WEBVTT

1
00:00:00.060 --> 00:00:00.860
Vill du höra ett skämt?

2
00:00:00.940 --> 00:00:01.560
Mm.

3
00:00:02.281 --> 00:00:03.001
Långledigt.

4
00:00:06.342 --> 00:00:06.462
Ja.

5
00:00:15.504 --> 00:00:20.826
Det fantastiska svenska rymdoåret 2024 närmar sig sitt slut.

6
00:00:21.346 --> 00:00:24.127
Och det har blivit dags för Ausha summera vad som har hänt.

7
00:00:24.607 --> 00:00:25.407
I rymdsverige,

8
00:00:25.807 --> 00:00:28.808
i världen och framförallt här i Vottme.

9
00:00:29.368 --> 00:00:29.868
Ja visst!

10
00:00:30.289 --> 00:00:35.873
Och så passar vi såklart på att blicka lite framåt också mot 2025 and beyond.

11
00:00:36.454 --> 00:00:39.917
För det roliga tar ju inte slut bara för att året gör det.

12
00:00:40.457 --> 00:00:41.218
Exakt!

13
00:00:41.738 --> 00:00:48.204
För till allas vår stora glädje så kommer Saab att fortsätta sponsra serien under nästa år.

14
00:00:48.804 --> 00:00:52.848
Så vi kan fortsätta att ge er det bästa som rymden har att bjuda på.

15
00:00:53.388 --> 00:00:54.989
Jag heter Susanna Levenhaupt.

16
00:00:55.210 --> 00:00:56.711
Jag heter Marcus Pettersson.

17
00:00:57.011 --> 00:00:57.912
Och du lyssnar på...

18
00:00:58.284 --> 00:00:59.865
Har vi åkt till Mars än?

19
00:01:10.873 --> 00:01:16.697
Samarbetet med Saab inleddes för ett och ett halvt år sedan när det blev klart att deras testpilot,

20
00:01:17.037 --> 00:01:17.838
Marcus Vant,

21
00:01:18.178 --> 00:01:20.539
skulle bli nästa svensk i rymden.

22
00:01:21.080 --> 00:01:24.302
Och i januari i år så var det dags för Marcus att,

23
00:01:24.662 --> 00:01:26.864
efter en astronautträning i rekordfart...

24
00:01:27.252 --> 00:01:32.074
Åka till rymden och ISS med Axiom Mission 3 den 18 januari.

25
00:01:32.654 --> 00:01:32.774
Ja,

26
00:01:33.355 --> 00:01:36.676
och då drog vi såklart till Florida för att kolla på launch.

27
00:01:37.556 --> 00:01:37.776
Sen,

28
00:01:38.017 --> 00:01:38.977
ett par veckor senare,

29
00:01:39.337 --> 00:01:42.859
lagom till att Marcus 2 dockade loss från ISS,

30
00:01:43.359 --> 00:01:46.700
så åkte Marcus 1 till Köln för att möta upp.

31
00:01:47.180 --> 00:01:54.384
Som enda svenska media var jag på plats när Marcus i februari landade på europeisk mark efter 18 dagar i rymden.

32
00:01:55.712 --> 00:01:57.072
Det är ju ett tag sedan vi har pratat nu.

33
00:01:57.192 --> 00:01:57.312
Ja,

34
00:01:57.292 --> 00:01:57.593
det är det.

35
00:01:58.313 --> 00:01:59.173
Så vad har du gjort sen sist?

36
00:01:59.973 --> 00:02:01.514
Jag tog en sväng till rymden då.

37
00:02:01.674 --> 00:02:02.234
Har du haft det bra?

38
00:02:02.354 --> 00:02:02.474
Ja,

39
00:02:02.694 --> 00:02:03.254
otroligt bra.

40
00:02:03.474 --> 00:02:06.195
Det är otroligt härligt att vara tillbaka på jorden.

41
00:02:06.255 --> 00:02:07.435
Det är också fantastiskt där uppe.

42
00:02:07.435 --> 00:02:08.556
Jag hade säkert kunnat stanna längre.

43
00:02:08.996 --> 00:02:10.056
Nu blev det ju ganska länge,

44
00:02:10.156 --> 00:02:11.256
vilket jag är väldigt glad över.

45
00:02:12.837 --> 00:02:16.518
Jag har fått höra och sett lite att det finns ett stort intresse.

46
00:02:16.538 --> 00:02:19.339
Jag är galet tacksam för det stödet som jag får.

47
00:02:19.459 --> 00:02:20.599
Det driver mig och hjälper mig.

48
00:02:20.599 --> 00:02:21.079
Så det är jättebra.

49
00:02:21.559 --> 00:02:22.019
Jättetack.

50
00:02:22.219 --> 00:02:22.540
Stort tack.

51
00:02:22.820 --> 00:02:23.160
Mamma!

52
00:02:24.660 --> 00:02:24.780
Ja,

53
00:02:25.080 --> 00:02:29.502
vi följde ju Marcus genom hela hans träning under hösten 2023.

54
00:02:30.162 --> 00:02:36.343
Med nya intervjuer i vart och vartannat avsnitt fram till dagarna precis innan uppskjutningen.

55
00:02:36.964 --> 00:02:40.685
Så det här är vad ni får av honom i denna nyårskavalkad.

56
00:02:41.705 --> 00:02:44.906
Men vad har då vi fått ut av Marcus rymdresa?

57
00:02:45.586 --> 00:02:47.487
Alltså jag menar vi som i Sverige.

58
00:02:48.207 --> 00:02:52.268
Så här sa rymdstyrelsens dåvarande generaldirektör Anna Ratzman.

59
00:02:52.952 --> 00:02:54.033
Vi har fått mycket tycker jag.

60
00:02:55.514 --> 00:03:00.898
Dels fick vi väldigt bra forskning med stamceller och det från KTH som tittar på trånga utrymmen och det här.

61
00:03:00.958 --> 00:03:02.118
Och det är jätteintressant forskning.

62
00:03:02.639 --> 00:03:05.941
Sen hade vi lite tur att Danmarks hade en astronaut uppe.

63
00:03:06.101 --> 00:03:08.543
Så de hade fler ex-mövend som de gärna ville att vi skulle vara med på.

64
00:03:09.003 --> 00:03:10.044
Plus att Es hade mycket.

65
00:03:10.044 --> 00:03:13.746
Så han hade ju en detaljtest i schema tror jag nästan någon astronaut har haft där uppe.

66
00:03:14.127 --> 00:03:19.410
Och efteråt nu så är det ju så att jag har varit med honom runt och det här intresset,

67
00:03:19.470 --> 00:03:20.051
frågorna,

68
00:03:21.071 --> 00:03:22.052
det är enormt.

69
00:03:22.152 --> 00:03:24.394
Det är helt omättligt skulle jag säga.

70
00:03:25.534 --> 00:03:27.936
När det gäller att prata och förstå och fråga.

71
00:03:29.077 --> 00:03:33.400
Jag märker ju själv att jag blir ombedd att komma och prata på många ställen där jag inte varit förut.

72
00:03:34.400 --> 00:03:35.901
Som är intresserade så nu börjar jag förstå.

73
00:03:35.901 --> 00:03:37.883
Och nu är det också så att det blir en stor efterfrågan.

74
00:03:38.083 --> 00:03:39.484
Hur ska vi kunna använda rymdata?

75
00:03:40.605 --> 00:03:42.286
Hur ska vi kunna ta nytta av det här på ett bättre sätt?

76
00:03:42.306 --> 00:03:43.867
Och där måste vi ju försöka svara upp då.

77
00:03:44.047 --> 00:03:45.748
Och sen var det också så fantastiskt att vi,

78
00:03:45.808 --> 00:03:47.069
jag ska bara säga med Marcus då,

79
00:03:47.069 --> 00:03:48.390
att vi lyckas med det här.

80
00:03:48.430 --> 00:03:50.852
Det var ju att det var samarbete mellan industrin.

81
00:03:51.496 --> 00:03:54.539
Och mellan myndigheter och med regeringen.

82
00:03:54.859 --> 00:03:57.982
Och hade inte det alla tre samarbete hade det ju inte blivit någonting.

83
00:03:58.542 --> 00:04:04.407
Ett verkligt lyckat samarbete som vi hoppas att vi tar med oss lärdomar av in i 2025.

84
00:04:04.908 --> 00:04:09.231
För det har pratats mycket om just vikten av samarbete under året.

85
00:04:09.532 --> 00:04:09.652
Ja,

86
00:04:09.932 --> 00:04:10.492
eller hur?

87
00:04:10.833 --> 00:04:12.914
Samarbete och visioner.

88
00:04:13.655 --> 00:04:17.899
Och vad gäller visioner så ligger Japan bra till som inspirationskälla.

89
00:04:18.779 --> 00:04:19.240
Jaxa.

90
00:04:19.460 --> 00:04:23.224
har genom åren satsat stort på små missioner.

91
00:04:23.984 --> 00:04:26.927
Och dagen efter det att Marcus flög mot rymden,

92
00:04:27.387 --> 00:04:28.749
den 19 januari,

93
00:04:29.329 --> 00:04:31.291
anlände japanska SLIM

94
00:04:31.851 --> 00:04:35.435
Smart Lander for Investigating the Moon till månen.

95
00:04:36.195 --> 00:04:39.959
Målet med missionen var att demonstrera deras pinpoint landing.

96
00:04:40.559 --> 00:04:44.003
Alltså att landa inom hundra meter från sitt mål.

97
00:05:14.366 --> 00:05:15.567
Jag kallar det för fantastiskt.

98
00:05:15.987 --> 00:05:20.850
Så vad hände var att slimmet höll på 50 meter i högst.

99
00:05:20.870 --> 00:05:23.933
En av de största tröjorna förlorade sin nozzle.

100
00:05:24.753 --> 00:05:40.484
Så det hände att även om vi kunde minska avslutningen så att vi inte fick en stor skada från kontakten på ytan så gjorde den horisontala vändningen att spetskraven tappade över för att ha sin sista

101
00:05:40.544 --> 00:05:42.645
högst på ytan för att vara i fel position.

102
00:05:43.086 --> 00:05:43.206
Ah!

103
00:05:43.766 --> 00:05:47.228
Tre meter från målet trots en söndrig motor.

104
00:05:47.709 --> 00:05:54.053
Man förstår att Masaki Fujimoto på Jaxa beskriver landningen som en succé trots att Slim landade upp och ner.

105
00:05:54.873 --> 00:05:56.734
Och med det så lämnar vi februari,

106
00:05:57.035 --> 00:05:58.095
men inte månen,

107
00:05:58.295 --> 00:05:58.736
bakom oss.

108
00:05:59.196 --> 00:06:01.638
Hoppar över årets tråkigaste månad,

109
00:06:01.838 --> 00:06:02.518
trots namnet,

110
00:06:02.938 --> 00:06:08.202
och slänger oss in i mitten av april med dåvarande rynminister Mats Persson.

111
00:06:10.882 --> 00:06:12.463
Igår undertecknade Sverige

112
00:06:13.664 --> 00:06:20.069
Artemisavtalet som ju innebär att Sverige nu är ett första steg för att Sverige ska kunna vara med i Artemisprogrammet.

113
00:06:20.089 --> 00:06:26.333
Men framförallt så innebär ju det att vi nu ansluter oss med likasinnade länder som står upp för demokrati och öppenhet.

114
00:06:27.094 --> 00:06:34.679
Att förnuftet ska råda och skapa nu principer för hur vi ska hantera data och information när vi nu kommer,

115
00:06:35.400 --> 00:06:35.920
förhoppningsvis,

116
00:06:36.100 --> 00:06:38.722
komma till Mars och ha en permanent.

117
00:06:38.862 --> 00:06:41.424
permanent bemanning eller permanent närvaro på månen.

118
00:06:41.964 --> 00:06:42.085
Ja,

119
00:06:42.325 --> 00:06:43.065
exakt!

120
00:06:43.506 --> 00:06:47.689
Vi är ny med i Artemis-programmet och med siktet inställt på månen.

121
00:06:48.349 --> 00:06:52.773
Och när vi väl kommer dit så kommer vi ju säkert vara vrålhungriga och behöva en bit mat.

122
00:06:53.193 --> 00:06:53.313
Ja,

123
00:06:54.074 --> 00:06:57.076
och om det pratade vi med Thor Blomqvist,

124
00:06:57.456 --> 00:06:59.318
astroagronom på DLR.

125
00:07:02.006 --> 00:07:10.511
Jag gör en forskningsinfrastruktur för just livsmedelsproduktion för rymden.

126
00:07:10.551 --> 00:07:12.032
Alltså ett rymdkök,

127
00:07:12.572 --> 00:07:13.193
enkelt sagt.

128
00:07:14.573 --> 00:07:18.996
Man inser snabbt att det finns lite olika människor som håller på med lite olika typer av saker.

129
00:07:18.996 --> 00:07:21.177
Vi har folk som håller på med insekter,

130
00:07:21.237 --> 00:07:22.798
vi har folk som kultiverar kött,

131
00:07:23.799 --> 00:07:25.160
vi har folk som håller på med fisk.

132
00:07:25.760 --> 00:07:26.520
Och allt detta,

133
00:07:26.660 --> 00:07:28.461
de är ju också beroende av varandra,

134
00:07:29.042 --> 00:07:29.402
insekter.

135
00:07:29.422 --> 00:07:36.964
Objekterna är beroende av det som odlas i växthusen och kultiverat kött får ju också komponenter från det som odlas i växthusen.

136
00:07:37.664 --> 00:07:41.665
Så för att kunna skapa ett helt bioekonomiskt,

137
00:07:41.685 --> 00:07:49.147
alltså ett slutet cirkulärt system uppe i rymden så måste vi fokusera på alla de här olika delarna.

138
00:07:50.048 --> 00:07:54.789
Men inte bara individuellt för att allting sker i siloaktiviteter numera.

139
00:07:55.829 --> 00:07:58.250
Så planen generellt är att vi ska ju...

140
00:07:59.410 --> 00:08:00.331
Vi ska ju åka dit snart.

141
00:08:01.031 --> 00:08:02.733
Och den initiala planen var ju så här,

142
00:08:02.733 --> 00:08:07.776
2028 ska vi ha ett upper running av ett tal på molnen och sen så 2030 är det mars.

143
00:08:07.956 --> 00:08:09.917
Det här kanske sker lite senare.

144
00:08:10.298 --> 00:08:12.980
Jag tror att någonstans där är 30-tal någon gång.

145
00:08:13.520 --> 00:08:17.062
Men måste vi vänta till 2030 eller ännu längre?

146
00:08:17.783 --> 00:08:20.425
Finns det ingen annan planet vi kan åka till innan dess?

147
00:08:21.265 --> 00:08:23.387
Varför inte bygga en Venusbar till exempel?

148
00:08:24.327 --> 00:08:24.748
Venus,

149
00:08:25.348 --> 00:08:26.949
det är ju ändå jordens tvilling.

150
00:08:27.790 --> 00:08:27.910
Ja.

151
00:08:28.378 --> 00:08:29.719
Moa Persson på IRF.

152
00:08:30.359 --> 00:08:32.521
Varför åker vi inte till jordens tvilling Venus?

153
00:08:34.402 --> 00:08:37.124
Oftast tänker man Venus som jordens elaka tvilling.

154
00:08:37.725 --> 00:08:40.767
Venus är väldigt lik jorden på väldigt många sätt.

155
00:08:40.907 --> 00:08:43.629
Den är ungefär samma avstånd från solen,

156
00:08:43.689 --> 00:08:44.550
ligger lite närmare.

157
00:08:45.330 --> 00:08:47.532
Ungefär samma storlek som jorden,

158
00:08:47.632 --> 00:08:48.232
lite mindre.

159
00:08:49.073 --> 00:08:55.798
Men den har en miljö som inte riktigt är vad vi skulle vilja ha som människor.

160
00:08:56.474 --> 00:08:58.456
Det är otroligt varmt på ytan,

161
00:08:58.456 --> 00:09:00.718
det kan bli upp till 460 grader varmt.

162
00:09:01.358 --> 00:09:05.582
Och på ytan är det också ett extremt stort tryck från atmosfären,

163
00:09:06.903 --> 00:09:09.585
93 bar högt.

164
00:09:09.625 --> 00:09:14.449
Vilket är ungefär samma som att du skulle åka ner ungefär en kilometer under ytan,

165
00:09:14.809 --> 00:09:15.690
havsytan på jorden.

166
00:09:16.851 --> 00:09:22.356
Och dessutom så består atmosfären av koldioxid,

167
00:09:22.996 --> 00:09:25.038
vilket är en extrem växthusgas.

168
00:09:26.019 --> 00:09:34.431
Men sen om vi rör oss lite högre upp i atmosfären och når ungefär 60 km höjd så har Venus ett väldigt tjockt molntäcke.

169
00:09:35.112 --> 00:09:37.896
Och de här molnen består inte av vatten.

170
00:09:38.116 --> 00:09:40.940
Istället består de här molnen av svavelsyra.

171
00:09:41.701 --> 00:09:42.062
Okej.

172
00:09:42.726 --> 00:09:45.767
Inte en ideal miljö för en rymdrestaurang kanske.

173
00:09:46.628 --> 00:09:57.672
Men lyssnar ni på hela avsnittet med Moa så får ni faktiskt lära er att man skulle kunna flyta runt med någon slags seppelinare där bland de frätande molnen i Venusatmosfär.

174
00:09:58.132 --> 00:09:59.573
Fantastiska nyheter.

175
00:09:59.893 --> 00:10:00.493
Verkligen.

176
00:10:00.873 --> 00:10:03.054
Och andra fantastiska nyheter.

177
00:10:03.455 --> 00:10:08.136
Det fick vi i början av sommaren av SCC's vd Charlotta Sund.

178
00:10:11.178 --> 00:10:11.938
Vi har ett.

179
00:10:12.018 --> 00:10:17.882
ett samarbetsavtal med en amerikansk raketleverantör som då heter Firefly.

180
00:10:18.583 --> 00:10:24.627
Och att de då ska hjälpa oss tillsammans med Ausha skicka upp satelliter från S-range.

181
00:10:25.267 --> 00:10:28.970
Vi har ju då sett att det är bra att ha olika partners.

182
00:10:29.590 --> 00:10:34.154
Så därför har vi också då förmånen att jobba med sydkoreanska Perigee då.

183
00:10:34.734 --> 00:10:36.575
Och deras raket är ju något mindre.

184
00:10:36.956 --> 00:10:38.877
Den är ännu inte lika,

185
00:10:39.437 --> 00:10:39.758
så att säga,

186
00:10:39.918 --> 00:10:40.418
utvecklad.

187
00:10:40.898 --> 00:10:43.181
som det vi ser med Firefly.

188
00:10:44.161 --> 00:10:50.848
Men deras planer är att ha någonting klart så att vi kan testa och skjuta upp redan under nästa år.

189
00:10:50.968 --> 00:10:54.471
Redan under slutet av 2025.

190
00:10:54.491 --> 00:10:55.212
Återstår att se,

191
00:10:55.632 --> 00:11:01.878
men det är så planerna ligger och det är de förberedelserna vi gör för att vi ska kunna möta det där med Paragy.

192
00:11:02.438 --> 00:11:02.819
Åh,

193
00:11:03.319 --> 00:11:06.222
uppskjutningar redan under nästa år alltså.

194
00:11:06.994 --> 00:11:10.275
Om det nästa året är 2025 eller 2026,

195
00:11:10.415 --> 00:11:11.356
det återstår att se.

196
00:11:11.536 --> 00:11:15.157
Men till omloppsbana ska vi hur som helst komma.

197
00:11:15.457 --> 00:11:15.578
Ja,

198
00:11:16.078 --> 00:11:21.380
och sen kanske någon gång i framtiden så kan vi skicka upp astronauter i rymden från S-Range.

199
00:11:21.900 --> 00:11:23.921
Levande liv upp i rymden.

200
00:11:24.321 --> 00:11:25.161
Snygg övergång.

201
00:11:25.422 --> 00:11:25.702
Tack!

202
00:11:26.142 --> 00:11:30.584
Under året pratade vi också om just liv i rymden med Jessica Abbott,

203
00:11:30.744 --> 00:11:33.985
biolog på Lunds universitet och Erik Sackrisson,

204
00:11:34.305 --> 00:11:36.166
astronom vid Uppsala universitet.

205
00:11:40.126 --> 00:11:46.088
Ett av problemen med just det här med att definiera liv om man tänker i sammanhanget astrobiologi.

206
00:11:46.568 --> 00:11:48.768
För att vi vet hur jordens liv ser ut,

207
00:11:48.928 --> 00:11:49.689
hur det fungerar.

208
00:11:50.129 --> 00:11:56.431
Men vi kan ju inte utesluta att det finns andra livsformer ute i universum som är helt andra än livet som finns på jorden.

209
00:11:56.451 --> 00:12:02.632
Så vi måste ju ha någonting som inte är förbundet till jordelivet för att definiera liv.

210
00:12:02.632 --> 00:12:06.053
Alltså vi måste ju kunna känna igen andra livsformer när vi ser dem.

211
00:12:06.373 --> 00:12:09.074
Och det är ju väldigt svårt när vi inte vet vad det kan bli för någonting.

212
00:12:09.610 --> 00:12:15.633
Folk har spekulerat lite kring mekaniska eller elektriska livsformer av något slag.

213
00:12:18.035 --> 00:12:24.218
Datorer som har blivit medvetna och som sedan har bildat en egen civilisation.

214
00:12:24.939 --> 00:12:34.004
Till exempel vissa forskare har skrivit om von Neumann-maskiner som är maskiner som man skulle kunna skapa för att kolonisera olika planeter.

215
00:12:34.164 --> 00:12:36.525
De skulle vara lite självupprätthållande.

216
00:12:39.146 --> 00:12:40.087
kunde förgöra sig själva.

217
00:12:41.008 --> 00:12:42.349
Så det vi gör,

218
00:12:42.729 --> 00:12:49.314
det är att söka efter en hypotetisk signatur på utomjordningar som kallas för Dyson-sfär.

219
00:12:50.034 --> 00:12:51.035
Och idén är den här.

220
00:12:51.675 --> 00:12:58.860
I varje solsystem så finns det en energikälla som är väldigt kraftfull och det är solen i vårt fall,

221
00:12:58.900 --> 00:13:00.682
eller moderstjärnan i ett annat planetsystem.

222
00:13:00.762 --> 00:13:06.566
Så man tänker då att om det finns en civilisation som ligger långt före oss i teknisk utveckling

223
00:13:06.766 --> 00:13:10.208
Då skulle de kanske ha velat ta tillvara på den där energin.

224
00:13:10.549 --> 00:13:24.138
Och det kan man göra genom att bygga en sån här Dyson-sfär som man kan tänka sig som en svärm av satelliter eller på andra sätt sonder kring moderskärnan som uppfångar åtminstone en del av den här strålningsenergin.

225
00:13:24.719 --> 00:13:28.321
Men skulle vi kunna bygga en sån runt solen?

226
00:13:28.701 --> 00:13:30.863
Alltså nu kan vi absolut inte göra det,

227
00:13:30.903 --> 00:13:32.404
utan det handlar ju om långt,

228
00:13:32.464 --> 00:13:35.146
långt in i framtiden att man kan göra det.

229
00:13:35.646 --> 00:13:37.687
Man brukar uppskatta att de här första stegen,

230
00:13:38.227 --> 00:13:49.310
om vi kan bygga en självreplikerande robot som kan bedriva någon sorts extrem gruvdrift på Mercurius och sen bygga de här satelliterna eller vad det är,

231
00:13:49.510 --> 00:13:53.631
så handlar det om storleksordningen hundra år för att få den på plats.

232
00:13:53.691 --> 00:13:55.491
Vilket låter som en lång tid,

233
00:13:55.531 --> 00:13:58.792
men det är ju typ den tid det tog att bygga pyramiderna i Giza.

234
00:13:59.553 --> 00:13:59.753
Japp,

235
00:14:00.373 --> 00:14:04.634
hundra år innan bygget är på plats och det är alltså från det att vi börjar bygga.

236
00:14:05.266 --> 00:14:08.648
Jag gissar på minst 100 år tills första spartaget.

237
00:14:08.929 --> 00:14:10.650
Men jag hoppas på att det blir tidigare.

238
00:14:11.070 --> 00:14:11.190
Ja,

239
00:14:11.911 --> 00:14:13.512
vi behöver gasa nu tycker jag.

240
00:14:14.092 --> 00:14:17.214
Och engagera oss mer i rymden så att det går lite snabbare.

241
00:14:18.055 --> 00:14:21.277
Och en bra början är att ha en strategi för rymden.

242
00:14:22.037 --> 00:14:24.599
En sån släpptes i juli 2024.

243
00:14:25.039 --> 00:14:31.003
Då Försvarsdepartementet presenterade Sveriges försvars-och säkerhetsstrategi för rymden.

244
00:14:31.764 --> 00:14:33.605
Och då bad vi Hanna Olofsson,

245
00:14:33.986 --> 00:14:34.606
stabschef.

246
00:14:34.746 --> 00:14:35.267
på SOF,

247
00:14:35.809 --> 00:14:37.733
Säkerhets-och Försvarsföretagen.

248
00:14:38.114 --> 00:14:39.638
Berätta mer om den för oss.

249
00:14:44.047 --> 00:14:52.672
En vision för vad den nuvarande regeringen vill långsiktigt med rymden som domän inom säkert och försvarsområdet.

250
00:14:53.173 --> 00:14:57.295
Man tar ett helhetsgrepp kring rymd utifrån ett försvars-,

251
00:14:57.395 --> 00:14:59.476
säkert och utrikespolitiskt perspektiv.

252
00:14:59.897 --> 00:15:02.038
Den är bred men ändå samtidigt ganska djup.

253
00:15:02.498 --> 00:15:04.840
Att man ser rymden som en strategisk domän.

254
00:15:05.320 --> 00:15:08.042
Att man ser den likt som mark,

255
00:15:08.182 --> 00:15:08.602
luft,

256
00:15:08.882 --> 00:15:09.062
sjö,

257
00:15:09.282 --> 00:15:09.983
cyberdomänen.

258
00:15:11.092 --> 00:15:16.837
Den är en möjliggörare för att Försvarsmakten ska bland annat kunna syssla med multidomänoperationer.

259
00:15:17.537 --> 00:15:19.519
Man pekar ut svensk rymdindustri,

260
00:15:19.919 --> 00:15:25.224
svenska företag som en kritisk funktion när det kommer till att bygga rymdförmåga.

261
00:15:25.965 --> 00:15:32.330
Man pekar på vikten av en enad svensk röst i internationella samarbeten.

262
00:15:32.751 --> 00:15:37.715
Det jag tycker är särskilt positivt som kanske inte alla strategier faktiskt lägger.

263
00:15:37.975 --> 00:15:42.077
antalet sidor på är att man pratar om humankapital och kompetensförsörjning.

264
00:15:42.497 --> 00:15:48.460
Man pratar om människorna som faktiskt står bakom alla de här bitarna som ska genomföra tekniker,

265
00:15:48.480 --> 00:15:49.280
innovationer,

266
00:15:49.860 --> 00:15:50.681
rymddiplomati,

267
00:15:51.261 --> 00:15:51.901
alla de bitarna.

268
00:15:52.221 --> 00:15:56.723
Och vikten av att faktiskt satsa på de kritiska kompetenserna som krävs för rymden.

269
00:15:57.184 --> 00:16:01.666
Alltifrån rymde jurister såg jag i strategin till astronauter.

270
00:16:02.126 --> 00:16:03.306
Det är häftigt tycker jag.

271
00:16:03.706 --> 00:16:04.687
Mycket häftigt!

272
00:16:05.467 --> 00:16:10.249
Andra häftiga saker som hände under sommaren var att Europa och Esas egen raket,

273
00:16:10.429 --> 00:16:11.229
Ariane 6,

274
00:16:11.750 --> 00:16:14.071
efter lite förseningar äntligen sköts upp.

275
00:16:14.551 --> 00:16:22.034
Och vi träffade såklart Lee Forsberg på GKN som fick berätta mer om Ljungfrufärden och vad den gjorde mer än att testflyga raketen.

276
00:16:24.975 --> 00:16:26.355
Den har massa spännande uppdrag.

277
00:16:27.136 --> 00:16:35.099
Den ska ju först och främst göra en uppskjutning som är motsvarande den typiska mission som Ariane 5 gjorde.

278
00:16:35.639 --> 00:16:37.761
att ta sig till en elliptisk omloppsbana,

279
00:16:38.041 --> 00:16:38.682
lågomloppsbana.

280
00:16:39.162 --> 00:16:40.103
Så det ska den klara av,

281
00:16:40.123 --> 00:16:41.344
det ska den visa först och främst.

282
00:16:42.044 --> 00:16:43.966
Sen har den med ett helt gäng passagerare.

283
00:16:45.227 --> 00:16:47.269
Vinchymotorn som översteg,

284
00:16:47.289 --> 00:16:50.812
där kommer vi ta den först hela översteget till den här elliptiska omloppsbanan.

285
00:16:51.232 --> 00:16:52.893
Efter det så kommer den skicka ut,

286
00:16:53.013 --> 00:16:55.716
jag tror att det är två satelliter först.

287
00:16:56.476 --> 00:16:59.298
Sen kommer den dra igång ett antal experiment som också följer med,

288
00:16:59.459 --> 00:17:02.141
som inte är satelliter utan on-board-experiment.

289
00:17:03.061 --> 00:17:04.803
Och sen ett gäng satelliter till.

290
00:17:05.643 --> 00:17:07.024
Sen stängs vintermortaren igen,

291
00:17:07.885 --> 00:17:08.846
kör vidare en stund,

292
00:17:09.246 --> 00:17:16.953
tänds ytterligare en gång och då kommer den släppa ut två stycken demonstratorer som man ska testa återinträde med.

293
00:17:17.693 --> 00:17:24.219
Och efter att den har släppt iväg dem så kommer den att tända för att göra en så kallad kontrollerad deorbit och brinna upp.

294
00:17:25.340 --> 00:17:33.567
Ungefär samtidigt som Ariane 6 flög så skickades den svensktillverkade ESA-satelliten Arctic Weather Satellite upp i omloppsbana.

295
00:17:34.227 --> 00:17:35.148
Det coola med den,

296
00:17:35.528 --> 00:17:39.911
förutom att den på ett bättre sätt än tidigare kan studera atmosfären,

297
00:17:40.091 --> 00:17:41.352
väder och klimat,

298
00:17:41.912 --> 00:17:48.437
är hur den på ett fantastiskt sätt är ett exempel på hur nya satelliter förbättrar livet för oss på jorden.

299
00:17:49.438 --> 00:18:02.686
Christian Bank på organisationen Jumetsat berättar.

300
00:18:03.759 --> 00:18:05.020
som helstormar,

301
00:18:05.060 --> 00:18:05.900
solstormar,

302
00:18:06.201 --> 00:18:07.001
hurrikaner etc.

303
00:18:07.601 --> 00:18:09.282
Vi har gjort en jämförelse,

304
00:18:09.302 --> 00:18:10.103
en simulation,

305
00:18:10.103 --> 00:18:16.367
om vi hade den här datan av den operativa konstellationen.

306
00:18:16.367 --> 00:18:25.532
Vi kunde förbättra väderpredikterna i en mån som vi kan förhindra mycket skadning.

307
00:18:25.532 --> 00:18:27.373
Vi har tagit nummer av insuransbolag,

308
00:18:27.393 --> 00:18:30.295
men också andra ekonomiska aktiviteter.

309
00:18:30.643 --> 00:18:31.083
som fiske,

310
00:18:31.624 --> 00:18:32.024
kultur,

311
00:18:32.264 --> 00:18:32.744
trafik,

312
00:18:32.784 --> 00:18:33.905
luft-och trafik,

313
00:18:33.985 --> 00:18:35.286
men också gräns-och trafik,

314
00:18:35.506 --> 00:18:35.626
etc.

315
00:18:35.626 --> 00:18:53.115
Och om vi tillägger alla skador som vi kan förhindra på grund av bättre tidigare förvånningar och alla förbättringar i ekonomiska aktiviteter på grund av bättre långsiktiga väderpredikter

316
00:18:53.215 --> 00:18:57.457
så får vi en viss tillgång till de allmänna samhällen.

317
00:18:57.457 --> 00:19:00.259
Och om man jämför dessa tillgångar med kostnaderna

318
00:19:00.795 --> 00:19:03.458
Vi måste investera för att bygga upp systemet.

319
00:19:03.578 --> 00:19:04.539
Det här är en ratio

320
00:19:05.039 --> 00:19:06.621
1 till 50 och ännu bättre.

321
00:19:07.061 --> 00:19:13.127
Så en euro investerad i systemet skulle ge en yield av

322
00:19:13.548 --> 00:19:15.750
50 euro i tanke på fördelar.

323
00:19:15.910 --> 00:19:19.413
Bara att förhindra skadning eller förbättra ekonomisk aktivitet.

324
00:19:19.413 --> 00:19:19.653
Okej,

325
00:19:19.794 --> 00:19:20.795
är ni med?

326
00:19:20.795 --> 00:19:23.257
En ratio på 1 till 50.

327
00:19:23.877 --> 00:19:31.861
För varje satsad krona på satelliten sparar vi 50 kronor i kostnader som vi undviker med hjälp av data från satelliten.

328
00:19:32.422 --> 00:19:34.763
En väldigt viktig sak att ha med sig.

329
00:19:35.423 --> 00:19:41.687
För väldigt ofta är det tydligt att vi kan prata hur mycket som helst om vilken nytta satelliter gör.

330
00:19:42.287 --> 00:19:52.873
Men det är just här när vi kommer till hur mycket pengar rymdsatsningar ger tillbaka som det får många som beslutsfattare till exempel går från att vara lite spännande

331
00:19:53.133 --> 00:19:55.034
till riktigt intressant.

332
00:19:55.455 --> 00:19:59.678
Spännande och intressant ledorden i vår serie.

333
00:20:00.478 --> 00:20:05.862
Här kommer lite fler exempel på spännande och intressanta saker som vi har pratat om under året.

334
00:20:06.602 --> 00:20:09.304
Sindra Pettersson Årsköld om ESS.

335
00:20:11.586 --> 00:20:15.308
ESS står för The European Spellation Source.

336
00:20:15.668 --> 00:20:22.133
Här ska man kunna använda neutroner för att titta in i materian och i material.

337
00:20:22.725 --> 00:20:30.187
Så det handlar om att studera fasta och flytande saker av alla olika slag ner på atom-och molekylnivå.

338
00:20:30.627 --> 00:20:33.008
Det är roligt med neutroner för de är väldigt snälla.

339
00:20:33.588 --> 00:20:36.489
Så att om man har ett prov som man inte kan återskapa,

340
00:20:36.689 --> 00:20:39.370
till exempel då ett prov från en meteorit från Mars,

341
00:20:39.890 --> 00:20:41.190
så vill man ju inte förstöra den.

342
00:20:42.070 --> 00:20:43.651
Man vill undersöka den,

343
00:20:43.711 --> 00:20:46.331
men man vill verkligen inte förstöra den om man kan låta bli.

344
00:20:47.052 --> 00:20:48.532
Och med neutroner kan man låta bli,

345
00:20:48.672 --> 00:20:51.813
för man kan titta djupt in i geologiska prover av olika slag.

346
00:20:52.509 --> 00:20:56.251
Gunnar Thibart på KTH om rymdhissar.

347
00:20:59.713 --> 00:21:07.858
Idén med rymdhissen är att kunna färdas utan raketer upp till de banor man vill nå.

348
00:21:09.259 --> 00:21:12.921
Idén är också att man ska kunna frakta massa material fort.

349
00:21:13.541 --> 00:21:18.585
Det var ett idé om att man ska kunna ta ner astronauter ifall det skulle bli något problem,

350
00:21:18.625 --> 00:21:20.466
något räddningsaktioner.

351
00:21:21.007 --> 00:21:24.949
Rymdhysen fungerar ungefär som en släggkastare.

352
00:21:26.030 --> 00:21:30.474
Och man har jorden som själva släggkastaren och sen så har man släggan,

353
00:21:30.674 --> 00:21:33.856
linan och sen den här kulan längst ut.

354
00:21:33.896 --> 00:21:40.321
Så att när släggkastaren snurrar så sträcks linan och sen har man den här motvikten som håller linan sträckt.

355
00:21:41.173 --> 00:21:41.633
Ungefär så.

356
00:21:41.673 --> 00:21:47.917
Så att bortom den här höjden då 36 000 kilometer så måste man förlänga linan och ha en motvikt där.

357
00:21:48.677 --> 00:21:54.240
Anders Sandberg på Institutet för framtidsstudier om kryonik.

358
00:21:57.202 --> 00:22:04.326
Kryoniken det är den här idén att vi kan ju rädda patienter som vi kanske inte kan rädda nu genom att frysa ner dem och hoppas att framtiden kan fixa det.

359
00:22:04.446 --> 00:22:07.868
Vad man skulle kunna hoppas på är att den dag vi får det här att verkligen funka,

360
00:22:08.368 --> 00:22:10.209
då kan man ju börja fundera för rymdresan också.

361
00:22:10.581 --> 00:22:12.302
Idén är ju att kemiska reaktioner,

362
00:22:12.302 --> 00:22:14.904
och det involverar ju alla våra livsprocesser,

363
00:22:15.845 --> 00:22:19.607
deras hastighet minskar exponentiellt med lägre temperatur.

364
00:22:20.148 --> 00:22:23.350
Så får man ner tillräckligt låga temperatur så händer i princip ingenting.

365
00:22:23.990 --> 00:22:26.892
Så skulle man frysa ner sig till flytande kvävetemperatur,

366
00:22:27.012 --> 00:22:28.013
minus 196,

367
00:22:28.293 --> 00:22:31.495
så sitter molekylerna där i stort sett och gör ingenting.

368
00:22:32.156 --> 00:22:32.816
Det här är ju jättebra.

369
00:22:33.096 --> 00:22:33.757
Inget åldrade,

370
00:22:34.057 --> 00:22:35.178
ingen ämnesomsättning.

371
00:22:36.119 --> 00:22:38.420
Man behöver överhuvudtaget inte bry sig om patienten,

372
00:22:38.440 --> 00:22:39.621
bara hålla dem kalla nog.

373
00:22:40.109 --> 00:22:44.493
Sen tinar man upp dem på ett lämpligt sätt vid destinationen och så är allt finfint.

374
00:22:45.514 --> 00:22:49.697
Ni anar att det kanske finns några små tekniska problem som behöver lösas.

375
00:22:50.118 --> 00:22:50.518
Om du har en

376
00:22:51.279 --> 00:22:56.523
230-år-resa. En av problemen här är strålning som du får på dig under 230 år.

377
00:22:56.523 --> 00:23:01.747
I princip är det som om du fick summan av all strålning i en enda dusch.

378
00:23:02.968 --> 00:23:08.073
På slutet fick vi ytterligare en anledning till varför vi behöver forska på rymden.

379
00:23:08.845 --> 00:23:14.390
För jag vill då inte vakna upp helt strålskadad efter 230 år i kryosömn.

380
00:23:15.210 --> 00:23:15.330
Nej,

381
00:23:15.390 --> 00:23:17.512
alltså jag tror inte riktigt du behöver oroa dig.

382
00:23:17.993 --> 00:23:26.079
För den dagen som vi kan bygga ett skepp som kan åka i 230 år med dig nedfryst då har vi nog löst det där med strålskyddet.

383
00:23:26.860 --> 00:23:26.1000
Men,

384
00:23:27.480 --> 00:23:30.743
var tror du att Anders hade tänkt sig att vi skulle åka på 230 år?

385
00:23:31.644 --> 00:23:32.304
Men jag vet inte.

386
00:23:32.605 --> 00:23:33.645
Kan vi inte gå vidare istället?

387
00:23:36.548 --> 00:23:37.709
Through the Axiom Mission 3.

388
00:23:40.151 --> 00:23:56.805
I slutet av augusti

389
00:23:56.965 --> 00:24:02.369
bjöd Marcus Vant sina kollegor från Axiom Space Mission AX3 till Sverige.

390
00:24:03.010 --> 00:24:06.653
Och här besökte de bland annat Saab och Astronomisk Ungdom.

391
00:24:07.249 --> 00:24:13.012
Och vi hörde Niklas Engelhardt Önne från AU när de delade ut medaljer till besättningen.

392
00:24:13.713 --> 00:24:15.774
Och det hände mer roligt under hösten.

393
00:24:16.334 --> 00:24:25.800
I oktober fick Sverige ett extra lyft då regeringen beslutade om att tilldela försvarsmakten en miljard kronor för att utveckla Sveriges rymdförmåga.

394
00:24:26.660 --> 00:24:41.186
Några av de första stegen i det här är att SSC fick en beställning av Försvarets materialverk att bygga ut infrastrukturen vid S-range och att ge Försvarsmakten en grundförmåga för uppsändningar av satelliter.

395
00:24:41.927 --> 00:24:45.128
Riktigt bra uppföljning på vårt samtal med Charlotta Sund alltså.

396
00:24:45.448 --> 00:24:45.568
Ja,

397
00:24:46.108 --> 00:24:47.469
och sen rullade hösten bara på.

398
00:24:48.129 --> 00:24:54.092
Regeringen bytte ut en Persson mot en annan då vi fick en ny rymdminister i Johan Persson.

399
00:24:54.756 --> 00:25:04.383
Vi gav Anna Ratzman stora kramar för allt hon gjort under sina sex år som rymdstyrelsens generaldirektör och vi välkomnade Ella Karlsson till sin nya tjänst.

400
00:25:06.325 --> 00:25:12.249
Jag har av regeringen fått uppdraget att bli generaldirektör för rymdstyrelsen.

401
00:25:13.030 --> 00:25:15.672
Det känns så oerhört stort,

402
00:25:16.713 --> 00:25:20.776
men samtidigt känner jag vemod i mitt hjärta att lämna.

403
00:25:21.216 --> 00:25:27.480
Den här fantastiska rymdavdelningen som vi tillsammans har byggt upp på två års tid ungefär.

404
00:25:28.201 --> 00:25:32.084
Det har ju varit ett av de största glädjeämnena i min karriär.

405
00:25:32.104 --> 00:25:36.126
Och jag är så stolt över det arbete som vi har gjort.

406
00:25:36.507 --> 00:25:41.830
Du har ju bra stöd från avgående generaldirektör Anna Ratzman.

407
00:25:42.671 --> 00:25:42.791
Ja,

408
00:25:44.012 --> 00:25:50.096
hon lämnar efter sig ett fantastiskt fint legacy som det ska bli så oerhört.

409
00:25:50.556 --> 00:25:51.816
kul att få jobba vidare med.

410
00:25:52.077 --> 00:25:55.377
Allt som har hänt och all den utveckling och myndigheten som har växt.

411
00:25:57.718 --> 00:25:59.118
Jag är så taggad att ta över.

412
00:25:59.559 --> 00:25:59.679
Ja,

413
00:26:00.239 --> 00:26:02.159
taggade är även vi.

414
00:26:02.999 --> 00:26:11.062
Och för att Ella och Rymdstyrelsen ska kunna ta Sverige in i rymdframtiden behöver vi alla hjälpas åt.

415
00:26:11.962 --> 00:26:19.844
Och vi pratade lite med Rymdstyrelsens ställföreträdande generaldirektör Christer Nilsson om vad de behöver.

416
00:26:22.116 --> 00:26:22.236
Ja,

417
00:26:23.397 --> 00:26:24.538
jag tycker vi kan börja så här.

418
00:26:24.778 --> 00:26:28.521
Du ställer mig en fråga och den frågan är hur många är det som jobbar på rymdstyrelsen?

419
00:26:28.841 --> 00:26:31.143
Hur många är ni på rymdstyrelsen som arbetar med detta?

420
00:26:31.943 --> 00:26:32.063
Ja,

421
00:26:33.144 --> 00:26:35.326
då brukar jag säga så här att gissa.

422
00:26:35.966 --> 00:26:37.347
Jag vet ju svaret på den frågan,

423
00:26:38.588 --> 00:26:40.329
men ni borde vara några hundra i alla fall.

424
00:26:40.690 --> 00:26:41.170
Ja,

425
00:26:43.011 --> 00:26:45.693
i dagsläget är vi väl 27-28 personer.

426
00:26:46.014 --> 00:26:49.036
Så vi skulle behöva vara...

427
00:26:49.688 --> 00:26:51.350
Det är liksom som vi räknar själv.

428
00:26:51.530 --> 00:26:54.633
Minst dubbla skulle vi behöva vara för att kunna göra ett bra jobb.

429
00:26:54.913 --> 00:27:03.741
Och sen skulle vi kunna vara ännu fler för att faktiskt ta en substantiell plats i rymdeuropa som egentligen är värdig,

430
00:27:03.941 --> 00:27:04.461
ska vi säga,

431
00:27:04.902 --> 00:27:11.588
en teknikfokuserad nation som Sverige som verkligen har ambitioner att vara ligga i teknikens,

432
00:27:13.009 --> 00:27:15.231
ett innovationsland i framkanten.

433
00:27:16.800 --> 00:27:18.601
Vi skulle behöva bli många fler faktiskt.

434
00:27:18.681 --> 00:27:19.762
Och det är en förutsättning.

435
00:27:20.302 --> 00:27:26.185
Men minst det dubbla och ett gäng till för att Sverige ska kunna ta de stora stegen framåt alltså.

436
00:27:26.866 --> 00:27:26.986
Ja,

437
00:27:27.306 --> 00:27:32.509
men jag har ett par tips på häftiga personer som skulle passa galant i sammanhanget.

438
00:27:34.490 --> 00:27:37.791
Det är många tomma lokaler i Stockholm som ventilerar sig fullt,

439
00:27:37.871 --> 00:27:43.114
värmskylsar sig fullt i förhållande till människor och behov.

440
00:27:43.795 --> 00:27:46.316
Det här måste vi sätta.

441
00:27:46.456 --> 00:27:47.417
när vi åker upp på Mars.

442
00:27:47.477 --> 00:27:48.678
Vi får bara en chans.

443
00:27:48.878 --> 00:27:49.699
Vi klarar oss inte.

444
00:27:50.420 --> 00:27:52.561
Skulle vi göra fel här då blir det korta äventyr.

445
00:27:52.601 --> 00:27:54.383
Jag vet att Elon har lösningen på mycket,

446
00:27:54.383 --> 00:27:55.524
han har värmepumpar och grejer,

447
00:27:55.544 --> 00:28:02.530
men får vi inte ihop det här systemet ihop nog mycket och den här generativa slutsatshistorien tillsammans,

448
00:28:02.610 --> 00:28:04.892
då blir det inte många vitkort från Mars.

449
00:28:07.134 --> 00:28:10.337
På något sätt så upptäcker man att universum har många fler dimensioner.

450
00:28:10.717 --> 00:28:11.698
Men då kommer ju fler frågor.

451
00:28:12.259 --> 00:28:13.460
Vad händer med de extra dimensionerna?

452
00:28:14.388 --> 00:28:22.130
Så mycket av stringteori går ut på att man tar reda på hur de här extra dimensionerna kompaktifieras till de fyra dimensioner vi har nu,

453
00:28:22.250 --> 00:28:26.631
vilket är rumstids och trerums och en tidsdimension.

454
00:28:26.691 --> 00:28:27.652
Man brukar säga tre plus ett.

455
00:28:29.572 --> 00:28:32.693
Men många av de teorierna jag kollar på är liksom tiodimensioner och tolvdimensioner.

456
00:28:32.693 --> 00:28:33.653
Och så kollar man vad som händer.

457
00:28:33.653 --> 00:28:35.014
Och där är det väldigt mycket matte.

458
00:28:35.214 --> 00:28:37.134
Då pratar man egentligen nästan ren geometri.

459
00:28:37.494 --> 00:28:37.814
Yes!

460
00:28:38.495 --> 00:28:40.775
Vi får inte nog av supersmarta,

461
00:28:41.095 --> 00:28:42.816
supercoola människor i vår serie.

462
00:28:43.376 --> 00:28:43.496
Och...

463
00:28:43.576 --> 00:28:51.300
Och här hörde vi Patrik Johansson på PropTechCore prata om visioner om hållbarhet i rymden som vi kan använda på jorden.

464
00:28:51.820 --> 00:28:53.041
Och STEM-fluencern

465
00:28:53.381 --> 00:28:56.843
Eleonora Svanberg prata om ett av sina favoritämnen,

466
00:28:57.183 --> 00:28:57.904
strängteori.

467
00:28:58.444 --> 00:29:01.226
Ett av hennes andra stora intresse är primtal,

468
00:29:01.546 --> 00:29:03.627
så missa inte det avsnittet.

469
00:29:04.087 --> 00:29:05.028
Eller de andra.

470
00:29:05.928 --> 00:29:12.872
Vår del i allt det här är att inspirera och berätta om rymden ur alla dess olika vinklar och vrår.

471
00:29:13.444 --> 00:29:22.672
Prata om möjligheter och utmaningar för att få upp intresset för rymden i samhället så att fler blir sugna på att följa med oss på den här resan mot mars.

472
00:29:23.512 --> 00:29:29.237
Men med detta så närmar vi oss slutet på det här speciella avsnittet och det här speciella året.

473
00:29:29.477 --> 00:29:32.120
Vi har ju faktiskt haft en svensk astronaut i rymden.

474
00:29:32.760 --> 00:29:42.108
Men innan vi hälsar gott nytt år så tar vi hjälp av Saabs supersmarta och supercoola teknikchef Petter Bedouin som under rymdstyrelsens rymdag tidigare i år.

475
00:29:42.408 --> 00:29:45.018
hjälpte Ausha spana på Sveriges rymdframtid.

476
00:29:45.761 --> 00:29:48.711
Hur kommer rymden att påverka oss och användas?

477
00:29:50.876 --> 00:29:53.978
Det finns många områden som kan påverka Sverige i framtiden,

478
00:29:53.978 --> 00:29:55.599
men jag såg det här ur tre perspektiv.

479
00:29:56.040 --> 00:30:03.785
Ett ur ett samhällsperspektiv där rymden kommer att ha mycket större betydelse i framtiden för infrastruktur,

480
00:30:04.206 --> 00:30:08.509
en massa tjänster som vi använder i vårt dagliga liv och än mer i framtiden.

481
00:30:08.629 --> 00:30:14.373
Och i den här osäkra omvärlden vi har sett nu så börjar den här frågan om egen rådighet bli viktigare.

482
00:30:14.373 --> 00:30:14.753
Det vill säga,

483
00:30:15.333 --> 00:30:18.856
vad måste vi kunna kontrollera själva och när kan vi förlita oss på andra?

484
00:30:19.100 --> 00:30:21.421
Den andra punkten jag tog upp det handlar om konkurrens.

485
00:30:21.601 --> 00:30:23.642
I Sverige så är vi ju väldigt duktiga.

486
00:30:24.122 --> 00:30:25.823
Vi har en bra industri,

487
00:30:26.003 --> 00:30:35.167
vi är innovativa och vi borde om vi väljer att satsa på det kunna hävda oss väldigt väl i rymdeindustrin såväl inom Europa som i världen.

488
00:30:35.187 --> 00:30:39.008
Så att ur konkurrens synpunkt så kan rymden verkligen komma att påverka Sverige.

489
00:30:39.008 --> 00:30:41.790
Det skulle kunna bli ett styrkområde för Sverige i framtiden.

490
00:30:41.890 --> 00:30:43.110
Och att vi dessutom har

491
00:30:43.470 --> 00:30:47.732
S-range med uppskjutningsmöjlighet ger oss unika fördelar som vi borde dra nytta av.

492
00:30:48.052 --> 00:30:51.255
Sist men inte minst så pratar jag om vikten av kompetens.

493
00:30:51.415 --> 00:30:59.121
Att det här med rymden har en förmåga att inspirera inte minst barn och ungdomar till att intressera sig för teknik och naturvetenskap.

494
00:30:59.201 --> 00:31:00.843
Och det är ju viktigt för hela Sverige.

495
00:31:01.563 --> 00:31:12.192
Om vi dessutom lyckas skapa en rymdindustri så att de personerna som verkligen är intresserade av rymden också kan jobba med rymden så blir det en ytterligare multiplicatoreffekt.

496
00:31:12.192 --> 00:31:14.113
Så det var de perspektiven jag tog upp.

497
00:31:14.334 --> 00:31:14.834
Samhälle,

498
00:31:15.154 --> 00:31:16.836
konkurrenskraft och kompetens.

499
00:31:16.876 --> 00:31:17.256
Tack så mycket.

500
00:31:17.316 --> 00:31:19.837
Så det här tror jag verkligen kan påverka.

501
00:31:19.977 --> 00:31:24.078
Men det som krävs är att vi bestämmer oss för att verkligen göra det här.

502
00:31:25.139 --> 00:31:28.160
Vi vill att rymden ska bli ett styrkområde i Sverige.

503
00:31:28.320 --> 00:31:28.800
Då kan det hända.

504
00:31:29.120 --> 00:31:31.781
Jag tycker att vi skulle behöva en tydlig vision.

505
00:31:32.981 --> 00:31:35.662
Jag tycker att det som John F.

506
00:31:35.682 --> 00:31:37.183
Kennedy sa i början på

507
00:31:37.583 --> 00:31:40.444
60-talet, att innan det här årtiondet är slut så ska vi ha...

508
00:31:41.008 --> 00:31:45.691
Satt en människa på månen och tagit hem dem igen och vi ska inte göra det här för att det är enkelt,

509
00:31:45.691 --> 00:31:47.012
vi ska göra det för att det är svårt.

510
00:31:47.332 --> 00:31:53.036
Den typen av vision vore ju jättehäftigt och kan verkligen ena och sånt där.

511
00:31:53.076 --> 00:31:58.559
Sen vet jag inte riktigt vad den visionen ska vara men jag tycker att det vore väldigt spännande.

512
00:31:58.659 --> 00:32:01.161
Och det finns ju flera starka aktörer här,

513
00:32:01.281 --> 00:32:05.324
rymdstyrelsen och andra som är duktiga på det här.

514
00:32:05.684 --> 00:32:12.189
Att kanske ska be dem att jobba och inte bara jobba med sin strategi utan också ta fram en liten kaxig vision som vi kan enas runt.

515
00:32:19.836 --> 00:32:21.477
En kaxig vision var det ja.

516
00:32:22.258 --> 00:32:22.738
Som sagt,

517
00:32:22.878 --> 00:32:24.500
vi är på nästan vad som helst.

518
00:32:24.940 --> 00:32:25.901
Har du några idéer,

519
00:32:26.101 --> 00:32:29.784
skicka in dem till oss så lovar vi att framföra dem till rätt person.

520
00:32:30.345 --> 00:32:31.305
Eller här i serien.

521
00:32:31.566 --> 00:32:31.686
Ja,

522
00:32:31.946 --> 00:32:34.368
för vi har ju ett helt år att fylla.

523
00:32:34.952 --> 00:32:36.833
Vad ser du mest fram emot under 2025?

524
00:32:37.734 --> 00:32:37.854
Ja,

525
00:32:38.014 --> 00:32:38.675
men alltså...

526
00:32:39.335 --> 00:32:43.938
I oktober så lyckades ju SpaceX fånga sin Starship med chopsticks.

527
00:32:44.458 --> 00:32:47.681
Och sen i november så blev Donald Trump vald till USAs

528
00:32:48.161 --> 00:32:48.962
47e president.

529
00:32:49.742 --> 00:32:55.846
Vad innebär hans presidentskap och hans bromance med Elon Musk för rymdframtiden?

530
00:32:56.407 --> 00:32:58.188
Det kommer vi att behöva prata mer om.

531
00:32:58.708 --> 00:32:59.128
Men du då?

532
00:32:59.769 --> 00:32:59.889
Ja,

533
00:33:00.349 --> 00:33:02.451
en av de grejer som jag har velat göra länge,

534
00:33:02.651 --> 00:33:04.172
det är avsnitt om Kina.

535
00:33:04.472 --> 00:33:10.035
De har massa rymdiga saker på gång som vi inte har någon aning om och som vi inte pratat så mycket om.

536
00:33:10.495 --> 00:33:11.456
Det vill jag göra mer.

537
00:33:12.617 --> 00:33:16.239
Ett innehållsrikt rymdår har vi framför oss vad som än händer.

538
00:33:16.759 --> 00:33:17.239
Och med det,

539
00:33:17.640 --> 00:33:20.461
stort tack till alla som har lyssnat under året.

540
00:33:20.961 --> 00:33:21.362
Och igen,

541
00:33:21.822 --> 00:33:28.046
stort tack till Saab som stöttat oss under året och som alltså fortsätter sitt samarbete med oss under 2025.

542
00:33:28.646 --> 00:33:32.148
Så fortsätt följa oss i podden och i sociala medier.

543
00:33:32.784 --> 00:33:34.906
Och fortsätt lyssna på vår musik.

544
00:33:35.446 --> 00:33:37.167
Den är skriven av Armin Pendek.

545
00:33:37.527 --> 00:33:39.869
Detta kan vara året vi släpper den på skiva.

546
00:33:40.149 --> 00:33:40.810
Tror du det?

547
00:33:41.770 --> 00:33:43.452
Jag heter Susanna Levenhout.

548
00:33:43.532 --> 00:33:45.013
Jag heter Marcus Pettersson.

549
00:33:45.273 --> 00:33:50.757
Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

550
00:33:51.457 --> 00:33:53.119
Gott nytt år!

551
00:34:11.112 --> 00:34:11.393
Hallå,

552
00:34:12.434 --> 00:34:13.937
programmet gjordes av

553
00:34:14.538 --> 00:34:15.780
Rundfunk Media.