WEBVTT

1
00:00:00.408 --> 00:00:01.729
Kapitel 23.

2
00:00:02.670 --> 00:00:03.370
 Inferno.

3
00:00:04.951 --> 00:00:16.440
 Innan det där med Jupiter hände hade Io bara stått efter Venus när det gällde frågan om vilken himlakropp som var solsystemets bästa imitation av helvetet.

4
00:00:17.861 --> 00:00:27.888
 Och nu när Lucifer hade trissat upp Ios yttemperatur med ytterligare ett par hundra grader kunde inte ens Venus tävla med den längre.

5
00:00:28.952 --> 00:00:29.552
 Ja men okej,

6
00:00:29.552 --> 00:00:31.533
 vi ska prata om Venus och inte om Io,

7
00:00:31.933 --> 00:00:33.433
 men temat ändå.

8
00:00:33.533 --> 00:00:34.734
 Temat funkar.

9
00:00:42.316 --> 00:00:42.856
Ibland,

10
00:00:42.896 --> 00:00:44.116
ja ibland,

11
00:00:44.276 --> 00:00:45.637
 så flyttar vi blicken på himlen.

12
00:00:46.157 --> 00:00:50.698
 Pausar i vårt spanande mot vår röda granne och fokuserar på någon annan planet.

13
00:00:51.078 --> 00:00:51.758
Ja visst!

14
00:00:52.299 --> 00:00:55.699
 I avsnitt 9 till exempel så pratade vi om Jupiter.

15
00:00:56.260 --> 00:00:57.500
 Och i avsnitt 28...

16
00:00:57.580 --> 00:00:59.941
 Detta var det Saturnus som blev lagd under Lupp,

17
00:01:00.481 --> 00:01:03.242
 eller under rymdsonden Cassini i alla fall.

18
00:01:04.063 --> 00:01:07.144
 Och sen har vi ju tittat på exoplaneter också vid några tillfällen.

19
00:01:07.584 --> 00:01:07.704
Ja,

20
00:01:08.164 --> 00:01:15.908
 och nu när det börjar närma sig vinter igen är det ju den perfekta tiden att höja blicken för att spana in vår närmsta granne därute,

21
00:01:16.748 --> 00:01:17.228
 Venus.

22
00:01:18.048 --> 00:01:19.089
Morgonstjärnan,

23
00:01:19.709 --> 00:01:22.370
 eller aftonstjärnan beroende på när du ser den,

24
00:01:22.770 --> 00:01:26.452
 är den himlakropp efter solen och månen som vi ser.

25
00:01:26.692 --> 00:01:27.613
 allra bäst.

26
00:01:28.213 --> 00:01:33.776
 Och härifrån Sverige är den synlig från runt nu i oktober fram till februari ungefär,

27
00:01:34.136 --> 00:01:35.517
 beroende på var du befinner dig.

28
00:01:35.857 --> 00:01:41.860
Men trots att Venus alltså är vår närmsta granne så är det inte den vi främst siktar på när vi skruter resa i rymden.

29
00:01:42.701 --> 00:01:45.722
 Och det beror på att det där inte är så gästvänligt helt enkelt.

30
00:01:46.523 --> 00:01:52.086
 En inte helt opassande plats för den där mytologiska snubben som kommer att kallas Lucifer alltså.

31
00:01:52.846 --> 00:01:54.647
Jag kallas Susanna Levenhaupt.

32
00:01:54.807 --> 00:01:55.928
Och jag Marcus Pettersson.

33
00:01:56.556 --> 00:01:57.136
Och det här är,

34
00:01:57.597 --> 00:01:59.418
 har vi åkt till Venus än?

35
00:02:00.158 --> 00:02:00.278
Va?

36
00:02:11.244 --> 00:02:12.845
Venus alltså?

37
00:02:12.845 --> 00:02:14.906
 En inte alls särskilt härlig plats,

38
00:02:15.347 --> 00:02:16.307
 vilket ju är synd,

39
00:02:16.647 --> 00:02:20.089
 eftersom den annars ligger på ett ganska bekvämt avstånd från jorden.

40
00:02:20.870 --> 00:02:23.171
 38 miljoner kilometer bara,

41
00:02:23.471 --> 00:02:24.592
 när den ligger som närmast.

42
00:02:25.312 --> 00:02:29.513
 Vilket vi kan jämföra med Mars 56 miljoner kilometer.

43
00:02:30.013 --> 00:02:30.253
Okej,

44
00:02:30.553 --> 00:02:31.614
 ganska långt båda två.

45
00:02:31.974 --> 00:02:37.635
 Men Venus ligger ändå närmare och skulle alltså vara betydligt enklare för oss människor att åka till.

46
00:02:37.916 --> 00:02:38.816
 Om vi bara ville.

47
00:02:39.736 --> 00:02:41.657
 Så varför vill vi inte det,

48
00:02:42.157 --> 00:02:42.797
 hör vi er fråga.

49
00:02:43.477 --> 00:02:48.058
Moa Persson är postdok på Institutet för rymdfysik i Uppsala.

50
00:02:48.558 --> 00:02:53.800
 Och hon doktorerade vid IRF i Kiruna och arbetade då med just Venus.

51
00:02:54.360 --> 00:02:55.361
 Perfekt för oss!

52
00:02:56.302 --> 00:02:56.442
 Moa,

53
00:02:57.002 --> 00:02:58.283
 beskriv Venus.

54
00:02:58.924 --> 00:03:03.348
Venus kan vi kalla för jordens tvillingplanet.

55
00:03:04.429 --> 00:03:07.171
 Oftast tänker man Venus som jordens elaka tvilling.

56
00:03:07.751 --> 00:03:10.794
 Venus är väldigt lik jorden på väldigt många sätt.

57
00:03:10.954 --> 00:03:13.656
 Den är ungefär samma avstånd från solen,

58
00:03:13.716 --> 00:03:14.597
 ligger lite närmare.

59
00:03:15.378 --> 00:03:17.580
 Ungefär samma storlek som jorden,

60
00:03:17.660 --> 00:03:18.280
 lite mindre.

61
00:03:19.101 --> 00:03:22.304
 Men den har en miljö som inte riktigt är...

62
00:03:22.860 --> 00:03:25.822
 Vad vi skulle vilja ha som människor,

63
00:03:26.482 --> 00:03:28.483
 det är otroligt varmt på ytan.

64
00:03:28.483 --> 00:03:30.745
 Det kan bli upp till 460 grader varmt,

65
00:03:31.425 --> 00:03:34.987
 vilket betyder att Venus är en av de varmaste planeterna i solsystemet.

66
00:03:35.487 --> 00:03:39.710
 Och på ytan är det också ett extremt stort tryck från atmosfären,

67
00:03:41.031 --> 00:03:43.712
 93 bar högt.

68
00:03:43.752 --> 00:03:48.575
 Vilket är ungefär samma som att du skulle åka ner ungefär en kilometer under ytan,

69
00:03:48.935 --> 00:03:49.816
 havsytan på jorden.

70
00:03:51.036 --> 00:03:54.297
 Atmosfärens tjocklek är ungefär likadant på jorden,

71
00:03:54.717 --> 00:03:58.718
 det är bara att den är så otroligt komprimerad jämfört med jorden.

72
00:04:00.179 --> 00:04:05.400
 Dessutom så består atmosfären av koldioxid,

73
00:04:06.020 --> 00:04:08.081
 vilket är en extrem växthusgas,

74
00:04:09.101 --> 00:04:12.142
 som är en av anledningarna till att det är så otroligt varmt på ytan på Venus.

75
00:04:12.142 --> 00:04:14.423
 Det är rätt intressant det här med koldioxiden,

76
00:04:14.483 --> 00:04:18.864
 det är ju en växthusgas som gör att det blir väldigt varmt inne i atmosfären.

77
00:04:19.360 --> 00:04:31.064
 Men den har en omvänd effekt ovanför molnen där den faktiskt kyler planeten och gör att atmosfären komprimeras och blir mycket tätare och mindre utsträckt jämfört med jordens.

78
00:04:31.685 --> 00:04:35.606
 Så det är en väldigt ojästvänlig miljö för oss människor,

79
00:04:36.066 --> 00:04:38.147
 eller liv i allmänhet skulle jag säga.

80
00:04:38.567 --> 00:04:40.388
Vad mer kan vi säga om själva atmosfären?

81
00:04:41.727 --> 00:04:43.388
Det är i princip nästan bara koldioxid,

82
00:04:43.388 --> 00:04:44.309
 det finns lite kväve.

83
00:04:45.389 --> 00:04:58.436
 Men om vi rör oss lite högre upp i atmosfären och når ungefär 60 km höjd så har Venus ett väldigt tjockt molntäcke som i princip finns över hela planeten.

84
00:05:00.277 --> 00:05:03.059
 Och den här molnen består inte av vatten.

85
00:05:03.259 --> 00:05:05.320
 Venus har otroligt lite vatten,

86
00:05:05.680 --> 00:05:07.962
 vad vi kallar en väldigt torr planet.

87
00:05:08.542 --> 00:05:10.083
 Istället består de här molnen av...

88
00:05:10.683 --> 00:05:12.884
 svavelsyra som då är väldigt förätande.

89
00:05:13.285 --> 00:05:14.225
Det låter skitjobbigt.

90
00:05:14.825 --> 00:05:19.488
 Framförallt om man då vill studera planeten så gissar jag att extrem värme,

91
00:05:19.948 --> 00:05:28.814
 extremt tryck och moln av svavelsyra innebär ett problem för studier av planeten.

92
00:05:29.974 --> 00:05:30.094
Ja,

93
00:05:30.295 --> 00:05:37.539
 det är ju ett extremt stort problem och det har gjorts många försök att landa på ytan på Venus.

94
00:05:38.079 --> 00:05:45.844
 Till exempel under rymdkapplöpningen så bestämde sig Sovjetunionen för att de skulle vara först att landa på en annan planet.

95
00:05:47.145 --> 00:05:51.128
 Totalt så skickade de 16 missioner till Venus under en ganska kort period.

96
00:05:52.529 --> 00:05:57.372
 Där de då försökte att landa och ta kort på ytan och förstå hur ytan ser ut på Venus.

97
00:05:58.393 --> 00:06:06.839
 De lyckades landa med den sjunde missionen vilket betyder att de andra gick sönder långt innan de nådde ytan.

98
00:06:07.279 --> 00:06:07.419
 Så.

99
00:06:07.959 --> 00:06:17.484
 Måltäcket är väldigt tjockt och ogenomträngligt så vi kan inte se genom måltäcket med vanligt synligt ljus.

100
00:06:18.645 --> 00:06:21.367
 Så vi måste använda andra tekniker för att se genom måltäcket.

101
00:06:21.447 --> 00:06:24.328
 Till exempel använder vi radar för att se hur ytan ser ut.

102
00:06:25.229 --> 00:06:36.655
 Men när de åkte igenom måltäcket med de här landarna så insåg de att de behövde ha mycket tjockare material som klarar av mycket högre tryck.

103
00:06:36.855 --> 00:06:40.178
 mycket högre värme som man kanske inte har insett tidigare.

104
00:06:40.778 --> 00:06:48.285
 Till slut så tror jag att de till och med byggde bara en stor järnklump som de skickade ner och lyckades faktiskt landa med,

105
00:06:48.685 --> 00:06:50.406
 som knappt hade några mätinstrument.

106
00:06:51.027 --> 00:06:52.948
 Och efter det så lyckades de,

107
00:06:53.849 --> 00:06:55.390
 så förstod de hur de skulle göra,

108
00:06:55.511 --> 00:06:58.073
 bygga rympefarkosten eller sonden då,

109
00:06:58.173 --> 00:07:00.595
 för att kunna mäta någonting på ytan.

110
00:07:00.995 --> 00:07:04.858
 Och det är faktiskt den enda missionen som har tagit kort från Venus yta.

111
00:07:05.735 --> 00:07:10.019
 Jag tror jag har sex kort totalt från Venus-yta som de lyckades med med Venera

112
00:07:10.639 --> 00:07:13.822
9. Hur många gånger har man lyckats landa på Venus?

113
00:07:14.763 --> 00:07:18.245
Jag tror att alla missioner efter Venera

114
00:07:18.706 --> 00:07:32.037
 7 lyckades skicka en sån som landade på ytan och som då också överlevde ett par timmar var på ytan där de kunde mäta lufttrycket och värmen och lyckades borra ner lite,

115
00:07:32.117 --> 00:07:32.317
 lite,

116
00:07:32.397 --> 00:07:33.038
 lite i ytan.

117
00:07:33.338 --> 00:07:34.299
Du nämnde om vatten.

118
00:07:34.583 --> 00:07:35.343
 Den har lite vatten.

119
00:07:35.363 --> 00:07:36.504
 Har det funnits vatten på Venus?

120
00:07:36.984 --> 00:07:41.007
Venus har idag nästan inget vatten alls i atmosfären eller på ytan.

121
00:07:41.967 --> 00:07:46.069
 Men man tror att Venus hade väldigt mycket vatten i början av sin historia.

122
00:07:47.350 --> 00:07:50.032
 Och det tror man på grund av några olika anledningar.

123
00:07:50.192 --> 00:07:50.972
 Dels att

124
00:07:51.692 --> 00:07:54.734
 Venus och jorden ligger så nära varandra.

125
00:07:55.154 --> 00:07:58.096
 Och jorden har väldigt mycket vatten i sin atmosfär.

126
00:07:58.556 --> 00:08:03.539
 Så när de bildades i tidiga solsystemets historia så hade de...

127
00:08:03.799 --> 00:08:08.041
 fick de antagligen ungefär samma material att bygga upp planeten och atmosfären på.

128
00:08:08.842 --> 00:08:13.204
 En annan grej man kollar på är förhållandet mellan deuterium och vanligt väte.

129
00:08:13.764 --> 00:08:15.425
 Deuterium är tungt väte.

130
00:08:16.066 --> 00:08:18.587
 Och det är mycket högre på Venus än på jorden.

131
00:08:19.227 --> 00:08:33.515
 Och en av anledningarna till att det kan bli så är att om det fanns vatten förut och så har det flytt ut till rymden på grund av att de är olika tyngd så påverkas de olika av gravitationen och det lättare materialet har lättare...

132
00:08:33.675 --> 00:08:34.756
 för att fly från planeten.

133
00:08:35.596 --> 00:08:38.038
 Och då kan det här vätet då ha kommit ifrån vatten.

134
00:08:38.278 --> 00:08:45.842
 Och Venus måste då ha haft väldigt mycket vatten för att nå det här förhållandet mellan deoterium och väte jämfört med jorden.

135
00:08:46.483 --> 00:08:50.565
Nu när vi har pratat om Venus och vad Venus är så pratar vi om att Venus är en planet.

136
00:08:51.165 --> 00:08:56.989
 Men de mesta beskrivningar som man ju får det är ju en beskrivning av Venus atmosfär.

137
00:08:57.809 --> 00:08:59.310
 Vad vet vi om själva planeten?

138
00:08:59.330 --> 00:09:00.251
 Alltså vad består?

139
00:09:01.239 --> 00:09:02.160
 klumpen av där inne,

140
00:09:02.400 --> 00:09:03.161
 innanför atmosfären.

141
00:09:04.242 --> 00:09:06.484
Venus är ju en,

142
00:09:07.044 --> 00:09:07.505
 vad vi kallar,

143
00:09:07.585 --> 00:09:08.786
 jordliknande planet.

144
00:09:09.367 --> 00:09:13.730
 Så vi antar att Venus består av ungefär samma material som jorden.

145
00:09:13.790 --> 00:09:20.196
 Vi tar mest av vår kunskap från jorden och applicerar den och tänker att det är en stenig planet.

146
00:09:20.852 --> 00:09:23.154
 Men vi vet inte exakt hur Venus ser ut.

147
00:09:23.154 --> 00:09:26.236
 Det är väldigt svårt att undersöka hur planeten ser ut.

148
00:09:26.676 --> 00:09:31.319
 Någonting som man kan använda för att kolla på det inre är ju seismologi.

149
00:09:32.480 --> 00:09:41.226
 Men seismologi kräver ju att vi kan till exempel landa på ytan på Venus och mäta de här vågorna som färdas genom materialet.

150
00:09:41.826 --> 00:09:44.448
 Och än en gång så är det väldigt svårt att landa på Venus,

151
00:09:44.948 --> 00:09:48.311
 vilket gör att det är svårt för oss att mäta seismiska vågor.

152
00:09:48.551 --> 00:09:50.252
Det vi har hört då är att det finns...

153
00:09:51.012 --> 00:09:54.694
 Den är antagligen lik jorden och kan innehålla väldigt många vulkaner.

154
00:09:55.114 --> 00:09:55.415
Precis.

155
00:09:56.235 --> 00:09:58.236
 Venus har många vulkaner,

156
00:09:58.436 --> 00:09:58.716
 tror vi,

157
00:09:58.796 --> 00:10:03.899
 och har haft väldigt många utbrott under sin livshistoria.

158
00:10:05.180 --> 00:10:05.740
 Det kan man se,

159
00:10:05.900 --> 00:10:11.243
 om man kollar på Venus yta så ser man att olika delar har väldigt olika ålder på sig.

160
00:10:11.724 --> 00:10:17.507
 Vilket betyder att det antagligen har skett många vulkanutsbrott där vi har fått ut magma eller lava flöden.

161
00:10:18.748 --> 00:10:19.208
 Och vi har...

162
00:10:19.468 --> 00:10:22.771
 nyligen sett att det finns lavaflöden på Venus nu också.

163
00:10:23.571 --> 00:10:27.315
 Så Venus är en levande planet.

164
00:10:27.675 --> 00:10:28.976
Har Venus några månar?

165
00:10:30.057 --> 00:10:30.217
Nej,

166
00:10:30.437 --> 00:10:31.318
 Venus har inga månar.

167
00:10:31.458 --> 00:10:36.682
 Venus och Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som inte har en egen måne.

168
00:10:37.743 --> 00:10:40.545
Och varför har de inte det om alla andra har månar?

169
00:10:41.166 --> 00:10:42.467
Det är en bra fråga.

170
00:10:43.888 --> 00:10:45.749
 Antagligen har det att göra med att de är längst in,

171
00:10:45.889 --> 00:10:51.311
 så gravitationen från solen har slungat iväg vad det nu finns som skulle kunna.

172
00:10:52.532 --> 00:10:59.915
 Men till exempel jordens måne har bildats av att det blev en kollision med något som var nästan lika stort som jorden.

173
00:11:00.195 --> 00:11:04.777
 Så en del av jorden sleds loss och blev till månen helt enkelt.

174
00:11:05.837 --> 00:11:06.017
 Och

175
00:11:06.577 --> 00:11:12.860
 Venus tror man också har utstått en sån här gigantisk kollision som har lett.

176
00:11:13.140 --> 00:11:21.045
 till att Venus roterar runt sin egen axel åt andra hållet jämfört med alla andra planeter i solsystemet.

177
00:11:21.566 --> 00:11:25.488
 Och frågan är varför det här har uppstått.

178
00:11:26.068 --> 00:11:27.409
 Och man vet inte exakt varför,

179
00:11:27.489 --> 00:11:37.476
 men en hypotes som jag har hört är att det har varit en kollision helt enkelt med Venus som har tvingat den att börja rotera åt andra hållet.

180
00:11:37.736 --> 00:11:39.477
 och roterar extremt långsamt,

181
00:11:39.877 --> 00:11:43.879
 så att en dag på Venus är mycket längre än ett år på Venus.

182
00:11:44.179 --> 00:11:49.361
 Så ett dygn på Venus är ungefär 240 jorddygn,

183
00:11:49.981 --> 00:11:53.363
 medan ett år på Venus är ungefär 220 jorddygn,

184
00:11:53.703 --> 00:11:58.085
 vilket betyder att ett dygn på Venus är längre än ett år på Venus.

185
00:11:58.405 --> 00:12:00.186
Det är ju också en väldigt blåsig planet,

186
00:12:00.426 --> 00:12:01.986
 så att detta handlar ju om

187
00:12:02.547 --> 00:12:03.687
 Venus yta.

188
00:12:04.548 --> 00:12:05.468
 Men om jag är uppe...

189
00:12:06.573 --> 00:12:08.013
 och svävar bland molnen.

190
00:12:09.114 --> 00:12:10.695
 Hur snabbt går ett dygn där?

191
00:12:10.935 --> 00:12:11.696
 Är det samma då?

192
00:12:12.116 --> 00:12:14.657
Det är inte samma sak bland molnen.

193
00:12:14.697 --> 00:12:18.420
 För Venus har vad vi kallar för en superrotation i atmosfären.

194
00:12:18.800 --> 00:12:22.442
 Och det betyder att molnen rör sig med ungefär 100 meter per sekund.

195
00:12:23.002 --> 00:12:29.806
 Så om du släpper ner en ballong som åker med molnen så kommer den att röra sig runt Venus på ungefär fyra dagar.

196
00:12:30.447 --> 00:12:32.068
 Så det betyder att......dämm...

197
00:12:32.760 --> 00:12:36.443
 Atmosfären rör sig otroligt mycket snabbare än vad planeten i sig gör.

198
00:12:37.084 --> 00:12:41.587
Så om jag skickar dit något som landar så kommer det rotera väldigt sakta.

199
00:12:42.128 --> 00:12:45.370
 Medan en ballong som ligger i atmosfären kommer att följa med vinden.

200
00:12:45.490 --> 00:12:50.434
 Finns det några planer om vi skulle kunna skicka en bas för människor till Venus?

201
00:12:51.155 --> 00:12:51.275
Ja,

202
00:12:51.796 --> 00:13:00.703
 ytan på Venus är väldigt ojästvänlig och gör det väldigt svårt för oss att skicka människor till som skulle kunna vandra omkring på planeten.

203
00:13:01.223 --> 00:13:01.904
 Men däremot...

204
00:13:02.624 --> 00:13:08.009
 så är molntäcket ett mer intressant miljö att skicka människor till.

205
00:13:08.489 --> 00:13:19.658
 Om vi skulle lyckas skicka ballonger eller seppelinare som skulle kunna bära plattformar för människor så skulle det vara en mer intressant plats att vara på.

206
00:13:21.200 --> 00:13:31.408
 Om man jämför med ytan som är 460 grader varmt så är molntäcket bara ungefär 20 grader varmt och atmosfärstrycket är ungefär samma som vi har på ytan på jorden.

207
00:13:31.832 --> 00:13:34.914
 Ett problem med det dock är ju det här med Svavelkyran.

208
00:13:35.734 --> 00:13:41.358
 Målen består mestadels av Svavelkyra som korroderar det mesta vi har.

209
00:13:42.018 --> 00:13:42.759
 Så det måste vi lösa.

210
00:13:43.279 --> 00:13:43.519
Just det,

211
00:13:43.539 --> 00:13:46.201
 man kan inte gå ut där och ställa sig på balkongen och kolla.

212
00:13:46.481 --> 00:13:49.002
 Utan man måste ändå ha någon slags dräkt på sig,

213
00:13:49.182 --> 00:13:49.543
 får vi säga.

214
00:13:49.863 --> 00:13:49.983
Ja,

215
00:13:50.343 --> 00:13:50.643
 precis.

216
00:13:50.863 --> 00:13:51.684
Men okej,

217
00:13:52.364 --> 00:13:55.446
 vi vet ju att Elon har planer på att åka till Mars.

218
00:13:56.427 --> 00:13:58.208
 Finns det några planer på att skicka...

219
00:13:58.608 --> 00:13:59.689
 människor till Venus?

220
00:13:59.869 --> 00:14:03.791
Det finns inga tydliga planer på att skicka människor till Venus just nu.

221
00:14:03.991 --> 00:14:14.097
 Men det finns koncept utvecklade av till exempel NASA där de har tittat på möjligheterna att skicka människor till planeten.

222
00:14:14.757 --> 00:14:20.360
 Och insett att det är kanske till och med lättare att skicka människor till Venus än det är till Mars.

223
00:14:20.541 --> 00:14:21.161
Och varför är det det?

224
00:14:21.361 --> 00:14:28.205
För att Venus är vår närmsta granne så det tar kortare tid för oss att åka till Venus än när de absolut

225
00:14:29.313 --> 00:14:34.415
 Den svåraste momenten med att skicka människor till en annan planet är tiden de måste spendera i rymden.

226
00:14:34.796 --> 00:14:36.516
 Det tar ganska lång tid att åka till

227
00:14:37.016 --> 00:14:39.698
 Mars medan det tar mindre än hundra dagar att åka till Venus.

228
00:14:39.878 --> 00:14:48.021
 Och sen om vi ska sätta människor på ytan på en planet så krävs det ganska mycket energi för att bromsa upp och sen också åka därifrån.

229
00:14:48.261 --> 00:14:54.504
 Men om vi är ganska högt upp i atmosfären så krävs det ju mindre energi att ta oss dit eller ta oss därifrån.

230
00:14:54.964 --> 00:14:56.625
 Vilket kan göra det lättare för oss.

231
00:14:57.665 --> 00:14:58.986
 ta oss till Venus än till Mars.

232
00:14:59.826 --> 00:15:06.188
 Men sen är ju frågan om vi vill flytta omkring molnen på Venus eller om vi vill gå omkring på ytan på planeten.

233
00:15:06.289 --> 00:15:11.631
 Och vi går ju omkring på ytan på jorden så vi kanske har tankarna mer på att gå omkring på ytan på Mars.

234
00:15:12.351 --> 00:15:15.352
Vi var inne på detta i att det är en så tjock atmosfär.

235
00:15:16.233 --> 00:15:21.635
 Och vi skickar dit en liten zeppelinare eller en väldigt stor zeppelinare kanske så vi har plats att vara där.

236
00:15:21.995 --> 00:15:26.917
 Men kommer den då att sväva eller kommer den att flytta i atmosfären?

237
00:15:27.257 --> 00:15:29.798
På den höjden kommer den att sväva omkring,

238
00:15:30.158 --> 00:15:35.060
 men den kommer inte tvingas använda till exempel vätgas som vi använder på jorden.

239
00:15:35.520 --> 00:15:40.743
 På grund av att atmosfären är så tät så skulle vi kunna använda mindre lättantändliga material,

240
00:15:41.323 --> 00:15:42.864
 gaser i våra zeppelinare.

241
00:15:43.584 --> 00:15:46.945
 Men det intressanta är att atmosfären är så otroligt tät på ytan,

242
00:15:47.726 --> 00:15:55.569
 så om du skulle kunna gå på ytan på Venus om du hade någon rymdräkt som klarade av de här trycken.

243
00:15:56.097 --> 00:16:02.261
 Så skulle det nog kännas mer som att du flyter än att du går genom luften.

244
00:16:02.361 --> 00:16:07.645
 På grund av att den är så otroligt tjock atmosfären så blir det nästan flytande.

245
00:16:08.165 --> 00:16:12.808
Så det är som att ha på sig en tung gammal dykadräkt och gå på botten?

246
00:16:13.209 --> 00:16:13.329
Ja,

247
00:16:13.869 --> 00:16:14.169
 nästan.

248
00:16:14.590 --> 00:16:19.493
 En annan grej som är viktig när vi pratar om att sätta människor på.

249
00:16:19.733 --> 00:16:21.975
 En planet är ju att vi behöver energi på något vis.

250
00:16:22.475 --> 00:16:24.317
 Och vi använder oftast solljus,

251
00:16:24.417 --> 00:16:25.218
 solpaneler,

252
00:16:25.578 --> 00:16:26.579
 när vi är på andra planeter.

253
00:16:27.580 --> 00:16:34.086
 Och Venus molntäcke är så tjockt att nästan inget ljus alls klarar av att ta sig igenom det här molntäcket.

254
00:16:34.526 --> 00:16:41.372
 Så en annan anledning för oss att ligga bland molnen är att vi då kan få solljuset om vi ligger ovanför molntäcket.

255
00:16:42.573 --> 00:16:46.156
 Faktum är att molntäcket är så tjockt och har en så hög albedo,

256
00:16:46.416 --> 00:16:46.897
 kallas det.

257
00:16:47.577 --> 00:16:52.462
 Albedo är ett mått på hur mycket ljus som i princip studsar tillbaka när man skickar in det.

258
00:16:53.022 --> 00:16:55.724
 Och venusmoln är nästan som en spegel,

259
00:16:55.744 --> 00:16:57.906
 den skickar tillbaka lika mycket ljus som kommer in.

260
00:16:58.427 --> 00:17:02.830
 Vilket betyder att vi skulle kunna ha solpaneler både ovanför och under våran seppelinare.

261
00:17:05.793 --> 00:17:06.994
Liv på Venus.

262
00:17:07.594 --> 00:17:10.157
 Tror man att det kan ha funnits eller kan finnas liv?

263
00:17:10.757 --> 00:17:12.998
Jag tror att man har tänkt förut,

264
00:17:13.158 --> 00:17:14.578
 innan man visste så mycket om Venus,

265
00:17:15.058 --> 00:17:18.559
 att det fanns eller skulle ha kunnat finnas liv på Venus.

266
00:17:19.079 --> 00:17:23.020
 Sen kom man dit och insåg att det är i princip ett helvete.

267
00:17:24.221 --> 00:17:27.282
 Det går inte alls för oss i alla fall att bo på Venus.

268
00:17:28.822 --> 00:17:35.284
 Och då försvann ganska snabbt tankarna på att liv skulle kunna finnas på Venus eller någonsin har funnits.

269
00:17:36.384 --> 00:17:39.685
 Men sen kan man titta på andra varelser på...

270
00:17:40.125 --> 00:17:51.071
 jorden som kallas för extremofiler som trivs i miljöer där det är antingen väldigt varmt eller väldigt lågt pH-värde.

271
00:17:53.853 --> 00:18:00.977
 Och om de kan trivas i sådana ojustvänliga miljöer på jorden så skulle de ju kunna finnas också på Venus.

272
00:18:01.437 --> 00:18:07.621
 Så till exempel en idé som har kommit ganska nyligen är att

273
00:18:08.958 --> 00:18:14.342
 Det skulle kunna finnas liv bland molnen på Venus,

274
00:18:14.382 --> 00:18:15.923
 att de flyter omkring helt enkelt.

275
00:18:17.324 --> 00:18:20.767
 Men något som vi letar efter när vi letar efter liv,

276
00:18:21.568 --> 00:18:24.070
 vi letar efter liv på exoplaneter till exempel.

277
00:18:24.611 --> 00:18:29.054
 Och det vi kollar efter är saker som vi vet att liv behöver på jorden.

278
00:18:29.515 --> 00:18:31.336
 Så vi letar efter vatten,

279
00:18:31.476 --> 00:18:34.259
 vi letar efter någon slags energi och så vidare.

280
00:18:37.281 --> 00:18:39.382
 På Venus finns det inte så mycket vatten,

281
00:18:39.442 --> 00:18:42.124
 så det blir svårt för dem att leva där.

282
00:18:42.204 --> 00:18:44.826
 Det finns mycket koldioxid däremot.

283
00:18:44.986 --> 00:18:46.166
 Till exempel använder vi växter,

284
00:18:46.226 --> 00:18:51.750
 koldioxid och solljus för att kunna leva.

285
00:18:52.950 --> 00:18:55.792
 Så kanske det finns varelser,

286
00:18:56.493 --> 00:19:02.276
 bakterier eller liknande på Venus som skulle kunna leva bland molnen och leva på det här.

287
00:19:06.541 --> 00:19:06.661
Mm.

288
00:19:07.482 --> 00:19:10.244
 Föresättningar för liv må finnas bland molnen på Venus.

289
00:19:10.624 --> 00:19:12.845
 Men det är då ingen plats som jag skulle vilja leva på.

290
00:19:13.226 --> 00:19:16.128
 Klimatet är liksom inte riktigt min vision av himmelriket.

291
00:19:16.628 --> 00:19:17.309
Eller hur?

292
00:19:18.289 --> 00:19:20.211
 Men en spännande planet ändå.

293
00:19:20.691 --> 00:19:26.395
 Och jag hoppas verkligen att man skickar dit en gigantisk zeppelinare någon dag som man får lajva

294
00:19:26.755 --> 00:19:28.536
 Lando Calrissian vid ett tillfälle.

295
00:19:28.977 --> 00:19:29.417
Sant!

296
00:19:30.254 --> 00:19:31.795
Mitt favoritfaktor om Venus annars,

297
00:19:32.175 --> 00:19:33.836
 förutom att den regnar svavelsida då,

298
00:19:34.276 --> 00:19:37.078
 det är ju att dess dygn är längre än dess år.

299
00:19:37.678 --> 00:19:38.779
 Det gör det så förvirrande.

300
00:19:39.319 --> 00:19:39.439
Ja,

301
00:19:39.519 --> 00:19:43.381
 men att den inte snurrar så mycket gör ju ändå att dagen blir väldigt lång.

302
00:19:44.042 --> 00:19:47.384
 Det kanske underlättar när man ska ge sig på att landa och arbeta där.

303
00:19:48.424 --> 00:19:48.985
 Fast det är klart,

304
00:19:49.525 --> 00:19:53.427
 det spelar ju inte så stor roll när solljuset inte tar sig igenom molntäcket.

305
00:19:53.907 --> 00:19:54.107
Nej,

306
00:19:54.608 --> 00:19:58.530
 men en som har kollat på hur det skulle vara att landa med instrument på Venus...

307
00:19:58.866 --> 00:20:00.286
 Det är Carl-Mikael Zetterling,

308
00:20:00.707 --> 00:20:03.747
 professor i elektronik och inbyggda system på KTH,

309
00:20:04.267 --> 00:20:07.388
 där han bland annat har lett projektet Working on Venus.

310
00:20:08.088 --> 00:20:08.629
Carl-Mikael,

311
00:20:09.449 --> 00:20:11.149
 vad är Working on Venus?

312
00:20:11.729 --> 00:20:16.831
Forskningsprojektet Working on Venus höll på fram till 2019 ungefär.

313
00:20:16.991 --> 00:20:23.053
 Det var Wallenbergstiftelsen som finansierade det och det var åtta doktorander som gjorde forskning.

314
00:20:23.613 --> 00:20:25.133
 Titeln är tvetydig,

315
00:20:25.153 --> 00:20:28.294
 den syftar både på att vi skulle vilja arbeta på Venus.

316
00:20:28.722 --> 00:20:29.943
 Nu är det lite för hett där.

317
00:20:30.584 --> 00:20:35.469
 Men att elektroniken skulle kunna fungera på Venus i den meningen av working.

318
00:20:36.730 --> 00:20:42.777
 Så vi tänkte oss att vi skulle vilja skicka elektronik till Venus som fungerar under en längre tid.

319
00:20:43.557 --> 00:20:47.481
 Man har tidigare skickat Venuslandare främst från

320
00:20:48.002 --> 00:20:50.985
 Sovjetunionen. Men de fungerar bara i två timmar.

321
00:20:52.390 --> 00:20:57.372
 Det är 460 grader på Venus yta och det gör att vanlig kisel-elektronik,

322
00:20:57.913 --> 00:21:02.895
 din mobiltelefon kommer ju att rena upp men elektroniken slutar fungera när den blir 200 grader.

323
00:21:03.315 --> 00:21:05.896
 Det vi håller på med heter kiselkarbid.

324
00:21:06.517 --> 00:21:09.118
 Det är en halvledare som består av kisel och kol.

325
00:21:09.438 --> 00:21:12.720
 Och den havledaren fungerar även vid

326
00:21:13.341 --> 00:21:15.122
 460 grader som på Venus.

327
00:21:15.382 --> 00:21:20.325
 Vi har testat den upp till 600 och NASA har testat den upp till 800 grader Celsius.

328
00:21:20.546 --> 00:21:24.388
 Så det är en havledare som tål riktigt tuffa miljöer som Venus-ytan.

329
00:21:24.708 --> 00:21:30.012
Du säger ju här nu att man hade några sovjetiska sonder som har landat och de klarar sig i en väldigt kort tid.

330
00:21:30.692 --> 00:21:32.033
 Sovjet är ju några år sedan.

331
00:21:32.333 --> 00:21:35.295
 Efter det har det gjorts fler försök att landa på Venus.

332
00:21:35.896 --> 00:21:38.678
Den sista Venus-landaren var 1981.

333
00:21:39.502 --> 00:21:46.906
 Och den längsta någon landare har överlevt i meningen att kunna skicka information tillbaka var två timmar.

334
00:21:47.147 --> 00:21:51.749
 I det läget där insåg man väl att kiselelektroniken man hade tillgång till,

335
00:21:52.770 --> 00:21:55.191
 det var ingen vits att skicka dit någonting mer.

336
00:21:55.291 --> 00:22:00.835
 För att två timmars experiment efterlagt många miljarder på det,

337
00:22:00.875 --> 00:22:02.676
 det var liksom inte försvarbart.

338
00:22:03.576 --> 00:22:06.218
 Men hela den här venusutforskningen......fick en del av det.

339
00:22:06.502 --> 00:22:13.288
 När jag började titta på och göra elektronik för Venus så var jag förvånad över att vi faktiskt hade landat där.

340
00:22:13.288 --> 00:22:15.089
 Det är ingenting som man alltid känner till.

341
00:22:15.810 --> 00:22:17.731
 Och det berodde förstås på att

342
00:22:18.132 --> 00:22:19.753
 NASA aldrig landade där.

343
00:22:19.753 --> 00:22:22.615
 Mars var den viktiga planeten för där var man ju först,

344
00:22:23.036 --> 00:22:23.336
 NASA.

345
00:22:23.756 --> 00:22:26.879
 Medan Venus förlorade man kapplöpningen till Sovjetunionen.

346
00:22:27.279 --> 00:22:31.983
Under de här två timmarna som sonderna överlevde och kunde skicka information,

347
00:22:32.043 --> 00:22:32.924
 vad fick man veta?

348
00:22:33.284 --> 00:22:34.805
Man hade faktiskt kameror på de här,

349
00:22:34.885 --> 00:22:35.506
 tv-kameror.

350
00:22:35.926 --> 00:22:37.307
 Några av dem var svartvita.

351
00:22:38.607 --> 00:22:40.528
 TV-kameran på den sista var färg.

352
00:22:40.728 --> 00:22:44.050
 Så man har färgbilder från Venus som visar hur ytan ser ut.

353
00:22:44.450 --> 00:22:48.672
 Och på några av dem har man spekulerat i att här är det ju tecken på liv.

354
00:22:49.032 --> 00:22:51.833
 Man har sett något som ser ut som en fisk eller någonting.

355
00:22:52.533 --> 00:22:54.134
 Även om det kanske bara är stenar.

356
00:22:54.714 --> 00:22:56.895
 Eftersom det var TV-kameran så har man ju mer än en bild.

357
00:22:57.115 --> 00:22:59.756
 Och man har sett saker som har flyttat sig mellan bilderna.

358
00:23:00.217 --> 00:23:00.977
 Så det är ju spännande.

359
00:23:01.457 --> 00:23:01.977
Spännande,

360
00:23:02.037 --> 00:23:03.558
 men det blåser också väldigt mycket.

361
00:23:03.778 --> 00:23:04.979
Det gör ju det,

362
00:23:05.099 --> 00:23:05.439
 exakt.

363
00:23:05.880 --> 00:23:09.182
 Så det kan förklara även av stora stenar.

364
00:23:11.944 --> 00:23:15.686
Vad var det ni ville göra med Working on Venus?

365
00:23:16.787 --> 00:23:21.650
Det vi föreslog var en seismometrisk mission som alltså ska mäta

366
00:23:22.131 --> 00:23:25.153
 Venusbävningen, inte jordbävningen men Venusbävningen.

367
00:23:25.833 --> 00:23:32.578
 För att se om det finns volcanism för då misstänker man att det fanns aktiva vulkaner på Venus yta och...

368
00:23:33.146 --> 00:23:38.331
 Känner man till hur mycket sånt som finns så kan man då bättre modellera atmosfären.

369
00:23:38.611 --> 00:23:41.213
 Det som är intressant med Venus är att det är vår närmsta granne.

370
00:23:41.754 --> 00:23:46.578
 Nästan lika stor som jorden och den har en atmosfär till skillnad från Mars.

371
00:23:47.599 --> 00:23:53.644
 Och det gör att man kan göra klimatmodellering av Venus om man lär känna planeten lite bättre.

372
00:23:54.004 --> 00:23:57.027
 En till mission skulle kunna mäta lufttryck,

373
00:23:57.207 --> 00:23:57.867
 temperatur,

374
00:23:58.028 --> 00:24:00.630
 gassammansättning och Venusbävningar.

375
00:24:00.930 --> 00:24:02.972
 under längre tid än bara två timmar,

376
00:24:03.713 --> 00:24:04.574
 kanske två år.

377
00:24:05.075 --> 00:24:07.638
 Och då skulle man kunna göra en klimatmodell även för Venus.

378
00:24:08.519 --> 00:24:12.283
 Och då skulle man kunna förbättra klimatmodellerna som vi har för jorden.

379
00:24:12.403 --> 00:24:18.390
 Om du har två punkter så att säga så kan alla dina modeller bli bättre än om du bara har en referens.

380
00:24:19.030 --> 00:24:21.913
 På Venus är det nästan bara koldioxid.

381
00:24:22.253 --> 00:24:24.114
 Det är global warming,

382
00:24:24.375 --> 00:24:26.376
 end point i någon mening.

383
00:24:27.117 --> 00:24:27.938
 Då vill man förstå,

384
00:24:28.418 --> 00:24:30.079
 är det här som händer till sist?

385
00:24:30.460 --> 00:24:33.082
Berätta mer om själva projektet.

386
00:24:34.043 --> 00:24:35.424
 Var var det ni gjorde och hur långt kom ni?

387
00:24:35.984 --> 00:24:38.847
Vi fick ungefär 20 miljoner av Wallenberg.

388
00:24:39.067 --> 00:24:41.429
 Vilket låter mycket för gemene man.

389
00:24:41.649 --> 00:24:45.092
 Men när det gäller forskningspengar så räcker det inte så långt.

390
00:24:45.772 --> 00:24:47.474
 Det räckte till åtta doktorander.

391
00:24:47.766 --> 00:24:52.471
 De hade olika delprojekt och vad vi föreslog var en Venuslandare.

392
00:24:53.152 --> 00:24:55.815
 Men vi skulle demonstrera alla delar på jorden.

393
00:24:56.636 --> 00:24:59.018
 20 miljoner räcker inte att skicka någonting till Venus.

394
00:24:59.018 --> 00:25:02.282
 Det är bara att titta på vad SpaceX kostar.

395
00:25:03.503 --> 00:25:07.288
 Och i ett skede föreslog vi den här missionen till ESA,

396
00:25:07.548 --> 00:25:09.270
 den europeiska rymdorganisationen.

397
00:25:10.214 --> 00:25:10.574
 Och de sa,

398
00:25:10.674 --> 00:25:13.435
 ja då får ni söka inom stora projekt.

399
00:25:13.495 --> 00:25:18.596
 För det här ser vi som någonting som kostar två miljarder euro ungefär.

400
00:25:18.996 --> 00:25:21.337
 Att bara skicka iväg någonting dit.

401
00:25:21.817 --> 00:25:24.818
 Även om den inte väger mer än några hundra kilo.

402
00:25:25.218 --> 00:25:25.918
 Men vi tittar på,

403
00:25:25.998 --> 00:25:28.899
 kan vi bygga alla delar som behövs i en Venuslandare?

404
00:25:29.179 --> 00:25:33.260
 Det vill säga sensorer som kan mäta rörelser i skolpan,

405
00:25:33.520 --> 00:25:34.381
 gassensorer,

406
00:25:34.821 --> 00:25:35.221
 kamera,

407
00:25:35.701 --> 00:25:38.942
 temperaturtryck och att omvandla de här mätdata.

408
00:25:39.346 --> 00:25:42.147
 Till elektriska signaler som kan digitaliseras,

409
00:25:42.767 --> 00:25:45.489
 lagras i en dator som behövs en dator med minne.

410
00:25:46.269 --> 00:25:53.412
 Och sen så arbeta med en radiotransceiver som då kan skicka informationen till en satellit.

411
00:25:53.612 --> 00:25:59.854
 För att med en landare så tänker man sig att man skickar det via en satellit som sen skickar det tillbaka till jorden.

412
00:26:00.215 --> 00:26:01.535
 Och det finns flera.

413
00:26:02.255 --> 00:26:05.197
 De flesta missioner till Venus är ju just orbiters.

414
00:26:06.017 --> 00:26:08.318
 Satelliter som åker runt och mäter.

415
00:26:08.618 --> 00:26:15.260
 Men det är ju begränsat vad man kan få ut av en orbiter för att det är så tjockt måntäcke kring Venus.

416
00:26:15.400 --> 00:26:16.781
 Så man kan inte se någonting,

417
00:26:16.821 --> 00:26:20.262
 man kan bara använda radar och andra våglängder för att titta.

418
00:26:21.222 --> 00:26:23.443
Så man behöver liksom ta sig in där?

419
00:26:23.663 --> 00:26:25.644
Man måste verkligen komma ner på ytan.

420
00:26:27.044 --> 00:26:30.665
 Vi byggde alla de här delarna som skulle behövas för att bygga en radio,

421
00:26:31.006 --> 00:26:31.706
 en dator.

422
00:26:32.586 --> 00:26:36.648
 Att omvandla signalerna och sensorerna och kraftförsörjningen.

423
00:26:37.028 --> 00:26:38.349
 Fast separata delar.

424
00:26:38.529 --> 00:26:42.111
 Och alla delarna är testade upp till 500 eller 600 grader Celsius.

425
00:26:42.511 --> 00:26:43.291
Och fungerar det bra?

426
00:26:43.651 --> 00:26:43.772
Ja,

427
00:26:44.012 --> 00:26:44.432
 absolut.

428
00:26:44.832 --> 00:26:50.455
 Det är publicerat i ett antal doktorsöverhandlingar och i vetenskapliga tidskrifter.

429
00:26:51.195 --> 00:26:51.936
Detta funkade.

430
00:26:52.876 --> 00:26:55.257
 Och då bygger ni ju i kiselkarbid.

431
00:26:56.238 --> 00:26:56.738
 Bygger man...

432
00:26:57.486 --> 00:26:57.866
 Allt?

433
00:26:58.106 --> 00:26:59.367
 Alltså hela instrumentet?

434
00:26:59.507 --> 00:27:00.748
 Allting i kiselkarbid?

435
00:27:00.768 --> 00:27:04.109
 Eller är det också andra ämnen därinne och hur funkar det?

436
00:27:04.549 --> 00:27:10.952
Vi tittade på att bygga integrerade kretsar i kiselkarbid så att kislet var utbytt mot kiselkarbid.

437
00:27:11.533 --> 00:27:16.275
 Sen så behövs det fortfarande metallledningar för att koppla ihop allting på de integrerade kretsarna.

438
00:27:17.295 --> 00:27:22.798
 Och de var i de här första experimenten som de gjorde i aluminium och det är gränsfall.

439
00:27:23.506 --> 00:27:24.807
 För de här höga temperaturerna.

440
00:27:24.987 --> 00:27:28.449
 Aluminium blir mjukt vid 660 grader Celsius.

441
00:27:29.210 --> 00:27:32.152
 Så tillförlitligheten var kanske inte tillräcklig där.

442
00:27:32.412 --> 00:27:35.794
 Men det finns andra metaller som man kan använda och koppla ihop kretsarna.

443
00:27:36.135 --> 00:27:39.557
 Det som var den största utmaningen är antagligen kraftkällan.

444
00:27:39.977 --> 00:27:45.681
 Eftersom det är så lite ljus som kommer ner på venusytan så är solceller nästan bara att glömma.

445
00:27:46.042 --> 00:27:48.863
 Men det finns radioisotopgeneratoren.

446
00:27:49.364 --> 00:27:52.426
 Alltså en liten radioaktiv källa som sönderfaller.

447
00:27:53.018 --> 00:27:54.218
 Och ger elektricitet.

448
00:27:54.759 --> 00:27:59.460
 Sådana sitter i bland annat de här Explorer och Viking.

449
00:27:59.780 --> 00:28:04.261
 De här sonderna som har skickats långt ut i vårt solsystem.

450
00:28:04.461 --> 00:28:05.722
 De är inte särskilt effektiva.

451
00:28:06.162 --> 00:28:10.523
 Men man brukar säga att för 25 kilo kan man få 25 watt i 25 år.

452
00:28:10.903 --> 00:28:13.144
 Och det skulle räcka för att driva en sån här landare.

453
00:28:13.704 --> 00:28:18.986
Och skulle en sån kraftkälla fungera på Venus-ytan?

454
00:28:18.986 --> 00:28:19.106
Ja,

455
00:28:19.306 --> 00:28:19.726
 absolut.

456
00:28:20.742 --> 00:28:23.244
Den har liksom inte problem med värmen på det sättet?

457
00:28:23.384 --> 00:28:23.564
Nej,

458
00:28:23.864 --> 00:28:25.385
 inte på samma sätt som en havledare.

459
00:28:25.725 --> 00:28:27.946
 Men däremot hade vi ingen sån att testa med.

460
00:28:28.386 --> 00:28:30.988
 Vi får inte leka med radioaktiva ämnen i vårt labb.

461
00:28:33.810 --> 00:28:39.313
Det är ju såklart väldigt dyrt att skicka dit den här sånden.

462
00:28:39.573 --> 00:28:47.618
 Men skulle man kunna ta delar av det ni har tagit fram och jobbat fram?

463
00:28:48.278 --> 00:28:51.862
 och använda i någon annan mission till Venus?

464
00:28:53.163 --> 00:28:58.529
I och med att vi har visat att det går att bygga det här och även NASA har ju tittat på just

465
00:28:59.129 --> 00:29:07.698
 Venusutmaningen och tagit fram liknande kretsar som de också har testat vid höga temperaturer så vet man att det går.

466
00:29:07.759 --> 00:29:10.301
 Men skulle man skicka någonting så skulle man ju antagligen...

467
00:29:11.142 --> 00:29:12.445
 Byggare från början,

468
00:29:13.006 --> 00:29:13.848
 att man bestämmer sig,

469
00:29:14.088 --> 00:29:16.112
 vad ska vi egentligen ha för elektronik,

470
00:29:16.353 --> 00:29:19.479
 hur ska den fungera och ta fram.

471
00:29:20.093 --> 00:29:23.695
 Ett stort antal kretsar som man testar för att se att de verkligen håller.

472
00:29:24.842 --> 00:29:26.543
Och sen så sätta ihop den här motionen.

473
00:29:27.063 --> 00:29:31.525
Men när man väl tar sig ner till ytan och gör de här mätningarna,

474
00:29:32.105 --> 00:29:33.786
 vad ska man använda mätningarna till?

475
00:29:33.786 --> 00:29:39.248
 Du var inne på det tidigare med att man kan dra paralleller till jorden.

476
00:29:39.749 --> 00:29:39.869
Ja,

477
00:29:40.069 --> 00:29:41.749
 man kan göra klimatmodellering.

478
00:29:42.050 --> 00:29:45.811
 Dels bara för att förstå Venus bättre och hur den har utvecklats.

479
00:29:45.951 --> 00:29:49.353
 Men också för att förbättra klimatmodellen för jorden.

480
00:29:50.133 --> 00:29:52.294
 Så det skulle vara nyttan av det.

481
00:29:53.042 --> 00:29:59.568
 Men det finns ju tidigare missioner till Venus som inte är landade eller är orbiterade.

482
00:29:59.568 --> 00:30:00.449
 Så det är ballongen.

483
00:30:01.230 --> 00:30:07.696
 Man har flugit dit en luftballong som man då blåser upp och så har den åkt runt i atmosfären och samlat in data ett tag.

484
00:30:08.657 --> 00:30:09.958
 Så det har man ju också föreslagit.

485
00:30:10.499 --> 00:30:18.186
 Och då kan man lägga sig på en nivå där det inte är för varmt och fortfarande hamna under molntecken.

486
00:30:18.962 --> 00:30:24.384
 Men man kan ju inte mäta vibrationer i Venusytan uppe från luften.

487
00:30:24.584 --> 00:30:26.164
 Det måste man ju ner på ytan.

488
00:30:26.864 --> 00:30:27.305
Förklara,

489
00:30:27.625 --> 00:30:31.846
 vad är glädjen med de seismologiska mätningarna?

490
00:30:31.926 --> 00:30:37.908
Det är just att man kan mäta under längre tid hur aktiva vulkaner det finns på Venus.

491
00:30:38.588 --> 00:30:43.249
 Man vet egentligen inte så mycket om vad som döljer sig under skorpan.

492
00:30:45.166 --> 00:30:47.308
 Om det finns aktiva vulkaner eller inte.

493
00:30:47.568 --> 00:30:51.771
 De bilder man har visar att det kanske finns vulkaner,

494
00:30:51.851 --> 00:30:53.412
 men man vet inte helt säkert.

495
00:30:53.792 --> 00:31:00.917
 Men vulkaner skulle kunna förklara de mängder med svalsyra som finns och andra saker i atmosfären.

496
00:31:01.297 --> 00:31:04.940
 Så det är för att förstå hela klimatsystemet bättre som man vill mäta.

497
00:31:06.041 --> 00:31:13.446
 Men också att kunna mäta vindhastigheter och lufttryck och gassammansättning under längre tid.

498
00:31:13.666 --> 00:31:17.227
 De här andra landarna har ju fallit ner med en duns,

499
00:31:17.667 --> 00:31:22.208
 mätt snabbt och skickat tillbaka data och då vet man vad som hände just den dagen.

500
00:31:23.149 --> 00:31:28.350
 Men man vet inte hur det är en månad senare eller ett venusvarv senare.

501
00:31:28.590 --> 00:31:31.471
 Det är sånt som man kan få ut genom att mäta under längre tid.

502
00:31:32.491 --> 00:31:37.493
Hur länge skulle er mission överleva enligt prognos?

503
00:31:38.193 --> 00:31:41.654
Vi ser inte någon egentlig tidsbegränsning.

504
00:31:42.594 --> 00:31:47.836
 Så länge elektroniken håller så kan den arbeta under den här temperaturen under förlängd tid.

505
00:31:47.856 --> 00:31:49.717
 Den behöver ingen kylning eller någonting.

506
00:31:51.138 --> 00:31:51.998
 Den kan arbeta vid

507
00:31:52.838 --> 00:31:53.599
 500 grader.

508
00:31:54.419 --> 00:31:55.580
 Kanske några år.

509
00:31:58.181 --> 00:32:01.542
Ni tog fram det där att allting funkade så som ni ville.

510
00:32:01.742 --> 00:32:03.923
 Men ni fick tyvärr inte åka till Venus.

511
00:32:04.403 --> 00:32:05.404
 Det skulle du inte vilja ändå.

512
00:32:05.404 --> 00:32:07.565
 Men ditt projekt fick inte åka till Venus.

513
00:32:07.865 --> 00:32:10.106
 Den här forskningen ni har gjort och det har ni fått...

514
00:32:10.470 --> 00:32:13.651
 Det ni har fått reda på om kiselkarbiden och hur det funkar.

515
00:32:14.631 --> 00:32:17.832
 Hur arbetar ni vidare med det idag?

516
00:32:18.312 --> 00:32:21.493
Först kan jag säga att vi visste från början att vi aldrig skulle få åka till Venus.

517
00:32:22.314 --> 00:32:29.276
 Det var helt klart redan i ansökan att vi vill utforska det här med högtemperaturelektronik.

518
00:32:29.856 --> 00:32:32.177
 För någonting som skulle kunna användas på Venus.

519
00:32:32.817 --> 00:32:36.478
 Men det finns förstås användningar på jorden som är mer närliggande.

520
00:32:37.734 --> 00:32:41.996
 Man kan säkert tjäna mer pengar på elektronik för jorden än för Venus.

521
00:32:42.556 --> 00:32:44.197
 För till Venus blir det en mission.

522
00:32:44.737 --> 00:32:46.498
 På jorden kan det användas på många ställen.

523
00:32:47.138 --> 00:32:52.781
 Tesla använder kiselkarbid i sin inverter i modell 3.

524
00:32:53.681 --> 00:32:59.064
 Det har gjort att industrin plötsligt måste få fram stora mängder kiselkarbid i transistoren.

525
00:33:00.104 --> 00:33:01.145
 Det har gett en riktig skjuts.

526
00:33:01.225 --> 00:33:02.826
 Vi kallar det för Tesla-effekten.

527
00:33:04.418 --> 00:33:07.340
 Men redan för 30 år sedan när jag började med det här så sa vi,

528
00:33:07.780 --> 00:33:12.583
 titta här är ett jätteintressant material för högspänningstransistorer för elbilar.

529
00:33:13.143 --> 00:33:17.546
 Jag tyckte inte bilindustrin var så spännande för man hade ju bara 12 volt i bilbatterierna.

530
00:33:18.407 --> 00:33:19.627
 Nu har man 400 volt.

531
00:33:20.868 --> 00:33:23.990
Nu är användningsområdet större.

532
00:33:24.470 --> 00:33:24.590
Ja,

533
00:33:24.771 --> 00:33:30.394
 de har kommit i kapp och förstått att man måste ha högre spänning i elbilarna än en vanlig bil.

534
00:33:34.054 --> 00:33:39.338
Jag hoppas på att vi får lära oss mer om Venus yta och inre snart.

535
00:33:40.199 --> 00:33:42.681
 Det är ju en fascinerande planet alltså.

536
00:33:42.761 --> 00:33:47.925
 Och så intressant att den är så välbesökt och ändå så outforskad.

537
00:33:48.205 --> 00:33:48.325
 Ja,

538
00:33:48.585 --> 00:33:53.169
och tänk om det var en liten varelse som kröp omkring där ändå när sovjeterna filmade.

539
00:33:53.489 --> 00:33:56.291
 Jag hoppas verkligen på en kamera på ytan snart igen.

540
00:33:57.072 --> 00:33:58.132
Liv i rymden.

541
00:33:58.433 --> 00:34:00.074
 Det är ju ett favoritämne ändå.

542
00:34:00.598 --> 00:34:01.518
Ett annat favoritämne,

543
00:34:01.698 --> 00:34:04.079
 och som vi kommer att återkomma till snart i vår serie,

544
00:34:04.319 --> 00:34:05.579
 det är kultur i rymden.

545
00:34:05.959 --> 00:34:07.620
 Det har vi pratat alldeles för lite om.

546
00:34:08.200 --> 00:34:10.641
 Men vi kan ge er en liten försmak redan nu.

547
00:34:11.021 --> 00:34:11.141
Ja,

548
00:34:11.861 --> 00:34:18.983
 på Fotografiska i Stockholm drog det nu i helgen den 18 oktober igång en utställning som heter

549
00:34:19.523 --> 00:34:21.423
 Space, a visual journey.

550
00:34:22.123 --> 00:34:24.124
 En fotutställning med rymdtema alltså.

551
00:34:24.616 --> 00:34:25.297
 Underbar!

552
00:34:25.837 --> 00:34:38.566
Under uppstartshelgen modererade jag ett samtal med konstnären Cecilia Öhmalm och astronomen Göran Östlin som arbetar med en teknik som heter cyanotopi och som ställer ut fyra av sina verk ur projektet Adlysem,

553
00:34:38.986 --> 00:34:39.847
 mot ljuset.

554
00:34:40.447 --> 00:34:47.672
Så vi kan väl ta och titta in en snabbis när ni pratade om bilderna och kom in på dagens favoritplanet,

555
00:34:48.273 --> 00:34:48.773
 Venus.

556
00:34:49.594 --> 00:34:51.115
Den sista bilden vi ser,

557
00:34:51.915 --> 00:34:52.456
 han är till höger.

558
00:34:53.997 --> 00:35:02.041
Där ser man solen och bland annat så ser man en liten svart prick som är på solskivan där.

559
00:35:02.481 --> 00:35:05.203
 Det är alltså Venus som rör sig framför solen,

560
00:35:05.203 --> 00:35:06.744
 det är en så kallad Venuspassage.

561
00:35:08.285 --> 00:35:14.588
 De var väldigt astronomiskt intressanta för att man kunde med hjälp av dem mäta avståndet till Venus och solen.

562
00:35:15.348 --> 00:35:16.829
 De sker väldigt sällan,

563
00:35:17.189 --> 00:35:20.011
 ungefär två gånger på varje 120 år.

564
00:35:20.711 --> 00:35:21.712
Och vi har precis missat.

565
00:35:22.052 --> 00:35:25.775
 Jag tror den sista var 2011 eller något.

566
00:35:25.775 --> 00:35:28.538
Och den här är från 1882.

567
00:35:28.538 --> 00:35:33.101
Det är det äldsta fysiska negativet som vi har arbetat med och det är från Paris Observatoriet.

568
00:35:34.002 --> 00:35:41.648
Det var den första Venuspassagen som kunde fotograferas efter man hade utvecklat fotografin.

569
00:35:42.829 --> 00:35:48.534
 Då skickade man ut expeditioner lite här och var runt jorden för att observera det här.

570
00:35:48.734 --> 00:35:50.836
 Det här är från en expedition till Patagonien.

571
00:35:51.156 --> 00:35:57.960
 där man tog bilder av hur Venus rörde sig över solskivan och så mätte man det och så tog man tider på det.

572
00:35:58.420 --> 00:36:03.063
 Men det som är speciellt med den här bilden är att man kan se ett handavtryck på den.

573
00:36:03.163 --> 00:36:03.283
Ja,

574
00:36:03.363 --> 00:36:03.763
 precis.

575
00:36:04.003 --> 00:36:15.289
Och det är alltså avtrycket från observatören som kan ha varit expeditionsledare eller någon assistent som då har råkat sätta handen mot det blöta negativet.

576
00:36:15.589 --> 00:36:16.130
Pågångar.

577
00:36:16.390 --> 00:36:16.510
Ja.

578
00:36:16.950 --> 00:36:17.310
 Dessutom.

579
00:36:17.410 --> 00:36:20.072
 Och då har vi fått med både människan och...

580
00:36:20.192 --> 00:36:22.473
 Och universum i samma bild här.

581
00:36:23.833 --> 00:36:30.335
 Både Venuspassagen och människan har gjort ett avtryck som är bestämt i tiden.

582
00:36:30.755 --> 00:36:33.316
 Så det är en väldigt speciell bild på grund av det.

583
00:36:34.476 --> 00:36:35.497
 Därför tycker vi väldigt mycket om den.

584
00:36:40.658 --> 00:36:40.778
Ja,

585
00:36:41.058 --> 00:36:45.640
 det är en fantastiskt härlig bild som vi självklart lägger upp i våra kanaler.

586
00:36:46.760 --> 00:36:53.383
 Men har du möjlighet att ta dig till Fotografiska museet i Stockholm så avnjuts mästerverket självklart allra bäst på plats.

587
00:36:53.843 --> 00:36:57.704
Adlusen visas alltså där som en del av utställningen Space,

588
00:36:57.744 --> 00:37:00.966
 a visual journey fram till 2 mars 2025.

589
00:37:01.666 --> 00:37:03.407
 Rekommenderas starkt.

590
00:37:04.067 --> 00:37:07.008
Tekniken de använder heter alltså cyanotypi.

591
00:37:07.628 --> 00:37:13.371
 Och vill ni veta mer om den så finns hela samtalet från Fotografiska filmat och upplagt på vår hemsida.

592
00:37:13.811 --> 00:37:15.472
 Har vi åkt till marsen.se

593
00:37:15.932 --> 00:37:16.212
Men nu...

594
00:37:16.452 --> 00:37:18.454
 är det dags att runda av för idag.

595
00:37:19.055 --> 00:37:19.875
Vår morgonstjärna,

596
00:37:20.256 --> 00:37:20.916
 aftonstjärna,

597
00:37:21.137 --> 00:37:23.619
 musikstjärna heter Armin Pendek.

598
00:37:24.220 --> 00:37:25.741
Jag heter Susanna Levenhaupt.

599
00:37:25.961 --> 00:37:27.123
Jag heter Marcus Pettersson.

600
00:37:27.543 --> 00:37:32.768
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

601
00:37:51.189 --> 00:37:51.510
 Hallå,

602
00:37:52.553 --> 00:37:54.058
programmet gjordes av

603
00:37:54.639 --> 00:37:55.883
 Rundfunk Media.