärna i alla fall som jag kan se hemifrån?

864
00:49:37.949 --> 00:49:38.649
Ja faktiskt,

865
00:49:38.869 --> 00:49:40.069
 det här är en väldigt ljusstark stjärna.

866
00:49:40.069 --> 00:49:42.150
 Man kan inte se planeten men man kan se stjärnan.

867
00:49:42.150 --> 00:49:50.932
 Det är en stjärna som är synlig för blått ögat och den är dessutom synlig från stora delar av jorden för den ligger i kräftans stjärnbild.

868
00:49:51.052 --> 00:49:55.894
 Cancri är cancer i kräftan på latin.

869
00:49:56.274 --> 00:49:56.894
 Cancri är...

870
00:49:57.798 --> 00:49:57.918
 Ja,

871
00:49:58.279 --> 00:50:01.000
 någon latinsk böjningsform.

872
00:50:01.820 --> 00:50:05.462
 Så den kan man se i kräftans stjärnbild.

873
00:50:05.462 --> 00:50:07.223
 Och kräftan syns bra nu.

874
00:50:07.464 --> 00:50:08.964
 Under vinter kan man se kräftans stjärnbild.

875
00:50:13.387 --> 00:50:14.147
Yes kids,

876
00:50:14.387 --> 00:50:15.128
 it's true.

877
00:50:15.708 --> 00:50:17.849
 Så det är bara att gå ut en stjärnklar natt,

878
00:50:18.149 --> 00:50:20.451
 lägga er på rygg med Votme i lurarna,

879
00:50:20.911 --> 00:50:25.313
 titta mot kräftans stjärnbild och drömma er bort till Jansen.

880
00:50:25.714 --> 00:50:26.414
 Denna dröm...

881
00:50:26.614 --> 00:50:27.855
 plats i universum.

882
00:50:28.355 --> 00:50:33.099
Det ska jag göra i väntan på nästa avsnitt som också kommer handla om exoplaneter.

883
00:50:33.599 --> 00:50:39.063
 Vi ska bland annat prata om det här med att titta på exoplaneter i andra galaxer.

884
00:50:39.684 --> 00:50:40.644
 Sjukt galet!

885
00:50:41.325 --> 00:50:41.985
Vi hörs då.

886
00:50:42.526 --> 00:50:45.088
 Och just nu hörs musik av Armin Pendek.

887
00:50:45.588 --> 00:50:46.569
Jag heter Marcus Pettersson.

888
00:50:46.869 --> 00:50:48.370
Jag heter Susanna Levenhaupt.

889
00:50:48.490 --> 00:50:51.232
Har vi åkt till massen görs på Beppo av Rundfunk Media.

890
00:51:02.490 --> 00:51:02.770
Hallå,

891
00:51:03.131 --> 00:51:04.592
 programmet gjordes av

892
00:51:05.212 --> 00:51:06.474
 Rundfunk Media.