WEBVTT

1
00:00:00.020 --> 00:00:08.070
I en kristall har du ett avstånd mellan atomerna som vi kallar för gitterkonstant.

2
00:00:08.648 --> 00:00:12.492
 Det gör att du får en periodisk potential som sen så småningom ger dig ett bandgap.

3
00:00:12.570 --> 00:00:15.312
 Det är en av egenskaperna som vi ofta har i en halvledare.

4
00:00:15.758 --> 00:00:20.141
 Hur vi gör det så gör vi det i en så kallad metallorganisk gasfasepitaximaskin.

5
00:00:21.703 --> 00:00:21.828
Ja.

6
00:00:31.364 --> 00:00:36.129
I förra avsnittet pratade vi om ballistik och helikopterar på Mars.

7
00:00:36.769 --> 00:00:44.035
 Och som av en händelse så ligger det just nu några jobb inom ballistik ute på vår sponsor Saabs hemsida.

8
00:00:44.597 --> 00:00:48.121
 Så känner du dig träffad så är det bara att gå in där och söka.

9
00:00:48.465 --> 00:00:49.027
Ja visst!

10
00:00:49.449 --> 00:00:51.699
 Men nu lämnar vi det bakom oss.

11
00:00:52.011 --> 00:00:56.011
 För vägen till rymden handlar inte bara om att skjuta iväg raketer,

12
00:00:56.293 --> 00:00:58.871
 utan det handlar också väldigt mycket om energi.

13
00:00:59.476 --> 00:01:03.419
Och då vill vi ju inte att det ska vara vilken energi som helst.

14
00:01:03.860 --> 00:01:04.020
 Nej,

15
00:01:04.301 --> 00:01:06.141
 vi vill ha ren energi.

16
00:01:06.903 --> 00:01:17.793
 Och innan fusionskraftverken är klara och vi kan skapa energi som i solen här på jorden behöver vi effektiva sätt att ta vara på den energi som solen skapar.

17
00:01:18.231 --> 00:01:20.840
 Och det kan vi göra med hjälp av nanoteknik.

18
00:01:20.950 --> 00:01:21.075
Mm,

19
00:01:21.559 --> 00:01:22.418
 så coolt.

20
00:01:22.684 --> 00:01:28.418
 Men samtidigt så skulle vi också vilja hitta ett sätt att blockera delar av solens strålning.

21
00:01:28.812 --> 00:01:37.060
 För att svalka av jorden och på så vis hjälpa oss ur klimatkrisen kan inte någon bara fixa en stor skärm liksom och sätta upp där uppe.

22
00:01:37.701 --> 00:01:38.919
 Jag heter Marcus Pettersson.

23
00:01:39.279 --> 00:01:41.044
Jag heter Susanna Levenhaupt.

24
00:01:41.248 --> 00:01:41.943
Och du lyssnar på

25
00:01:42.302 --> 00:01:43.826
 Har vi åkt till Mars än?

26
00:01:54.088 --> 00:02:03.846
 Idag blir det alltså nanoteknik och solpaneler för att samla in energi från solen och solpaneler i makroskala för att skydda oss från solen.

27
00:02:04.487 --> 00:02:05.112
 Och så kanske,

28
00:02:05.214 --> 00:02:05.487
 kanske,

29
00:02:05.667 --> 00:02:09.628
 kanske någonstans där i framtiden en lyckad kombination av de båda.

30
00:02:10.307 --> 00:02:10.432
Ja,

31
00:02:11.104 --> 00:02:14.729
men vi börjar med solpaneler och nanoteknik.

32
00:02:15.526 --> 00:02:21.448
 Magnus Borgström är professor i fasta tillståndets fysik vid Lunds universitet.

33
00:02:21.944 --> 00:02:30.634
 Där han forskar på användandet av nanotrådar för nästa generations solceller för användning både på jorden och i rymden.

34
00:02:30.853 --> 00:02:32.517
En fantastisk kombo.

35
00:02:33.134 --> 00:02:35.376
 Så nu blir det atomslöjd för klimatet.

36
00:02:36.095 --> 00:02:36.540
 Men Magnus,

37
00:02:36.736 --> 00:02:37.821
 vi tar det här ifrån.

38
00:02:38.493 --> 00:02:41.462
 Vad är det fasta tillståndets fysik?

39
00:02:42.071 --> 00:02:45.931
Fasta tillståndets fysik innebär i stort att vi arbetar med halvledare,

40
00:02:46.150 --> 00:02:50.993
 det vill säga kristaller eller det som gemene man normalt.

41
00:02:51.300 --> 00:02:58.528
 ser i termer av halvledarfysik är ju kiseltransistorer som finns överallt och som har möjliggjort alla datorer.

42
00:02:58.626 --> 00:03:02.970
 Vi har det mesta som är elektriskt som fungerar med dioder,

43
00:03:03.212 --> 00:03:04.095
 transistorer,

44
00:03:04.454 --> 00:03:05.813
 ljusdioder och så vidare.

45
00:03:06.634 --> 00:03:18.884
 Och i kort för mig innebär det att jag arbetar mest med syntes så vi växer de här kristallerna atomlager för atomlager för att göra antingen solceller eller ljusdioder.

46
00:03:19.116 --> 00:03:21.558
Du jobbar med någonting som heter nanotrådar.

47
00:03:21.900 --> 00:03:25.583
 Vad är nanoteknik och vad är nanotrådar?

48
00:03:25.802 --> 00:03:27.165
En nanotråd är ett litet,

49
00:03:27.181 --> 00:03:32.408
 litet objekt som är storleksordningen 200 nanometer i diameter eller mindre.

50
00:03:32.790 --> 00:03:33.509
Och vad innebär det?

51
00:03:34.048 --> 00:03:40.337
200 nanometer det är 0,2 mikrometer som är 0,0002 millimeter.

52
00:03:40.353 --> 00:03:46.150
 Ett hårstrå har en diameter på ungefär 50 mikrometer vilket sätter det lite i perspektiv.

53
00:03:46.447 --> 00:03:48.462
 Alltså 50 000 nanometer.

54
00:03:48.780 --> 00:03:50.401
 Och det är storleksordningen vi talar om.

55
00:03:50.941 --> 00:03:53.960
 Och längden på dem är kanske 2-3 mikrometer.

56
00:03:54.140 --> 00:03:55.222
 Eller vilken längd du vill ha.

57
00:03:55.421 --> 00:03:57.359
 Så det är en dimension som är begränsande.

58
00:03:57.601 --> 00:03:59.124
 Och det är där vi kallar det för nano.

59
00:04:00.140 --> 00:04:01.085
 Så vi arbetar med väldigt,

60
00:04:02.124 --> 00:04:03.562
 väldigt små material.

61
00:04:04.281 --> 00:04:07.843
 Som tillsammans såklart täcker makroskopiska objekt i slutändan.

62
00:04:08.031 --> 00:04:09.140
 När vi syntetiserar dem.

63
00:04:09.577 --> 00:04:14.749
Hur är det ni använder nanotrådarna när ni arbetar med solceller?

64
00:04:15.327 --> 00:04:16.952
Vi framställer ju nanotrådarna.

65
00:04:17.540 --> 00:04:21.084
 Det gör vi med hjälp av katalytiska partiklar i nanoskala.

66
00:04:21.785 --> 00:04:28.074
 Sen stoppar vi in dem i en maskin där vi syntetiserar nanotrådar vid typiskt 400 grader.

67
00:04:28.113 --> 00:04:35.699
 Då har vi vår partikel som vi kan legera med material som vi har i en gasfas.

68
00:04:35.965 --> 00:04:46.012
 Då får vi en sammansättning och när den blir översaturerad så kommer termodynamiken se till att vi precipiterar material som trycks ut ur partikeln.

69
00:04:46.300 --> 00:04:49.586
 Så att vi faktiskt växer en nanotråd som funktion av tid.

70
00:04:49.886 --> 00:04:51.287
Jag behöver en ordbok här.

71
00:04:51.369 --> 00:04:52.853
Om jag ska göra det metaforiskt.

72
00:04:53.053 --> 00:04:57.482
 Kanske man kan säga att jag vaknar en morgon och känner att jag är sannsugen på kaffe.

73
00:04:57.818 --> 00:05:00.006
 Och jag har en dålig vana av att stoppa socker.

74
00:05:00.721 --> 00:05:03.484
 Då stoppar du socker i kaffet och så smakar det gott.

75
00:05:04.086 --> 00:05:05.066
 Och sen kanske du tänker,

76
00:05:05.145 --> 00:05:07.809
 nej det var inte sett tillräckligt så du stoppar in lite mer.

77
00:05:08.148 --> 00:05:10.914
 Och sen blir du helt vansinnig så du stoppar in ännu mer socker.

78
00:05:11.133 --> 00:05:14.773
 Och så småningom hittar du att du faktiskt har socker på botten av din kropp.

79
00:05:15.273 --> 00:05:17.344
 Det är vad som händer när du översaturerar den.

80
00:05:17.345 --> 00:05:20.703
 Du stoppar in så mycket socker att du inte kan lösa mer i vattnet eller i kaffet.

81
00:05:20.859 --> 00:05:22.547
 Och då hittar du det på botten av kroppen.

82
00:05:22.578 --> 00:05:25.266
 Ungefär gör vi likadant med de här metallpartiklarna.

83
00:05:25.267 --> 00:05:26.344
 Vi utsätter dem för,

84
00:05:26.594 --> 00:05:27.219
 inte socker.

85
00:05:27.456 --> 00:05:33.763
 Men andra ämnen som indium eller gallium eller fosfor eller arsenik som legerar.

86
00:05:34.321 --> 00:05:37.587
 Det vill säga de går in i kaffet eller går in i min partikel.

87
00:05:38.188 --> 00:05:40.071
 Och sen så blir den full med det materialet.

88
00:05:40.470 --> 00:05:43.751
 Och då plötsligt så kommer vi få den här ansamlingen på botten.

89
00:05:43.752 --> 00:05:45.438
 Och det är vår kristall som växer till sig.

90
00:05:46.032 --> 00:05:49.517
 Det är stället där vi faktiskt kan se till att bli av med materialet.

91
00:05:49.704 --> 00:05:52.095
 Och det försvinner ut ur partikeln i form av en tråd.

92
00:05:52.345 --> 00:05:53.782
Och vad gör du med denna tråden?

93
00:05:54.204 --> 00:05:55.610
Normalt sett så tar vi ut.

94
00:05:55.928 --> 00:06:05.375
 våra prover ur vår växtkammare och sen så processar vi den in till färdiga strukturer som vi vill att ska fungera på olika sätt.

95
00:06:05.617 --> 00:06:07.679
Det ni gör är att ni framställer det här ämnet,

96
00:06:07.680 --> 00:06:08.562
 de här kristallerna,

97
00:06:08.945 --> 00:06:13.320
 och sen använder ni dem som byggsten när ni bygger någonting,

98
00:06:13.351 --> 00:06:14.742
 för då kan man bygga det mindre.

99
00:06:15.070 --> 00:06:15.179
Ja,

100
00:06:15.586 --> 00:06:17.992
 eller med högre verkningsgrad,

101
00:06:18.398 --> 00:06:22.054
 eller med mindre materialåtgång för att göra dem,

102
00:06:22.351 --> 00:06:24.070
 eller med helt ny funktionalitet.

103
00:06:24.512 --> 00:06:25.594
 som inte har funnits tidigare.

104
00:06:26.014 --> 00:06:27.654
Ni forskar på solceller.

105
00:06:27.916 --> 00:06:29.115
 Varför och vad är det ni gör?

106
00:06:29.678 --> 00:06:33.560
Det är drivet av energiaspekter.

107
00:06:33.842 --> 00:06:41.521
 Ett stort problem är att vi tenderar att vilja använda mer och mer energi och vi vill samtidigt minska användandet av fossila bränsle.

108
00:06:41.865 --> 00:06:48.662
 När vi tittar på våra solceller så har vi just nu ett mål att sätta dem på satelliter i rymden istället.

109
00:06:49.412 --> 00:06:53.740
 Där vinner vi på genom att fabricera solceller av nanotrådar.

110
00:06:54.180 --> 00:06:55.501
 Det vill säga lite material.

111
00:06:55.862 --> 00:07:00.187
 Då väger de lite och det kostar ju att skicka upp material i rymden.

112
00:07:00.847 --> 00:07:04.749
 Och det innebär att vi använder mindre bränsle för att få upp vår satellit.

113
00:07:05.187 --> 00:07:09.812
Du använder mindre material när du ska göra dina solceller.

114
00:07:10.234 --> 00:07:11.312
 Hur funkar det?

115
00:07:13.515 --> 00:07:17.359
 Jag förstår att materialet är mindre i sig och partiklarna som du bygger med är mindre.

116
00:07:17.687 --> 00:07:19.484
 Men varför blir solcellen mindre?

117
00:07:19.812 --> 00:07:21.234
Solcellen kan ju vara lika stor.

118
00:07:21.562 --> 00:07:22.921
 Du måste ju täcka om...

119
00:07:23.160 --> 00:07:26.821
 Om du ska ta in tusen watt kanske du vill täcka en kvadratmeter.

120
00:07:27.020 --> 00:07:28.763
 Och det måste du göra även med nanotrådarna.

121
00:07:29.181 --> 00:07:33.938
 Men de täcker ju inte all yta utan den aktiva ytan blir mycket mindre.

122
00:07:34.040 --> 00:07:37.345
 Eftersom du placerar dem på ett avstånd ifrån varandra.

123
00:07:37.642 --> 00:07:41.727
 Så att de som antenner suger in ljuset som kanske inte riktigt träffar tråden.

124
00:07:41.962 --> 00:07:45.306
 De har en absorptionsyta som är större än deras,

125
00:07:45.665 --> 00:07:46.868
 och då får jag säga ett engelskt ord,

126
00:07:46.962 --> 00:07:48.306
 footprint som man säger.

127
00:07:48.587 --> 00:07:50.665
 Ungefär som gräs.

128
00:07:50.759 --> 00:07:51.743
 Det sitter ju inte heller ihop.

129
00:07:51.744 --> 00:07:52.243
 då har jag inte en

130
00:07:52.588 --> 00:07:55.391
 En gräsmatta som sitter ihop,

131
00:07:55.551 --> 00:08:00.438
 du har ju enskilda grästrån som sticker ut som faktiskt tar upp solljuset för att göra sin fotosyntes.

132
00:08:00.758 --> 00:08:02.539
 Ändå är hela gräsmattan täckt av gräs.

133
00:08:02.875 --> 00:08:07.641
 Men om du tittar riktigt nära mellan dem så finns det säkert ytor som bara är jord.

134
00:08:07.906 --> 00:08:10.180
Du säger ju då att ni har mellanrum.

135
00:08:10.586 --> 00:08:10.992
 Och hur,

136
00:08:11.071 --> 00:08:11.586
 jag gissar,

137
00:08:11.680 --> 00:08:13.977
 det är ju på nanonivå det här mellanrummet är.

138
00:08:14.024 --> 00:08:16.008
 Men om jag har en yta som är 100%

139
00:08:16.633 --> 00:08:19.758
 som i vanliga fall av en vanlig solcell täcks till 100%.

140
00:08:20.383 --> 00:08:21.696
 Hur stor yta täcker du då?

141
00:08:21.940 --> 00:08:23.662
Ungefär 10 procent av den ytan.

142
00:08:24.262 --> 00:08:28.488
 Det innebär att volymen som vi faktiskt använder av material är bara ungefär 5 procent.

143
00:08:29.488 --> 00:08:38.121
 Översätter man det i andra termer istället för procent så kan man säga att på en kvadratmeters yta behöver man använda ungefär ett grams material.

144
00:08:38.309 --> 00:08:49.903
 Ett halvt gram till exempel av indium och sen har vi fosfor som blir den andra halvan för att göra en solcell som kan ha en verkningsgrad som en film av samma material skulle ha.

145
00:08:50.340 --> 00:08:55.003
Detta är väldigt bra när det kommer till rymdfart eftersom du får skicka upp.

146
00:08:55.867 --> 00:08:56.867
 Om du använder 10%

147
00:08:57.167 --> 00:08:58.546
 av ytan eller 10%

148
00:08:58.929 --> 00:08:59.851
 material så blir den

149
00:09:00.187 --> 00:09:01.734
 10% i vikt.

150
00:09:01.929 --> 00:09:02.554
 Då får du 90%

151
00:09:02.851 --> 00:09:03.952
 yta över.

152
00:09:04.554 --> 00:09:14.031
 Finns det något annat användningsområde för nanotrådar som man skulle kunna stoppa in däremellan och utnyttja den här oanvända ytan?

153
00:09:14.140 --> 00:09:14.796
Jag vet inte.

154
00:09:14.827 --> 00:09:19.421
 Man skulle kanske kunna stoppa in ett annat material som också absorberar solljus.

155
00:09:20.044 --> 00:09:25.128
 med en annan våglängd och göra en tandemstruktur av dem så att det får upp verkningsgraden ytterligare.

156
00:09:25.511 --> 00:09:30.956
 Men annars så behöver vi området mellan trådarna också för att deponera olika lager.

157
00:09:31.058 --> 00:09:35.019
 Till exempel en oxid för att isolera de trådarna ifrån varandra.

158
00:09:36.245 --> 00:09:39.667
 Vi får inte lov att kortsluta med hjälp av vår metalliska kontakt.

159
00:09:39.776 --> 00:09:44.183
 Därför måste vi ha andra lager som faktiskt kommer att täcka ytan mellan trådar.

160
00:09:44.245 --> 00:09:48.573
 Så jag skulle säga att den är oanvändbar för något annat än just solcellen.

161
00:09:49.304 --> 00:09:50.987
Nanotekniken i sig,

162
00:09:51.309 --> 00:09:52.670
 det är ju liksom att ni bygger,

163
00:09:52.791 --> 00:09:55.275
 kan man väl säga att ni lägger atomer på...

164
00:09:55.775 --> 00:09:56.639
 Man bygger med atomer,

165
00:09:56.678 --> 00:09:57.018
 eller hur?

166
00:09:57.154 --> 00:09:57.279
Ja,

167
00:09:57.678 --> 00:09:59.162
 man kallar det för atomslöjd.

168
00:09:59.279 --> 00:09:59.842
Hur...

169
00:10:00.140 --> 00:10:02.603
 Teoretiskt och praktiskt,

170
00:10:02.943 --> 00:10:05.826
 hur lång tråd kan du bygga av detta?

171
00:10:06.267 --> 00:10:12.810
Jag tror som längst har man väl växt en 10 meter lång nanotråd en gång i tiden av kisel.

172
00:10:13.255 --> 00:10:15.576
 Men den kan väl inte egentligen användas till så mycket.

173
00:10:16.341 --> 00:10:22.497
 De trådar vi gör vill vi göra precis så långa att de till exempel absorberar allt solljus som kommer in.

174
00:10:22.607 --> 00:10:24.357
 Det beror också på längden på tråden,

175
00:10:24.607 --> 00:10:25.701
 inte bara på diametern.

176
00:10:26.029 --> 00:10:28.982
 Då är det ungefär två mikrometer som vi behöver.

177
00:10:29.656 --> 00:10:34.401
 Sen går det att göra längre och just i vår maskin är vi lite begränsade.

178
00:10:34.702 --> 00:10:43.413
 Men om man vill tävla i att göra längst nanotråd så hade jag nog gått över till en vätskebaserad form istället för en gasbaserad som vi använder.

179
00:10:46.108 --> 00:10:47.170
Vi pratar om verkningsgrad.

180
00:10:47.280 --> 00:10:47.952
 Hur bra,

181
00:10:48.842 --> 00:10:52.702
 hur hög verkningsgrad har era solceller de ni tar fram?

182
00:10:53.327 --> 00:10:58.327
De bästa vi har hittills är ungefär 17 procent i verkningsgrad och då har vi ett.

183
00:10:58.528 --> 00:10:59.228
 enda material.

184
00:10:59.728 --> 00:11:10.813
 Vill man göra en bra solcell eller göra en bättre solcell så kan man ju optimera sitt enda material men ännu bättre är då att lägga två olika material som tar olika delar av solspektrat.

185
00:11:11.032 --> 00:11:12.134
 Och det har vi lyckats göra,

186
00:11:12.274 --> 00:11:13.813
 det är ett genombrott vi hade 2022.

187
00:11:14.313 --> 00:11:22.446
 Och kan vi ta tillvara på olika färger och solljuset på det sättet då kan vi potentiellt få en mycket högre verkningsgrad.

188
00:11:22.727 --> 00:11:26.212
 Den kombinationen vi har idag kan teoretiskt ge 47%.

189
00:11:26.948 --> 00:11:27.549
 Det sagt,

190
00:11:27.609 --> 00:11:32.193
 så om det vi experimentellt gör så har den faktiskt en sämre verkningsgrad än vårt enda material.

191
00:11:32.393 --> 00:11:36.436
 För vi måste lära oss till exempel om ytpassivering,

192
00:11:36.537 --> 00:11:38.482
 strömmatchning och så vidare.

193
00:11:38.764 --> 00:11:44.904
 Vi måste förstå hur vi optimerar de olika delarna i solcellen så att de tillsammans kan ge ett bra resultat.

194
00:11:45.139 --> 00:11:46.982
Och då undrar jag bara också som en jämförelse,

195
00:11:47.014 --> 00:11:48.482
 för när vi pratar verkningsgrad.

196
00:11:49.076 --> 00:11:53.295
 Vad är det för verkningsgrad på de man har vanligtvis hemma på taket?

197
00:11:53.639 --> 00:11:55.561
På taket idag så har det väl...

198
00:11:56.080 --> 00:11:56.942
 Säg kring 20%.

199
00:11:57.701 --> 00:11:58.983
 Jag har själv 21,5.

200
00:11:59.223 --> 00:12:01.785
 Det finns andra som säkert ligger upp mot 23%

201
00:12:01.965 --> 00:12:02.707
 idag eller så.

202
00:12:03.871 --> 00:12:08.051
 I labbmiljö så är väl den bästa solcellen 27,6%

203
00:12:08.074 --> 00:12:09.074
 tror jag om jag inte minns fel.

204
00:12:09.356 --> 00:12:11.074
Kan man nå 100%?

205
00:12:11.075 --> 00:12:12.153
Inte med ett enda bandgap.

206
00:12:12.590 --> 00:12:22.121
 Stoppar du ihop mer än ett material som tar olika delar av solljuset så tror jag att du kan nå ungefär 88%

207
00:12:22.122 --> 00:12:22.949
 om jag inte minns fel.

208
00:12:23.199 --> 00:12:24.121
 C80 eller så.

209
00:12:24.392 --> 00:12:30.116
 Och då begränsas du av temperaturskillnaden mellan solen och jorden.

210
00:12:30.499 --> 00:12:32.624
 Alltså det man kallar för en kanoprocess.

211
00:12:33.022 --> 00:12:34.444
 Den är termodynamiskt begränsad.

212
00:12:34.663 --> 00:12:37.803
 Det elefanten i rummet är ju det vi kallar för ytpassivering.

213
00:12:38.249 --> 00:12:43.913
 Vi kommer aldrig nå någon hög verkningsgrad om vi inte lär oss att passivera ytorna på våra trippelövergångar.

214
00:12:44.647 --> 00:12:46.209
 Och det är ju inte rymdspecifikt.

215
00:12:46.319 --> 00:12:50.600
 Men om vi säger att vi måste nå 35 procents verkningsgrad för att det ska vara intressant för rymden.

216
00:12:50.834 --> 00:12:52.272
 Det är ju det vi siktar på i så fall.

217
00:12:52.524 --> 00:12:54.745
 Då måste vi lära oss att ta hand om ytorna,

218
00:12:54.845 --> 00:12:57.685
 för ytorna på en halvledare är väldigt speciella.

219
00:12:58.165 --> 00:12:59.767
 Det är väl där vi börjar.

220
00:13:00.025 --> 00:13:02.204
 Såklart säger man också att vi ska ha dem i rymden.

221
00:13:02.205 --> 00:13:02.329
 Ja,

222
00:13:02.345 --> 00:13:04.868
 då måste vi öka storleken på våra solceller.

223
00:13:05.064 --> 00:13:07.587
 Just nu arbetar vi typiskt med kvadratmillimeter.

224
00:13:07.790 --> 00:13:09.947
 Det största vi har gjort är kvadratcentimeter.

225
00:13:10.634 --> 00:13:16.025
 De typiska solcellerna som nu används har en yta av 10 gånger 10 kvadratcentimeter.

226
00:13:19.192 --> 00:13:22.215
Bortom det vi har varit inne på med ekonomi och så att det blir mycket lättare.

227
00:13:22.275 --> 00:13:26.800
 Finns det andra fördelar med materialet när man ska flytta upp det i rymden?

228
00:13:26.918 --> 00:13:30.465
Trådarna har ju också visat sig att vara strålningståliga.

229
00:13:30.840 --> 00:13:34.324
 Och det experiment vi har gjort tillsammans med Caltech i USA.

230
00:13:34.847 --> 00:13:43.480
 Där vi skickade prover till dem och sen utsatte de våra trådar för elektroner och protoner under viss flux.

231
00:13:43.793 --> 00:13:46.636
 Det vill säga hur många protoner kommer det per sekund.

232
00:13:46.948 --> 00:13:48.428
 Och tittade på hur överlever de,

233
00:13:48.628 --> 00:13:52.989
 hur degraderar de över tid och jämförde det med filmer av samma material.

234
00:13:53.211 --> 00:13:54.590
 Och det visade sig att trådarna,

235
00:13:54.871 --> 00:13:57.489
 de är ungefär 40 gånger mer strålningstråliga,

236
00:13:57.848 --> 00:13:59.129
 säger ett bra fall såklart,

237
00:13:59.434 --> 00:14:02.489
 jämfört med filmerna av samma material.

238
00:14:02.731 --> 00:14:07.926
 De var faktiskt alltid mer strålningstråliga om man jämför med filmerna,

239
00:14:08.270 --> 00:14:10.332
 men det bästa var upp till en faktor 40.

240
00:14:10.379 --> 00:14:13.567
 Och nu väntar jag såklart på de riktiga resultaten.

241
00:14:14.020 --> 00:14:15.521
 De har varit ute i rymden,

242
00:14:15.562 --> 00:14:18.125
 för det här var ju labbmiljö där vi simulerade rymdmiljö.

243
00:14:18.484 --> 00:14:21.468
 Men det verkar ju vara också en väldigt stor fördel.

244
00:14:21.648 --> 00:14:22.769
 Och nu får man ju fråga sig,

245
00:14:23.152 --> 00:14:24.011
 verkningsgraden,

246
00:14:24.027 --> 00:14:24.652
 om den ligger på

247
00:14:25.074 --> 00:14:27.136
 17% och inte på 35%

248
00:14:27.636 --> 00:14:29.457
 så börjar man ju från en lägre punkt också.

249
00:14:29.458 --> 00:14:32.043
 Det kan ju vara när vi når de här 35%

250
00:14:32.074 --> 00:14:34.402
 att de faktiskt degraderar lika snabbt.

251
00:14:34.418 --> 00:14:35.121
 Det vet vi inte ännu,

252
00:14:35.122 --> 00:14:36.449
 det är ju någonting vi måste ta reda på.

253
00:14:36.668 --> 00:14:42.730
 Vilket det var för vi också i det här projektet som vi nu har startat kommer att göra strålningstester och så vidare.

254
00:14:43.168 --> 00:14:44.349
 på våra tandemceller.

255
00:14:44.750 --> 00:14:49.955
Om de klarar strålning bättre så är det en väldig fördel eftersom att det finns en hel del strålning i just rymden.

256
00:14:50.193 --> 00:14:50.314
Ja,

257
00:14:50.634 --> 00:14:53.162
 och det beror ju på hur länge du vill att din satellit ska leva.

258
00:14:53.537 --> 00:14:57.084
 Ska satelliten bara vara där ett år så kanske hon inte vill ha någon som lever 40 år.

259
00:14:57.482 --> 00:14:59.990
 Men jag kan ju tänka mig att det finns en värde.

260
00:15:00.260 --> 00:15:02.263
 är att de just är strålningstråliga.

261
00:15:02.462 --> 00:15:06.665
 Och är de strålningstråliga dessutom kan du ju lita på din effekt över tid.

262
00:15:06.966 --> 00:15:10.693
 Du vet om att det här kommer hålla och ge den effekt jag behöver.

263
00:15:10.708 --> 00:15:17.357
 Och det kan ju såklart leda till att du designar din aria där du vill ha dina solceller kanske på ett annat sätt.

264
00:15:17.638 --> 00:15:28.013
 Det man kallar för overhead gör kanske att du kan minska din aria också och inte behöver täcka ytterligare ett antal kvadratcentimeter bara för att vara säker på att få den effekt du behöver för din operation.

265
00:15:28.404 --> 00:15:28.985
När är ni klara?

266
00:15:29.445 --> 00:15:30.546
 När har vi en slags solcell?

267
00:15:31.167 --> 00:15:38.596
Det är ju väldigt svårt att säga då vi jobbar fortfarande med grundforskning och utveckling av våra material.

268
00:15:40.096 --> 00:15:42.221
 Så jag vågar faktiskt inte ge ett årtal.

269
00:15:42.479 --> 00:15:44.737
 Man kan sätta det i något slags perspektiv.

270
00:15:45.034 --> 00:15:45.362
 Så här,

271
00:15:45.456 --> 00:15:48.831
 2013 hade vi vår första solcell som var 13,8%

272
00:15:48.832 --> 00:15:49.471
 i verkningsgrad.

273
00:15:49.768 --> 00:15:50.768
 Och då var vi jättenöjda.

274
00:15:50.940 --> 00:15:51.800
 De publicerade.

275
00:15:52.315 --> 00:15:57.315
 Ungefär tio år senare lyckades vi bryta barriären till att kunna göra tandemstrukturer som fungerar.

276
00:15:57.518 --> 00:15:57.878
 och allt

277
00:15:57.980 --> 00:16:00.381
 däremellan gick åt att syntetisera,

278
00:16:00.660 --> 00:16:01.561
 karaktärisera,

279
00:16:01.900 --> 00:16:02.721
 lära sig förstå,

280
00:16:02.822 --> 00:16:03.600
 hur ska vi göra?

281
00:16:03.881 --> 00:16:12.881
 Och nu har vi kommit till tandem och nu är nästa steg att lära oss att använda oss av tandemstrukturen för att göra bättre solceller än vad vi har kunnat göra tidigare.

282
00:16:16.701 --> 00:16:16.826
Ja,

283
00:16:17.217 --> 00:16:20.561
 Magnus pratade om hur vi kan göra solceller lättare,

284
00:16:20.967 --> 00:16:23.045
 tåligare och mer effektiva.

285
00:16:23.607 --> 00:16:24.623
 Vilket ju är toppen.

286
00:16:25.388 --> 00:16:29.308
 kostar att bygga saker här på jorden och sen skicka upp dem till rymden.

287
00:16:30.308 --> 00:16:37.469
Bästa sättet att spara på den energin skulle såklart vara att flytta ut hela tillverkningen för rymden till rymden.

288
00:16:38.172 --> 00:16:47.734
 För ska man som vår nästa gäst bygga skärmar för att blockera delar av solens ljus från att nå jorden då behöver man bygga mycket och stort.

289
00:16:48.234 --> 00:16:48.359
Ja,

290
00:16:49.031 --> 00:16:53.094
 Morgan Goodwin är vd för Planetary Sunshade Foundation.

291
00:16:53.640 --> 00:16:55.156
 En organisation med ett...

292
00:16:55.216 --> 00:16:56.357
 Ett konkret mål.

293
00:16:56.858 --> 00:17:01.482
 Att placera en gigantisk solskärm vid Lagrange punkt ett.

294
00:17:02.122 --> 00:17:06.044
 Alltså den där perfekta balanspunkten mellan solen och jorden.

295
00:17:06.607 --> 00:17:11.591
 För att skugga delar av jorden för att på så vis sänka uppvärmningen här nere.

296
00:17:12.013 --> 00:17:12.732
Futuristiskt,

297
00:17:13.216 --> 00:17:16.263
 galet och alldeles alldeles underbart.

298
00:17:16.982 --> 00:17:23.528
 Och vi passade på att träffa Morgan när han i somras var i Sverige för att prata om Planetary Sunshade.

299
00:17:52.592 --> 00:17:54.713
Det finns några sätt att göra det,

300
00:17:54.795 --> 00:17:58.057
 men solskärmen beror på hur man gör det från spass.

301
00:17:58.076 --> 00:18:03.506
 Man kan föreställa sig något som är så lätt som en väldigt stor skärm av aluminium,

302
00:18:03.561 --> 00:18:04.842
 som man kollar på en sandwich.

303
00:18:04.843 --> 00:18:07.928
 Det måste vara väldigt stort.

304
00:18:07.929 --> 00:18:11.826
 Om man lägger det i spass förvånar man lite av solskärmen från att hitta jorden.

305
00:18:11.873 --> 00:18:16.639
 Låt oss använda en koldioxidavkastning på 1 grad.

306
00:18:17.295 --> 00:18:19.936
 I dag är jorden 1,5 grader,

307
00:18:19.937 --> 00:18:20.264
 varmare än...

308
00:18:20.740 --> 00:18:21.641
 Pre-industrial levels,

309
00:18:21.661 --> 00:18:25.126
 and so one degree Celsius of cooling would be a big chunk out of that.

310
00:18:26.606 --> 00:18:27.786
 In order to achieve that,

311
00:18:28.266 --> 00:18:33.473
 you would need about two million square kilometers of shade material.

312
00:18:34.114 --> 00:18:34.356
 Again,

313
00:18:34.895 --> 00:18:35.856
 simple tinfoil,

314
00:18:35.958 --> 00:18:36.778
 just a lot of it.

315
00:18:37.763 --> 00:18:39.872
 And the location matters,

316
00:18:39.873 --> 00:18:42.825
 the location is fun to explain.

317
00:18:43.559 --> 00:18:47.731
 There is a gravitational equilibrium point between the earth and the sun.

318
00:18:48.420 --> 00:18:50.622
 Det heter Lagrange 1-punkten.

319
00:18:50.623 --> 00:18:53.044
 Den är ungefär fyra gånger längre än jorden.

320
00:18:53.724 --> 00:18:58.028
 Men det speciella med den här punkten är att eftersom det är en gravitationell ekvilibrium,

321
00:18:58.052 --> 00:18:58.989
 det är en balanspunkt,

322
00:18:58.990 --> 00:19:05.396
 så är det objekt eller spåglar som är ställda där som stannar konstant i linje mellan jorden och solen.

323
00:19:06.177 --> 00:19:10.864
 I stället för satelliter i orbit som går runt jorden,

324
00:19:10.865 --> 00:19:14.630
 vilket betyder att de bara är mellan jorden och solen för en liten fraktion av orbiten.

325
00:19:15.286 --> 00:19:16.786
 Så Lagrange 1-punkten är längre.

326
00:19:19.950 --> 00:19:22.374
 Och så fungerar maten till,

327
00:19:22.375 --> 00:19:22.612
 igen,

328
00:19:23.073 --> 00:19:23.913
 1 grad Celsius,

329
00:19:24.456 --> 00:19:30.116
 ungefär 0,5 procent av solsjön som reflekteras,

330
00:19:30.117 --> 00:19:35.679
 vilket kräver ungefär 2 miljoner kvadratkilometer kvar av solsjön.

331
00:19:35.680 --> 00:19:37.522
 Och man skulle troligen göra det,

332
00:19:37.601 --> 00:19:39.272
 inte i en stor skärm,

333
00:19:39.632 --> 00:19:41.929
 men i tusentals eller många,

334
00:19:41.944 --> 00:19:45.116
 många spågårdar som kollektivt skapar den här områdena.

335
00:19:45.524 --> 00:19:45.965
Exakt,

336
00:19:46.145 --> 00:19:48.408
 så jag vet inte ens var jag ska börja.

337
00:19:48.409 --> 00:19:50.990
 Hur håller du på?

338
00:19:51.009 --> 00:19:52.892
 Är det en stor,

339
00:19:53.435 --> 00:19:55.271
 solid objekt eller har du,

340
00:19:55.272 --> 00:19:56.779
 som du säger,

341
00:19:56.818 --> 00:19:58.654
 många olika satelliter?

342
00:19:58.756 --> 00:19:59.998
Vi har en grupp av ingenjörer som arbetar.

343
00:20:00.060 --> 00:20:03.040
 Jag har gjort det på några olika sätt,

344
00:20:03.041 --> 00:20:04.919
 men jag kommer använda en av dem som exempel.

345
00:20:05.662 --> 00:20:10.380
 Vi har en design som kallar för en 40 kilometer diameter spacer.

346
00:20:10.404 --> 00:20:13.044
 En halv av det skulle faktiskt vara skärm,

347
00:20:13.122 --> 00:20:14.224
 resten är struktur.

348
00:20:14.240 --> 00:20:19.857
 Och du skulle behöva bara 3 000 av dem.

349
00:20:20.357 --> 00:20:23.091
 Så om du kan,

350
00:20:23.810 --> 00:20:26.841
 och det vi arbetar på är att göra designet så enkelt som möjligt,

351
00:20:26.872 --> 00:20:29.169
 göra det så lätt att manufaktura som möjligt.

352
00:20:30.044 --> 00:20:33.986
 Och sen kunna göra 3000 av dem.

353
00:20:34.544 --> 00:20:38.306
Hur stor kraft behöver du att du skickar upp?

354
00:20:38.307 --> 00:20:42.884
Så det här designet är faktiskt att försöka en lunaresursstrategi.

355
00:20:43.423 --> 00:20:46.431
 Så det här är en tänkexperiment.

356
00:20:46.462 --> 00:20:49.962
 Vad om vi försöker få så mycket material från jorden som möjligt?

357
00:20:50.072 --> 00:20:58.556
 Hållbara fördelar i att det tar mycket mindre energi att få något från jorden till spasen än från jorden.

358
00:20:59.984 --> 00:21:01.085
 Och vi vet vad jorden är skapad av.

359
00:21:01.585 --> 00:21:04.050
 Vi vet att den har mycket aluminium,

360
00:21:04.347 --> 00:21:04.871
 silikon,

361
00:21:06.191 --> 00:21:08.050
 oxygen och några andra metaller.

362
00:21:08.816 --> 00:21:13.941
 Och så tittade vi på de luna resurserna och sa,

363
00:21:14.097 --> 00:21:14.300
 okej,

364
00:21:14.339 --> 00:21:16.925
 vilka material kan du göra av dessa ganska enkelt?

365
00:21:17.785 --> 00:21:20.738
 För om du ska göra något på jorden så vill du gå så enkelt som möjligt.

366
00:21:20.863 --> 00:21:25.207
 Och det finns en aluminiumfoil som vi tycker är ganska straffsvår.

367
00:21:25.253 --> 00:21:28.378
 Det finns kablar som faktiskt är silikon.

368
00:21:29.656 --> 00:21:29.976
 glass,

369
00:21:29.996 --> 00:21:31.358
 almost like fiber optic cables.

370
00:21:32.540 --> 00:21:39.786
 And we think that the aluminum and the silicon would come out to about 99.9%

371
00:21:39.787 --> 00:21:40.325
 of the mass.

372
00:21:42.325 --> 00:21:43.208
 All that would be from the moon.

373
00:21:44.372 --> 00:21:56.630
 The control piece in this example would be think of like an 8 meter diameter disk and you could stack those in a very large rocket.

374
00:21:57.244 --> 00:22:00.147
 Och lansera de disk från jorden som kontrollerar motorn,

375
00:22:00.668 --> 00:22:01.447
 solpanelerna,

376
00:22:01.490 --> 00:22:02.311
 kommunikationerna,

377
00:22:02.369 --> 00:22:02.811
 avionik,

378
00:22:02.908 --> 00:22:03.029
 etc.

379
00:22:05.490 --> 00:22:09.975
 Vi kallar det heliogyro-konceptet.

380
00:22:10.100 --> 00:22:13.865
Bygger du den delen på jorden?

381
00:22:14.178 --> 00:22:14.303
Ja,

382
00:22:14.365 --> 00:22:14.662
 exakt.

383
00:22:14.678 --> 00:22:17.022
 99,9%

384
00:22:17.023 --> 00:22:21.193
 av jorden kontrollerar en liten hjärta på jorden.

385
00:22:21.194 --> 00:22:22.693
Hur samlar du sakerna ihop?

386
00:22:22.928 --> 00:22:25.037
Vi tror att...

387
00:22:25.820 --> 00:22:30.824
 På jorden skulle man producera rå silikon och limonad.

388
00:22:30.825 --> 00:22:38.929
 Och så skulle all material skickas till den Lagrange-1-punkten.

389
00:22:39.031 --> 00:22:42.836
 Där skulle det göra sens att ha en samling.

390
00:22:42.851 --> 00:22:43.632
 Man skapar det i plats.

391
00:22:43.633 --> 00:22:47.023
 Tänk dig att man skapar en damm.

392
00:22:47.039 --> 00:22:48.445
 Man skapar det i plats.

393
00:22:48.446 --> 00:22:50.148
 Man skapar det i plats.

394
00:22:51.932 --> 00:22:55.672
 Så att du minimiserar hur mycket av det här måste flytta tillbaka och tillbaka?

395
00:22:55.673 --> 00:22:56.452
Och som du säger,

396
00:22:57.014 --> 00:22:58.034
 det kan ta lite tid.

397
00:22:58.635 --> 00:23:03.092
 Så när vi beslutar att det här är vad vi vill göra,

398
00:23:03.093 --> 00:23:05.553
 och du har hittat ut att det fungerar,

399
00:23:06.358 --> 00:23:08.522
 hur länge tar det att deployera?

400
00:23:09.194 --> 00:23:13.959
Låt oss säga att vi är trodda att det här är planen.

401
00:23:14.194 --> 00:23:14.881
 Ruffa estimater.

402
00:23:14.944 --> 00:23:16.381
 Det här är ett decenniumlångt projekt.

403
00:23:16.382 --> 00:23:21.303
 Det är 20-30 år att både bygga upp det.

404
00:23:21.560 --> 00:23:24.563
 manufacturing capacity in the moon and build the thing in space.

405
00:23:25.604 --> 00:23:26.545
 So we can't hold our breath.

406
00:23:26.745 --> 00:23:27.448
 We can't wait for this.

407
00:23:27.467 --> 00:23:29.768
 This is not the magic unicorn that's going to save us.

408
00:23:31.268 --> 00:23:34.213
 This is kind of the commitment that humanity can make to the long term.

409
00:23:35.971 --> 00:23:44.378
 But there's huge reasons to do that and I think it would be incredibly hopeful to have a vision that collectively we are committing to for the long term.

410
00:23:45.440 --> 00:23:47.846
When you say we will at Lagrange Punkt 1,

411
00:23:48.112 --> 00:23:49.112
 we will build this.

412
00:23:49.600 --> 00:23:50.961
 När du säger att vi ska bygga det,

413
00:23:51.102 --> 00:23:53.484
 blir det människor som bygger det?

414
00:23:53.543 --> 00:23:54.766
 Blir det robotar?

415
00:23:54.805 --> 00:23:55.785
 Vad ser konceptet ut som?

416
00:23:56.305 --> 00:23:56.426
Ja,

417
00:23:56.605 --> 00:24:00.734
 så robotiskt som möjligt.

418
00:24:00.735 --> 00:24:04.016
 De här matsäcken som vi går runt i är ganska fragila.

419
00:24:04.031 --> 00:24:06.391
 De tar mycket energi och resurser för att hålla dem i gång.

420
00:24:06.392 --> 00:24:13.531
 Vi tror att varje gång du behöver en människa för att gå och stänga på något och stänga av det och stänga det tillbaka.

421
00:24:13.641 --> 00:24:17.766
 Men i intresse av att göra det så...

422
00:24:18.612 --> 00:24:22.355
 Som en liten och låg kostning robotik.

423
00:24:22.356 --> 00:24:22.574
 Och så,

424
00:24:22.617 --> 00:24:25.199
jag vill veta.

425
00:24:25.258 --> 00:24:27.160
 Det är stort,

426
00:24:27.277 --> 00:24:27.902
 solen är större.

427
00:24:28.160 --> 00:24:29.684
 Men det är stort.

428
00:24:29.707 --> 00:24:31.543
 Och du borde aldrig se direkt på solen.

429
00:24:31.902 --> 00:24:33.668
 Men om jag gjorde det,

430
00:24:33.669 --> 00:24:34.535
 så kunde jag se det.

431
00:24:34.536 --> 00:24:37.426
 Och från var på jorden skulle det skjuta ut mest?

432
00:24:37.957 --> 00:24:41.535
Du skulle behöva en väldigt kraftfull teleskop från jorden för att se en

433
00:24:42.441 --> 00:24:47.082
 40 kilometer i diameter i nästan 2 miljoner kilometer.

434
00:24:49.130 --> 00:24:49.370
 Så,

435
00:24:49.710 --> 00:24:59.997
 den effekten på jorden skulle troligen vara oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oerhört oer

436
00:25:01.409 --> 00:25:02.610
 Om du hade den teleskopen,

437
00:25:02.611 --> 00:25:03.751
 så var det bra.

438
00:25:03.833 --> 00:25:10.059
 Du kan troligen se en svarm av dotter.

439
00:25:10.060 --> 00:25:21.903
 En av sakerna som klimatvetarna delar med oss är att om vi dimmer solen med 0,5%

440
00:25:21.966 --> 00:25:28.809
 så kan det faktiskt underkula ekvatorn och överkula...

441
00:25:29.434 --> 00:25:29.575
 sorry

442
00:25:29.888 --> 00:25:31.330
 överkolla ekvatorn,

443
00:25:31.349 --> 00:25:35.134
 men arktiken skulle troligen bli för hot.

444
00:25:36.876 --> 00:25:43.337
 En grad av vanlig koldioxid skulle inte vara jämnt distribuerad.

445
00:25:43.462 --> 00:25:44.423
 Och så,

446
00:25:44.439 --> 00:25:44.845
 igen,

447
00:25:44.947 --> 00:25:47.509
 en av sakerna vi studerar är att,

448
00:25:47.572 --> 00:25:52.353
 säg att istället för att solskärmen är direkt i linje mellan jorden och solen,

449
00:25:53.072 --> 00:25:53.869
 vad om,

450
00:25:53.870 --> 00:25:56.697
 kanske för sex månader i året,

451
00:25:56.728 --> 00:25:57.603
 de var norra,

452
00:25:57.619 --> 00:25:58.462
 de var över det.

453
00:25:59.100 --> 00:26:03.323
 ...och de ger mer skärm till arktiska regioner.

454
00:26:03.366 --> 00:26:11.370
 Och sen kan man flytta dem ner till södra hemisferin för sex månader i året.

455
00:26:11.472 --> 00:26:16.182
 Vi kommer att runa klimatmodeller för att se om det är nödvändigt.

456
00:26:16.183 --> 00:26:19.042
 Om modellerna säger att vi är i rätt riktning med det.

457
00:26:19.043 --> 00:26:25.042
 Men det är en intressant användningssätt att sunnit skärmar kan ge det.

458
00:26:25.043 --> 00:26:28.167
 Det är fortfarande en väldigt generell nivå.

459
00:26:28.456 --> 00:26:35.404
 Men att tunna interventionen till något som kommer nära att förstöra klimatet på preindustriala nivåer.

460
00:26:35.482 --> 00:26:40.103
Du kommer att sätta det här upp.

461
00:26:40.166 --> 00:26:41.205
 Det är väldigt stort.

462
00:26:41.206 --> 00:26:42.025
 Om vi pratar om energi.

463
00:26:42.549 --> 00:26:44.252
 För du stoppar 1%.

464
00:26:44.253 --> 00:26:47.135
 Vilket betyder att du reflekterar den här mängden energi.

465
00:26:47.650 --> 00:26:49.369
 Kan du skapa den energin?

466
00:26:49.370 --> 00:26:49.463
Ja,

467
00:26:49.464 --> 00:26:50.260
 bra fråga.

468
00:26:50.291 --> 00:26:52.744
 Den kundplan som jag berättade om,

469
00:26:53.072 --> 00:26:54.182
 den ingenjör som vi arbetar med,

470
00:26:54.338 --> 00:26:56.182
 skulle inte göra mer sens att...

471
00:26:57.220 --> 00:26:59.021
 Att ha det som en fotovoltaisk system.

472
00:26:59.200 --> 00:27:04.442
 Och det är bara på grund av massen och konstruktionen och skala.

473
00:27:04.443 --> 00:27:11.782
 Men när man bygger upp kapaciteten för att bygga sådana här saker.

474
00:27:11.844 --> 00:27:15.727
 Så bygger man också upp kapaciteten för stora strukturer i spasen.

475
00:27:15.728 --> 00:27:18.883
 Inklusive stora fotovoltaiker.

476
00:27:19.727 --> 00:27:22.539
 Idén om spasbaserad solkraft.

477
00:27:22.993 --> 00:27:26.305
 Jag tror att det är en viktig del som behöver mer forskning.

478
00:27:27.113 --> 00:27:28.193
 The way that you would build,

479
00:27:28.294 --> 00:27:28.433
 say,

480
00:27:28.494 --> 00:27:35.820
 very large space-based solar power farms to beam energy back down to Earth is very similar to the construction methods for a sunshade.

481
00:27:36.586 --> 00:27:37.023
 Similarly,

482
00:27:37.086 --> 00:27:39.406
 if you're building a factory at the Lagrange one point,

483
00:27:39.742 --> 00:27:40.383
 that factory,

484
00:27:40.929 --> 00:27:42.726
 when it's not building sunshades,

485
00:27:42.742 --> 00:27:43.976
 will have enough power to,

486
00:27:44.992 --> 00:27:45.195
 say,

487
00:27:45.804 --> 00:27:48.429
 build data centers or other kinds of things.

488
00:27:49.070 --> 00:27:49.492
 So it's,

489
00:27:50.742 --> 00:27:50.976
 you know,

490
00:27:51.804 --> 00:27:53.039
 I think when people get into this,

491
00:27:53.086 --> 00:27:53.820
 they sometimes say,

492
00:27:53.883 --> 00:27:53.992
 oh,

493
00:27:54.023 --> 00:27:54.586
 are we going to build...

494
00:27:55.052 --> 00:27:55.953
 2 miljoner kvadratkilometer,

495
00:27:56.013 --> 00:27:57.695
 vad om man bara öppnar det med sol?

496
00:27:57.775 --> 00:28:01.019
 Det skulle inte vara mycket kraft.

497
00:28:01.038 --> 00:28:01.300
 Kanske,

498
00:28:01.738 --> 00:28:05.284
 men jag är intresserad av vad ingenjören säger.

499
00:28:05.300 --> 00:28:09.128
 Kan den tensile strukturen stödja extra väg?

500
00:28:09.167 --> 00:28:13.784
 Just nu tror vi inte så.

501
00:28:13.785 --> 00:28:15.597
Vi ska skada ut solen.

502
00:28:15.675 --> 00:28:16.956
En liten fraktion av solen.

503
00:28:16.972 --> 00:28:18.613
En liten fraktion av solen,

504
00:28:18.941 --> 00:28:21.159
 som hjälper oss med klimatet här på världen.

505
00:28:21.175 --> 00:28:24.159
 Men är det andra fördelar vi kan ta av det här?

506
00:28:24.320 --> 00:28:24.680
Absolut.

507
00:28:27.622 --> 00:28:28.243
 Som era lyssnare vet,

508
00:28:28.244 --> 00:28:31.286
 om ni är intresserade av att människor går till Mars,

509
00:28:31.287 --> 00:28:36.814
 så är ni intresserade av alla sätt som vi kan ha mer av en presence i spasen.

510
00:28:36.853 --> 00:28:38.158
 Klart,

511
00:28:38.159 --> 00:28:46.579
 om vi kunde producera en väldigt stor mängd aluminium och silikon från jorden,

512
00:28:47.298 --> 00:28:50.673
 så skulle vi vara i en bra position att producera andra saker,

513
00:28:50.704 --> 00:28:52.408
 annars än en solskärm.

514
00:28:53.388 --> 00:28:55.250
Part of the path to do that would be to create a,

515
00:28:56.111 --> 00:28:57.914
 you need a whole bunch of power on the moon.

516
00:28:58.734 --> 00:29:00.355
 And so if you have power,

517
00:29:00.394 --> 00:29:01.195
 if you have aluminum,

518
00:29:01.215 --> 00:29:03.437
 you have your raw materials on the moon,

519
00:29:04.281 --> 00:29:10.750
 all of a sudden that's where you're probably going to make any other large structures that might be made in space.

520
00:29:11.625 --> 00:29:11.922
 And,

521
00:29:12.328 --> 00:29:12.562
 you know,

522
00:29:12.594 --> 00:29:17.109
 just as an observer of the space community and the space industry,

523
00:29:17.219 --> 00:29:17.453
 you know,

524
00:29:17.484 --> 00:29:18.500
 we've been talking about...

525
00:29:19.848 --> 00:29:21.348
 space hotels for decades.

526
00:29:21.369 --> 00:29:23.490
 We've been talking about Mars missions for decades.

527
00:29:23.509 --> 00:29:28.150
 We've been talking about all these cool ideas that are inspired by growing up watching Star Trek.

528
00:29:28.173 --> 00:29:29.447
 I don't know about you,

529
00:29:29.587 --> 00:29:32.330
 but I don't see any space hotels yet,

530
00:29:32.955 --> 00:29:33.150
 right?

531
00:29:33.189 --> 00:29:35.228
 I don't see a moon settlement yet.

532
00:29:35.650 --> 00:29:39.994
 I think the Artifice program is sort of fumbling because it doesn't have that focus.

533
00:29:41.119 --> 00:29:49.322
 And the case I would make to the space community and to people who are excited about seeing people expand

534
00:29:49.660 --> 00:29:53.104
 into the solar system is that it's going to take that initial push.

535
00:29:53.143 --> 00:29:56.907
 It's going to take that initial investment in order to jumpstart that process.

536
00:29:58.348 --> 00:29:59.168
 Once it's there,

537
00:29:59.872 --> 00:30:01.551
 once you can make aluminum on the moon,

538
00:30:02.293 --> 00:30:04.372
 then all these things are very possible.

539
00:30:05.293 --> 00:30:06.676
 But it's going to take that initial push.

540
00:30:06.723 --> 00:30:15.364
 And I think that initial push is going to come from the existential risk that the governments of the world feel from climate change.

541
00:30:15.926 --> 00:30:18.786
 And that might seem a little far-fetched because governments of the world.

542
00:30:19.232 --> 00:30:20.293
 maybe Sweden accepted,

543
00:30:20.874 --> 00:30:25.480
 are not taking climate change very seriously and are not putting those kinds of resources into it.

544
00:30:25.937 --> 00:30:26.257
 However,

545
00:30:27.324 --> 00:30:28.621
 in this uncertain world,

546
00:30:29.160 --> 00:30:34.043
 one of the things that we do know for certain is that climate disasters will continue to get worse.

547
00:30:34.808 --> 00:30:35.902
 And that's a scary thought.

548
00:30:36.308 --> 00:30:38.027
 I wish we are not in that situation,

549
00:30:38.824 --> 00:30:42.199
 but as those disasters get worse,

550
00:30:42.574 --> 00:30:43.308
 at some point,

551
00:30:45.465 --> 00:30:48.074
 the public opinion will shift and people will say,

552
00:30:48.168 --> 00:30:48.308
 oh,

553
00:30:48.309 --> 00:30:48.480
 wow,

554
00:30:48.605 --> 00:30:48.715
 we...

555
00:30:49.476 --> 00:30:49.716
 You know,

556
00:30:49.736 --> 00:30:50.417
 what's it going to take?

557
00:30:50.677 --> 00:30:52.278
 What's it going to take to solve climate change?

558
00:30:52.858 --> 00:30:55.983
So I guess a question you do get a lot,

559
00:30:57.003 --> 00:30:57.585
 I suppose.

560
00:30:58.483 --> 00:30:58.702
 Okay,

561
00:30:58.749 --> 00:31:03.546
 you want to save the climate by sending up 3,000 rockets to space.

562
00:31:03.812 --> 00:31:03.952
Yep.

563
00:31:04.273 --> 00:31:06.812
Doesn't that affect the climate?

564
00:31:06.813 --> 00:31:07.327
Sure does.

565
00:31:08.077 --> 00:31:08.202
 So?

566
00:31:08.468 --> 00:31:09.296
 Question is how much?

567
00:31:09.421 --> 00:31:13.015
Question is how much and is it worth it and can you,

568
00:31:13.327 --> 00:31:13.437
 yeah.

569
00:31:13.718 --> 00:31:13.858
Yeah,

570
00:31:14.093 --> 00:31:14.218
 no,

571
00:31:14.296 --> 00:31:15.343
 it's a very important question.

572
00:31:17.046 --> 00:31:17.171
 We.

573
00:31:18.932 --> 00:31:23.235
 It is one of the reasons why we are very interested in lunar resources,

574
00:31:23.817 --> 00:31:25.860
 because if you're able to get

575
00:31:26.199 --> 00:31:28.485
 99.9% of the mass from the moon,

576
00:31:29.219 --> 00:31:31.125
 even with the factory construction,

577
00:31:31.227 --> 00:31:37.485
 you're still looking at a much lower number of launches than if all of the sunshade came from Earth.

578
00:31:38.860 --> 00:31:39.297
 Regardless,

579
00:31:39.328 --> 00:31:41.969
 you're looking at many,

580
00:31:42.031 --> 00:31:42.797
 many hundreds,

581
00:31:42.922 --> 00:31:43.438
 thousands,

582
00:31:43.469 --> 00:31:47.375
 even tens of thousands of launches of very large rockets have been proposed.

583
00:31:48.604 --> 00:31:52.327
 So let me just give you some scales here.

584
00:31:53.409 --> 00:31:55.011
 Even at the very large,

585
00:31:55.171 --> 00:31:58.995
 let's say 10,000 launches of the world's largest rocket,

586
00:31:59.878 --> 00:32:02.136
 that comes out to a fraction,

587
00:32:02.159 --> 00:32:03.120
 a small fraction,

588
00:32:03.222 --> 00:32:08.277
 5 or 10 percent of the current airline industry emissions.

589
00:32:10.589 --> 00:32:11.214
 And so again,

590
00:32:11.215 --> 00:32:12.527
 if we're trying to get emissions down,

591
00:32:12.542 --> 00:32:14.527
 we need to reduce the airline emissions,

592
00:32:14.542 --> 00:32:16.136
 we need to reduce the vehicle emissions.

593
00:32:17.140 --> 00:32:19.904
 But we're not talking about something that would be much larger than those.

594
00:32:19.905 --> 00:32:21.243
 It is still a fraction of that.

595
00:32:22.865 --> 00:32:36.861
 The things that we don't know and the things that we need to study more and be sure about is we don't have a great understanding of what those emissions look like when they're released in the stratosphere or in the mesosphere.

596
00:32:37.767 --> 00:32:43.267
 Because most of our work has been done studying how do these emissions work in the troposphere where we are.

597
00:32:44.720 --> 00:32:45.845
 And so rocket emissions...

598
00:32:47.089 --> 00:32:49.350
 are a big question that the space industry,

599
00:32:49.892 --> 00:32:50.231
 frankly,

600
00:32:50.612 --> 00:32:52.452
 I think should put more attention into.

601
00:32:53.436 --> 00:32:53.975
 But also,

602
00:32:54.694 --> 00:32:59.179
 and this is less intuitive but important for your listeners to understand,

603
00:32:59.780 --> 00:33:02.225
 is that the re-entry of vehicles,

604
00:33:02.280 --> 00:33:07.210
 whether things are burning up in the atmosphere or whether reusable rockets are coming back through,

605
00:33:07.304 --> 00:33:08.163
 like the space shuttle,

606
00:33:08.866 --> 00:33:10.413
 is that that heating process,

607
00:33:11.491 --> 00:33:11.913
 we think,

608
00:33:11.991 --> 00:33:15.991
 actually impacts the ozone layer negatively.

609
00:33:16.692 --> 00:33:19.596
 And so when you start looking at that scale of re-entry,

610
00:33:20.315 --> 00:33:22.819
 you could start to have serious impacts to the ozone,

611
00:33:23.018 --> 00:33:25.920
 which obviously is bad for everything from skin cancer to,

612
00:33:26.381 --> 00:33:26.639
 you know,

613
00:33:26.983 --> 00:33:28.162
 the balance of life on Earth.

614
00:33:29.342 --> 00:33:36.233
 So let's try and minimize the number of launches to what's actually necessary to achieve our goals.

615
00:33:38.326 --> 00:33:38.608
Yes,

616
00:33:38.826 --> 00:33:40.030
 we're trying to minimize it,

617
00:33:40.092 --> 00:33:41.436
 but we're talking tens of thousands.

618
00:33:41.437 --> 00:33:42.451
But it's still a big project.

619
00:33:42.530 --> 00:33:42.655
Yeah.

620
00:33:43.358 --> 00:33:44.826
 And just so I know,

621
00:33:44.920 --> 00:33:45.264
 is it...

622
00:33:45.728 --> 00:33:46.910
 When you say a big rocket,

623
00:33:47.031 --> 00:33:47.311
 is it

624
00:33:47.771 --> 00:33:49.615
 Falcon 9 big or Starship big?

625
00:33:50.238 --> 00:33:51.457
 Or where are we at?

626
00:33:51.800 --> 00:33:52.039
Yes,

627
00:33:52.359 --> 00:33:52.640
 people...

628
00:33:52.660 --> 00:33:56.746
 We generally run these calculations using Starship as a model.

629
00:33:57.387 --> 00:33:57.605
Okay,

630
00:33:57.644 --> 00:33:59.445
 so you need 10,000 Starships.

631
00:33:59.648 --> 00:33:59.765
Yeah.

632
00:34:00.289 --> 00:34:00.469
 Good.

633
00:34:00.566 --> 00:34:00.965
 Launches,

634
00:34:01.027 --> 00:34:01.207
 yeah.

635
00:34:01.230 --> 00:34:01.512
 Love it.

636
00:34:01.605 --> 00:34:02.090
 Like I said,

637
00:34:02.410 --> 00:34:04.191
 if you want to jumpstart a space economy,

638
00:34:04.293 --> 00:34:06.433
 you need some big impulse to get it going.

639
00:34:11.301 --> 00:34:11.535
Ja!

640
00:34:12.363 --> 00:34:16.410
 Idag tog vi oss verkligen från det lilla till det gigantiska.

641
00:34:17.108 --> 00:34:18.750
 From Magnus nanotrodas,

642
00:34:18.751 --> 00:34:20.951
 which can give us smarter solar cells in space,

643
00:34:21.414 --> 00:34:26.399
 to Morgan's vision of an enormous solar panel that can dampen climate change down here on Earth.

644
00:34:26.400 --> 00:34:28.422
 And it's all connected.

645
00:34:28.461 --> 00:34:32.125
Because if we learn to build in space,

646
00:34:32.180 --> 00:34:37.664
 then we also open the door to everything from energy factories to space bases.

647
00:34:38.289 --> 00:34:42.039
 And we can get the material on the moon or some asteroid,

648
00:34:42.446 --> 00:34:45.836
 something we've talked about in previous episodes.

649
00:34:45.837 --> 00:34:46.742
And we always try to push.

650
00:35:27.916 --> 00:35:28.117
Hello.

651
00:35:29.242 --> 00:35:30.768
 Programmet gjordes av

652
00:35:31.350 --> 00:35:32.594
 Rundfunk Media.