WEBVTT

1
00:00:00.168 --> 00:00:01.389
Äntligen!

2
00:00:09.937 --> 00:00:10.718
 Ni är de här.

3
00:00:11.158 --> 00:00:13.560
 Första bilderna från James Webb-teleskopet.

4
00:00:13.980 --> 00:00:14.101
Ja,

5
00:00:15.282 --> 00:00:17.504
 men hur tar de sig hit egentligen?

6
00:00:18.404 --> 00:00:26.312
 Hur skickar man en gigantisk högupplöst bild en och en halv miljoner kilometer genom rymden från Lagrange punkt två till jorden?

7
00:00:27.108 --> 00:00:29.490
 Hur bra måste inte den antennen vara?

8
00:00:29.991 --> 00:00:30.691
 Och vad är

9
00:00:31.292 --> 00:00:32.613
 L2 egentligen?

10
00:00:33.133 --> 00:00:34.415
Allt detta får du reda på nu.

11
00:00:34.955 --> 00:00:36.677
 I detta James Webb-special,

12
00:00:37.017 --> 00:00:38.758
 presenterat av Rymdkapital.

13
00:00:39.459 --> 00:00:40.960
Jag heter Susanna Levenhaupt.

14
00:00:41.281 --> 00:00:42.822
Jag heter Marcus Pettersson.

15
00:00:43.222 --> 00:00:44.103
Och du lyssnar på

16
00:00:44.504 --> 00:00:45.825
 Har vi åkt till Mars än?

17
00:00:56.084 --> 00:00:56.464
Javisst,

18
00:00:56.905 --> 00:00:58.826
 James Webb och Lagrangepunkter alltså.

19
00:00:59.586 --> 00:01:11.352
 Och vi börjar med att återigen besöka Göteborgs universitet för att där tillsammans med vår snart mästergäst astrofysikern Maria Sundin reda ut det här med Lagrangepunkter.

20
00:01:12.313 --> 00:01:17.416
För vi hör ju det hela tiden att James Webb ligger i Lagrangepunkt 2.

21
00:01:18.356 --> 00:01:18.536
 Så

22
00:01:18.876 --> 00:01:21.258
 Maria, vad är en Lagrangepunkt?

23
00:01:21.638 --> 00:01:21.758
Jo,

24
00:01:21.938 --> 00:01:25.180
 det är så att i alla system där det finns två...

25
00:01:25.560 --> 00:01:33.162
 lite större himlakroppar till exempel jorden och månen eller solen och jorden eller solen och

26
00:01:33.562 --> 00:01:34.543
 Jupiter till exempel,

27
00:01:34.623 --> 00:01:36.223
 så två lite större himlakroppar.

28
00:01:37.624 --> 00:01:41.205
 Om man för in en tredje himlakropp som är lite mindre,

29
00:01:41.505 --> 00:01:52.908
 kanske ett teleskop eller någon typ av rymdsond eller någon liten asteroid eller någonting sånt där då finns det fem stycken jämviktspunkter jämviktspunkter

30
00:01:53.600 --> 00:01:55.562
 I gravitationsfältet,

31
00:01:55.822 --> 00:01:58.284
 där man kan lägga de här som kallas fullagranspunkter,

32
00:01:58.724 --> 00:02:02.267
 då blir det som fem punkter som är i balans där,

33
00:02:02.527 --> 00:02:06.069
 där man kan lägga saker där de i princip stannar kvar.

34
00:02:06.310 --> 00:02:13.915
 Så att den har ingen gravitation i sig utan det är en jämviktspunkt där till exempel jorden och månen drar ungefär lika mycket skulle man kunna säga,

35
00:02:13.955 --> 00:02:15.196
 så att det ligger i balans.

36
00:02:15.917 --> 00:02:20.100
 Man kan jämföra det lite grann med om man har ett landskap med små dalar.

37
00:02:20.416 --> 00:02:24.220
 Där man också kan få saker att ligga kvar om man skulle rulla någonting fram och tillbaka.

38
00:02:24.821 --> 00:02:28.305
 Eller små kullar där man också kan balansera någonting uppe på en topp så här.

39
00:02:28.905 --> 00:02:35.272
 Så har du två stycken himla kroppar så blir det fem punkter som vi då kallar för Lagrange-punkter efter matematiken Lagrange.

40
00:02:35.272 --> 00:02:38.936
 Som hittade de här när han satt och räknade och insåg att det är på det sättet.

41
00:02:39.432 --> 00:02:39.652
Okej,

42
00:02:39.732 --> 00:02:43.095
 och då ska vi försöka förklara var dessa punkterna ligger.

43
00:02:43.575 --> 00:02:45.016
 Och vad är bäst att ta som exempel?

44
00:02:45.216 --> 00:02:45.757
 Jorden,

45
00:02:45.937 --> 00:02:47.338
 solen eller jorden,

46
00:02:47.418 --> 00:02:47.798
 månen?

47
00:02:48.659 --> 00:02:50.820
Vi kan väl börja på nära håll med jorden,

48
00:02:50.860 --> 00:02:51.481
 månen gör vi.

49
00:02:51.761 --> 00:02:53.422
 Så behöver vi inte prata så mycket i kilometer,

50
00:02:53.422 --> 00:02:55.143
 ungefär bara var de ligger i förhållande.

51
00:02:56.424 --> 00:03:01.468
 Det som brukar vara enklast att förstå är att om vi tänker Ausha vi har jorden...

52
00:03:01.772 --> 00:03:02.773
 Och så har vi månen.

53
00:03:04.393 --> 00:03:06.875
 Då finns det en punkt däremellan kan man säga.

54
00:03:07.335 --> 00:03:10.597
 Där månen drar lika mycket som jorden drar.

55
00:03:11.177 --> 00:03:13.458
 Det brukar man kunna tänka sig att så måste det ju vara.

56
00:03:14.039 --> 00:03:16.060
 Och det är den som kallas för Lagrange punkt ett.

57
00:03:16.920 --> 00:03:18.461
 Och den ligger då,

58
00:03:18.681 --> 00:03:20.602
 eftersom månen är mindre än vad jorden är,

59
00:03:20.662 --> 00:03:23.143
 så ligger den närmare månen än jorden.

60
00:03:23.263 --> 00:03:24.564
 Och jag för mig att den ligger på ungefär

61
00:03:25.364 --> 00:03:28.726
 15% av avståndet mellan jorden och månen,

62
00:03:29.346 --> 00:03:31.007
 från månen till den punkten.

63
00:03:32.088 --> 00:03:35.349
 Sen så ligger ju inte jorden och månen helt stilla i solsystemet,

64
00:03:35.409 --> 00:03:40.112
 utan månen rör sig runt jorden och så fort det kommer in rotation och sådant.

65
00:03:40.712 --> 00:03:41.752
 Då får man effekter av det,

66
00:03:41.832 --> 00:03:44.894
 precis som att man känner av om man åker i en karusell eller någonting som roterar,

67
00:03:44.894 --> 00:03:47.395
 att man pressas lite hit och dit och slänges lite hit och dit.

68
00:03:47.915 --> 00:03:54.198
 Så på grund av att vi båda har två stycken himlakroppar med gravitation och allting rör sig så kommer det till några punkter till.

69
00:03:54.558 --> 00:03:57.879
 Lagrange punkt två hamnar då på andra sidan månen.

70
00:03:58.159 --> 00:04:03.161
 Ungefär lika långt bort från månen som Lagrange punkt ett ligger åt jordsidan.

71
00:04:03.682 --> 00:04:07.143
 Det rör sig om runt 15 procent längre bort.

72
00:04:07.763 --> 00:04:09.044
 Så att vi har jorden.

73
00:04:09.204 --> 00:04:21.673
 vi har månen och mellan jorden och månen då finns det Lagrange punkt ett och så ligger Lagrange punkt två bortanför det här stället på en rak linje ja precis vi börjar på jorden,

74
00:04:21.953 --> 00:04:24.155
 vi åker rakt mot månen det första vi träffar på,

75
00:04:24.455 --> 00:04:25.196
 Lagrange punkt ett

76
00:04:25.760 --> 00:04:28.081
 Sen kommer månen och sen kommer Lagrange punkt två.

77
00:04:28.842 --> 00:04:34.805
 Och här kan man ju redan då börja se att de har säkert olika fördelar beroende på vad man vill titta på eller om man vill ha kommunikation med jorden,

78
00:04:34.805 --> 00:04:36.066
 var man lägger någonting någonstans.

79
00:04:37.266 --> 00:04:37.627
 Sedan,

80
00:04:37.847 --> 00:04:42.429
 om vi tänker Ausha månen i stort sett går i bana runt jorden så här.

81
00:04:43.230 --> 00:04:51.294
 Så Lagrange punkt tre ligger ungefär i månens bana fast mittemot där månen råkar befinna sig.

82
00:04:51.674 --> 00:04:53.795
 Så om vi tittar från jorden mot månen.

83
00:04:54.956 --> 00:04:57.829
 Och sen så vänder vi oss om och tittar åt andra hållet på den här cirkeln.

84
00:04:58.899 --> 00:05:00.760
 Det är fortfarande allting på en rak linje,

85
00:05:01.340 --> 00:05:03.702
 men då hittar vi Lagrange punkt 3 där.

86
00:05:04.802 --> 00:05:06.223
På andra sidan jorden.

87
00:05:06.223 --> 00:05:07.704
På andra sidan jorden,

88
00:05:07.864 --> 00:05:08.424
 precis.

89
00:05:08.624 --> 00:05:09.745
 Vi börjar på jorden,

90
00:05:10.285 --> 00:05:11.226
 åker mot månen,

91
00:05:11.286 --> 00:05:12.206
 träffar L1,

92
00:05:12.386 --> 00:05:13.247
 träffar månen,

93
00:05:13.367 --> 00:05:13.847
 träffar L2.

94
00:05:14.828 --> 00:05:15.368
 Sen vänder vi,

95
00:05:15.528 --> 00:05:16.709
 åker tillbaka igen från L2,

96
00:05:17.149 --> 00:05:17.529
 månen,

97
00:05:17.809 --> 00:05:17.929
 L1,

98
00:05:18.309 --> 00:05:18.670
 jorden.

99
00:05:19.330 --> 00:05:19.670
 Vups,

100
00:05:19.790 --> 00:05:21.131
 hela vägen ut till molnbanan igen.

101
00:05:21.331 --> 00:05:21.991
 Där träffar vi L3.

102
00:05:21.971 --> 00:05:25.293
L4 och L5 då?

103
00:05:25.293 --> 00:05:25.413
Ja,

104
00:05:25.954 --> 00:05:28.435
 de är inte riktigt lika intuitiva.

105
00:05:28.815 --> 00:05:33.297
 Men om man sätter sig ner och ritar på ett papper och ritar ut jorden,

106
00:05:33.377 --> 00:05:34.418
 ritar ut månen,

107
00:05:35.038 --> 00:05:42.041
 så kan man sätta sig där med en penna och försöka pricka in var någonstans är det lika långt till jorden som till månen.

108
00:05:42.781 --> 00:05:47.223
 Och ganska så snabbt då så kommer man faktiskt hitta Lagrange punkt fyra och Lagrange punkt fem.

109
00:05:48.284 --> 00:05:52.746
 Båda ligger i månens bana runt jorden.

110
00:05:53.286 --> 00:05:54.307
 Lagrange punkt fyra.

111
00:05:55.047 --> 00:05:58.449
 Ligger lite före månen om man ser till hur månen rör sig.

112
00:05:58.689 --> 00:06:02.511
 Och Lagrange punkt 5 ligger lite efter månen i månens bana.

113
00:06:03.031 --> 00:06:08.393
 I själva verket om man utgår från en linje som går mellan jorden och månen.

114
00:06:08.934 --> 00:06:12.075
 Så ligger Lagrange punkt 4 exakt 60 grader framför.

115
00:06:12.435 --> 00:06:15.257
 Och Lagrange punkt 5 ligger 60 grader bakom.

116
00:06:15.957 --> 00:06:20.179
 Och även de är då alltså jämviktspunkter i gravitationsfältet.

117
00:06:20.955 --> 00:06:22.215
Ligger de alltid i

118
00:06:22.616 --> 00:06:26.937
 60 graders vinkel oberoende av de två objektens storlek?

119
00:06:27.117 --> 00:06:27.237
Ja,

120
00:06:27.457 --> 00:06:27.817
 det gör de.

121
00:06:28.477 --> 00:06:31.338
 Att de hamnar där precis med 60 grader,

122
00:06:31.518 --> 00:06:34.559
 det har att göra med att hela systemet roterar.

123
00:06:35.319 --> 00:06:41.921
 Och det har att göra med att avståndet till de två himla kropparna blir exakt likadant bara där för just 60 grader.

124
00:06:41.981 --> 00:06:43.902
 Annars kommer det bli någonting annat istället.

125
00:06:44.462 --> 00:06:48.663
Jag vill ju fortfarande veta varför det plötsligt är avståndet som har...

126
00:06:49.503 --> 00:06:50.964
 har betydelse och inte massan?

127
00:06:51.965 --> 00:06:52.665
Jättebra fråga.

128
00:06:52.865 --> 00:06:55.987
 Man kan antingen sätta sig ner och räkna ut det och så bryr man sig inte mer.

129
00:06:56.807 --> 00:06:58.829
 Eller så börjar man kika lite grann på det hela.

130
00:06:59.609 --> 00:07:05.552
 Och då kan man se att just i L4 och L5 då är det ju lika långt till de båda himlakropparna precis som du sa,

131
00:07:05.632 --> 00:07:07.033
 så att avståndet kommer in på något sätt.

132
00:07:08.314 --> 00:07:12.136
 Men det är som så att om vi har två himlakroppar som väger olika mycket,

133
00:07:12.576 --> 00:07:16.919
 då kan man säga att det finns ett masscentrum någonstans på linjen mellan dem.

134
00:07:17.631 --> 00:07:20.092
 Där är ett gemensamt gravitationscentrum.

135
00:07:20.572 --> 00:07:22.632
 Och precis där när man ligger i 60 grader,

136
00:07:23.513 --> 00:07:28.534
 om man då tittar på dragningskraften från både månaden och från jorden på den,

137
00:07:28.954 --> 00:07:30.355
 då kommer den totala,

138
00:07:30.475 --> 00:07:31.855
 det som vi kallar för en resultant,

139
00:07:32.235 --> 00:07:36.556
 totala dragningskraften att vara riktad precis rakt mot det här masscentrumet.

140
00:07:37.076 --> 00:07:38.537
 Och då får man en typ av balans,

141
00:07:38.577 --> 00:07:44.318
 att man får en gravitation som går mot masscentrum och sen så roterar allting och så hamnar vi i balans där ute.

142
00:07:45.499 --> 00:07:45.619
Ja.

143
00:07:46.703 --> 00:07:49.465
Och så kommer man till mig och räknar på det hela på någon kurs annars.

144
00:07:49.745 --> 00:07:50.105
Precis,

145
00:07:50.165 --> 00:07:53.827
 man behöver egentligen en välformulerad ekvation för att förklara detta.

146
00:07:53.867 --> 00:07:54.868
 Och det är inte så bra radio.

147
00:07:55.428 --> 00:07:55.548
Nej,

148
00:07:55.588 --> 00:07:57.269
 det blir inte så bra radio av det hela.

149
00:07:57.309 --> 00:08:02.372
 Men det är väl roligt att veta att man kan både prata om det och man kan räkna på det.

150
00:08:02.472 --> 00:08:06.614
 Och det roliga med Lagrange-pronktur är att det väcker alltid nya intressanta frågor.

151
00:08:06.935 --> 00:08:07.215
Precis,

152
00:08:07.235 --> 00:08:09.556
 och vi litar ju på dig i detta fallet att det är så.

153
00:08:10.757 --> 00:08:12.318
 Så då är ju följdfrågan liksom,

154
00:08:13.298 --> 00:08:14.119
 vad finns?

155
00:08:15.363 --> 00:08:16.724
 I de olika lagrangepunkterna.

156
00:08:17.424 --> 00:08:18.465
 Och hur använder vi dem?

157
00:08:18.785 --> 00:08:18.965
Mm,

158
00:08:19.426 --> 00:08:19.766
 just det.

159
00:08:20.927 --> 00:08:21.047
 Ja,

160
00:08:21.627 --> 00:08:22.027
 eftersom

161
00:08:22.528 --> 00:08:25.810
 L4 och L5 normalt sett är stabila.

162
00:08:25.830 --> 00:08:30.193
 De är det i alla fall när det gäller till exempel solen Jupiter och solen Jorden.

163
00:08:31.313 --> 00:08:34.554
 gränsfall när det gäller jordenmånen faktiskt att de är stabila.

164
00:08:34.654 --> 00:08:42.276
 Men där samlas det då lite olika typer av mindre asteroider sånt som har kommit i närheten,

165
00:08:42.696 --> 00:08:45.096
 som inte har alltför hög hastighet och så vidare.

166
00:08:45.136 --> 00:08:51.558
 Så det finns populationer av asteroider i sådana här lagrangepunkter även när det gäller jordenmånen,

167
00:08:51.618 --> 00:08:53.138
 även om vi inte hittat så många än.

168
00:08:53.958 --> 00:08:56.779
 Men när det gäller inom rymdforskningen så är de...

169
00:08:57.399 --> 00:08:57.679
 Väldigt,

170
00:08:57.679 --> 00:08:58.579
 väldigt användbara.

171
00:08:59.660 --> 00:09:05.361
 Jag har för mig att man tänker bygga en rymdstation i Lagrange punkt ett mellan jorden och månen till exempel.

172
00:09:05.881 --> 00:09:10.083
 För det är ju jättebra att från Lagrange punkt ett så har man ständig kontakt med jorden.

173
00:09:10.163 --> 00:09:11.023
 Den är alltid synlig.

174
00:09:11.643 --> 00:09:13.143
 Och man har ständig kontakt med månen.

175
00:09:13.243 --> 00:09:20.906
 Lägger man någonting i omloppsbanan runt antingen månen eller jorden så blir det ju alltid tillfällen när man inte ser den ena eller den andra himlakroppen.

176
00:09:21.466 --> 00:09:25.467
 Så Lagrange punkt ett är ju jättebra så sett i jorden-månensystemet.

177
00:09:26.155 --> 00:09:29.998
 Ska vi studera solen så är också Lagrange 1 helt perfekt.

178
00:09:30.559 --> 00:09:34.242
 För lägger man en satellit där så ser man solen hela tiden.

179
00:09:34.802 --> 00:09:37.564
 Går man i omloppsspårna runt jorden så släcks den ut då och då.

180
00:09:37.725 --> 00:09:39.786
 Men därifrån kan man hela tiden studera den.

181
00:09:41.348 --> 00:09:47.252
 Lagrange 2 har ju blivit högaktuell eftersom det nya rymdteleskopet James Webb,

182
00:09:47.493 --> 00:09:48.273
 Space Telescope,

183
00:09:48.734 --> 00:09:49.434
 placeras där.

184
00:09:50.495 --> 00:09:52.597
 Och har ju några fördelar.

185
00:09:53.117 --> 00:09:54.058
 Dels att man har...

186
00:09:54.622 --> 00:09:56.583
 jorden och solen alltid i samma riktning.

187
00:09:56.943 --> 00:09:59.405
 Man kan till exempel ladda solceller och sådant.

188
00:10:00.305 --> 00:10:03.207
 Och om man så att säga skyddar sig mot,

189
00:10:03.787 --> 00:10:07.990
 om man bygger helt enkelt satelliten så att den har någon typ av skydd mot solen,

190
00:10:08.770 --> 00:10:15.614
 då blir den andra delen väldigt kall och har en frisikt ut mot stjärnorna och ut mot resten av universum hela tiden.

191
00:10:16.214 --> 00:10:19.916
 Så kan man skärma av mot jorden och solen så har man frisikt rakt ut i universum.

192
00:10:20.436 --> 00:10:22.237
 Och sen då så åker man ju också runt.

193
00:10:22.498 --> 00:10:22.978
 Man åker ju.

194
00:10:23.318 --> 00:10:26.040
 Är det jordensolen systemet vi pratar om så åker man ju,

195
00:10:26.221 --> 00:10:27.302
 man tittar åt alla håll.

196
00:10:28.162 --> 00:10:30.745
 Så att väldigt,

197
00:10:30.765 --> 00:10:31.606
 väldigt användbara.

198
00:10:32.346 --> 00:10:32.466
 L3,

199
00:10:33.467 --> 00:10:38.472
 vad jag vet har vi väl inte använt i någon större utsträckning än så länge.

200
00:10:39.793 --> 00:10:44.217
 När det gäller jordensolen så skulle det vara lite svårt för den skulle vara på andra sidan solen.

201
00:10:44.257 --> 00:10:49.582
 Så vi skulle ju inte någonsin se den och det skulle vara svårt med kommunikationer och sånt gissar jag också.

202
00:10:51.051 --> 00:10:58.857
 Man skulle väl kanske möjligtvis kunna tänka sig jorden-månensystemet att det skulle kunna finnas någon poäng att lägga någonting där men inte något jag känner till än så länge i alla fall.

203
00:11:00.298 --> 00:11:08.905
 L4 och L5 kan ju då vara lite mer riskabla eftersom det är större risk att man stöter på rymdgrus eller andra saker där eftersom det samlar på sig grejer.

204
00:11:09.365 --> 00:11:11.867
 Men L1 och L2 tror jag vi kommer att använda.

205
00:11:12.368 --> 00:11:18.133
 Och om inte annat för rymdutforskning så kan vi ju kanske lägga små rymdstationer där i framtiden också.

206
00:11:22.590 --> 00:11:22.730
Så,

207
00:11:23.210 --> 00:11:25.571
 nu har vi alltså koll på vad Lagrangepunkterna är för något.

208
00:11:26.312 --> 00:11:28.532
 Så då återstår bara den lilla lilla frågan.

209
00:11:29.033 --> 00:11:32.674
 Hur tusan skickar man egentligen hundratals gigabit,

210
00:11:32.714 --> 00:11:35.635
 1,5 miljoner kilometer genom rymden?

211
00:11:36.296 --> 00:11:39.977
Det är alltså fyra gånger längre bort än månen.

212
00:11:40.437 --> 00:11:44.079
För att sen fånga upp signalen med en liten mottagare på jorden.

213
00:11:44.559 --> 00:11:45.159
Precis,

214
00:11:45.719 --> 00:11:47.920
 eller tre ganska stora mottagare.

215
00:11:48.581 --> 00:11:51.662
 Och allt det här samtidigt som både satelliten...

216
00:11:51.922 --> 00:11:54.144
 och jorden hela tiden rör på sig.

217
00:11:55.144 --> 00:12:00.308
För som sagt så ligger James Webb vid Lagrange punkt två i jordensolen-systemet.

218
00:12:00.849 --> 00:12:03.431
 Alltså bakom jorden från solens sätt.

219
00:12:04.151 --> 00:12:12.237
 Och eftersom vi inte vill att jorden ska skugga satelliten och dess solpaneler så rör sig James Webb alltså i banan runt L2.

220
00:12:13.698 --> 00:12:15.340
 Alltså det är mycket som ska stämma.

221
00:12:16.140 --> 00:12:18.462
 För att det finns experter som sysslar med det här.

222
00:12:19.198 --> 00:12:23.681
Joakim Johansson är lead engineer för antenner på Beyond Gravity.

223
00:12:24.502 --> 00:12:24.942
 Joakim,

224
00:12:25.863 --> 00:12:29.345
 exakt vad är det ni har gjort på James Webb-teleskopet?

225
00:12:29.745 --> 00:12:29.865
Ja,

226
00:12:30.105 --> 00:12:35.509
 vi är ju ett team som vi startade 2008 med att skriva en offert för

227
00:12:35.989 --> 00:12:36.490
 James Webb.

228
00:12:36.510 --> 00:12:40.592
 Och vi fick den offerten och då byggde vi kommunikationsantennen till

229
00:12:41.933 --> 00:12:42.414
 James Webb.

230
00:12:42.934 --> 00:12:48.278
 Så att det är då datanedlänken som sköter...

231
00:12:49.418 --> 00:12:51.901
 med tankning av alla data från James Webb.

232
00:12:52.922 --> 00:12:54.643
 Alla fina bilder som kommer komma snart.

233
00:12:55.284 --> 00:13:00.689
 Och en liten mindre antenn som sitter bredvid som är för telekommando.

234
00:13:01.549 --> 00:13:05.193
 Alla kommandon som man ger till satelliten,

235
00:13:05.193 --> 00:13:06.054
 vad den ska göra och inte.

236
00:13:06.574 --> 00:13:10.798
 Och även en nedlänk med telemetri,

237
00:13:10.918 --> 00:13:15.082
 det vill säga data som talar om satellitens hälsotillstånd.

238
00:13:16.254 --> 00:13:17.135
 batterispänning,

239
00:13:17.315 --> 00:13:18.756
 temperaturer och allting sånt där.

240
00:13:18.956 --> 00:13:26.421
 Så det systemet byggde vi och sedan integrerade det amerikanska företaget något programvande här på

241
00:13:26.842 --> 00:13:27.322
 James Webb.

242
00:13:28.022 --> 00:13:31.024
Är det olika antenner eller är det samma antenn eller hur funkar det?

243
00:13:31.525 --> 00:13:38.970
Det är på en gemensam platta i kolfiber så sitter den lite större reflektorantennen med ungefär

244
00:13:39.610 --> 00:13:41.031
 60 centimeter i diameter.

245
00:13:42.032 --> 00:13:44.494
 En kolfiberantenn som fungerar på...

246
00:13:44.834 --> 00:13:50.917
 26 GHz bandet och det är då ungefär dubbla frekvenserna av satellit-tv som man har hemma.

247
00:13:52.057 --> 00:14:02.502
 Det här är ett band för nedlänkning av data som man kan komma upp i ganska höga bitstakter så att man får ungefär 28 megabit per sekund i den här nedlänken.

248
00:14:03.442 --> 00:14:07.404
 Den är alltså för överföring av alla de här fina bilderna som kommer.

249
00:14:08.705 --> 00:14:11.766
 Och sen den här lite mindre antennen som sitter bredvid.

250
00:14:12.066 --> 00:14:13.887
 Den fungerar på S-bandet,

251
00:14:13.947 --> 00:14:15.148
 ungefär 2 GHz.

252
00:14:15.488 --> 00:14:18.911
 Det är alltså lite lägre än wififrekvensen.

253
00:14:19.932 --> 00:14:26.296
 Den kan då skicka kommanden upp med 16 kbit per sekund och nedlänken då

254
00:14:26.856 --> 00:14:28.017
 40 kbit per sekund.

255
00:14:28.638 --> 00:14:30.759
 Det är en viss skillnad i datahastigheten,

256
00:14:30.819 --> 00:14:31.680
 faktor 1000 där.

257
00:14:31.740 --> 00:14:38.645
 Så skulle den större inte fungera så skulle man i princip kunna få ner bilderna även vid den lilla antennen.

258
00:14:38.725 --> 00:14:40.126
 Men då tar det 1000 gånger längre tid.

259
00:14:40.850 --> 00:14:49.906
Så det ni sköter eller har byggt är alltså systemet för att ta bilderna från rymden till jorden?

260
00:14:50.498 --> 00:14:50.618
Ja,

261
00:14:50.818 --> 00:14:51.659
 själva antennen.

262
00:14:51.719 --> 00:14:57.561
 Sen finns det andra som har byggt sändarna och de här mottagarna som sitter inne i isatleten.

263
00:14:57.561 --> 00:15:02.843
 Men vi sitter alltså ute på en liten antennpekmekanism för att

264
00:15:03.844 --> 00:15:07.385
 James Webb sitter ju inte stilla i rymden här som man kanske kan tro.

265
00:15:07.525 --> 00:15:17.550
 Den rör ju sig en hel del runt den här L2-punkten som den nominellt ligger i men den rör sig ganska vitt omkring den här.

266
00:15:19.022 --> 00:15:21.284
 Det innebär att den här följer jorden.

267
00:15:21.805 --> 00:15:28.450
 Skulle man bara låta antennen stå stilla här nu så glider jorden ur efter bara en halvtimme.

268
00:15:28.611 --> 00:15:30.793
 Så man får peka om lite då och då.

269
00:15:30.813 --> 00:15:36.398
 Man vill inte peka om för mycket för då får man darr bilden på de optiska instrumenten.

270
00:15:37.459 --> 00:15:44.845
 Den här L2-punkten är en sorts teoretisk balanspunkt mellan jordens och solens gravitation.

271
00:15:46.626 --> 00:15:50.328
 Den centrala axelpunkten som man får när man ligger där ute.

272
00:15:50.748 --> 00:15:52.588
 I princip så skulle man kunna lägga sig i den här punkten.

273
00:15:52.729 --> 00:15:55.710
 Men den är inte stabil utan då skulle den bara rasa iväg.

274
00:15:56.270 --> 00:15:58.411
 Så man lägger i en bana kring den här.

275
00:15:58.831 --> 00:16:03.973
 Den här punkten ligger 1,5 miljoner kilometer från jorden.

276
00:16:07.014 --> 00:16:09.595
 Då ligger man i en så kallad halobana runt omkring den här.

277
00:16:10.616 --> 00:16:14.898
 I tre dimensioner så gör man en slags ellips runt den här punkten.

278
00:16:14.938 --> 00:16:15.758
 Och det är den som...

279
00:16:17.046 --> 00:16:19.988
 ger minst bränsleåtgång för att hålla sig i den här.

280
00:16:20.209 --> 00:16:21.890
 Det är ingen riktigt stabil bana,

281
00:16:21.930 --> 00:16:24.672
 den återvänder ungefär till samma punkt en gång per år.

282
00:16:25.773 --> 00:16:27.715
 Den går runt den här punkten med ett års period.

283
00:16:28.755 --> 00:16:32.398
 Men då är det liksom det bästa sättet att hålla den där.

284
00:16:32.478 --> 00:16:34.800
 Och då får man minsta bränsleförbruk.

285
00:16:35.241 --> 00:16:39.544
 Man behöver liksom korrigera lite grann då för det är hela som om man glider ur.

286
00:16:40.605 --> 00:16:41.506
 Det är ingen stabil punkt.

287
00:16:42.326 --> 00:16:43.768
 Eftersom vi ligger på en rak linje,

288
00:16:43.928 --> 00:16:46.550
 L2-punkten ligger på en rak linje så att jorden skymmer.

289
00:16:47.006 --> 00:16:47.466
 solen.

290
00:16:48.127 --> 00:16:51.069
 Vi får en liten solförmörkelse rakt till Hjälpforpunkten och det vill man inte ha.

291
00:16:51.829 --> 00:16:53.571
 Då får man ingen energi till sina solpaneler.

292
00:16:53.711 --> 00:17:02.257
 Så därför lägger man sig då alltså i en bredare bana runt omkring här för att man aldrig ska bli skynd av jorden.

293
00:17:03.397 --> 00:17:11.503
 Det finns ju en anledning då att man vill ju ha exakt den här orienteringen för man vill ju ha en kall sida där instrumenten ligger och själva teleskopet.

294
00:17:12.343 --> 00:17:15.986
 Och så har man då en varm sida där då solpanelerna håller.

295
00:17:16.294 --> 00:17:17.154
 Antennen där de ligger.

296
00:17:20.116 --> 00:17:21.896
Jag tycker att det är en antenn.

297
00:17:22.257 --> 00:17:25.178
 Hur komplicerad kan en antenn vara?

298
00:17:25.378 --> 00:17:26.238
 Vad är en antenn?

299
00:17:26.779 --> 00:17:27.639
Hur svårt kan det vara?

300
00:17:29.120 --> 00:17:32.961
 Då kan man säga så här att det här kan man köpa,

301
00:17:33.281 --> 00:17:37.683
 en parabolantenn kan man köpa på närmsta cell och kompani ungefär.

302
00:17:37.783 --> 00:17:41.845
 Men då är det lite mer komplicerat när den ska upp i rymden.

303
00:17:41.985 --> 00:17:43.926
 Så den ska ju då ha lite massa.

304
00:17:45.527 --> 00:17:53.292
 Det innebär att vi byggde den här i kolfiber och då får vi ner den här vikten till ungefär 3,5 kg.

305
00:17:53.292 --> 00:17:59.636
 Sen behöver man ha en väldigt noggrann yta för att man inte ska få förluster i antennen.

306
00:18:00.257 --> 00:18:00.977
 Vi ligger på

307
00:18:01.958 --> 00:18:06.902
 25 mikrometers avvikelse från idealform på den här ytan.

308
00:18:08.543 --> 00:18:12.826
 Det är kanske inte så svårt att göra med en metallantenn men om den också ska funka i...

309
00:18:13.726 --> 00:18:20.608
 Ute i rymden där antennen kan i princip bli plus 150 grader varm när den ligger i sol.

310
00:18:21.508 --> 00:18:23.849
 Och den kan bli minus 150 grader om den ligger i skugga.

311
00:18:24.589 --> 00:18:30.130
 Och alla som har tagit ut en bakplåt från ugnen och spolat av den vet att den säger boink.

312
00:18:32.411 --> 00:18:35.592
 Den deformeras kraftigt om man får stora temperaturskillnader.

313
00:18:35.992 --> 00:18:41.754
 Och därför har vi gjort en kolfiber som har i princip ingen längdutvidgning med temperatur.

314
00:18:41.754 --> 00:18:42.794
 Så att vi kan...

315
00:18:43.670 --> 00:18:45.531
 Temperatur den får här så är den stabil.

316
00:18:47.031 --> 00:18:50.473
 Och då blir det dyrt att bygga de här.

317
00:18:50.513 --> 00:18:52.174
 Och den ska hålla för uppskjutningen också.

318
00:18:52.374 --> 00:18:57.836
 Det är ju en riktigt skakande upplevelse att åka upp med en Ariane-raket.

319
00:18:58.076 --> 00:19:00.337
 Det är ju en extrem vibrationsstrål.

320
00:19:00.337 --> 00:19:01.918
 Den här sitter ju ute på en arm också.

321
00:19:01.958 --> 00:19:07.540
 Det innebär ju att den sladdrar runt rätt bra där ute i den här armen.

322
00:19:07.640 --> 00:19:08.521
 Även om den är låst.

323
00:19:08.561 --> 00:19:11.282
 Den är ett uppskjutningslås.

324
00:19:11.918 --> 00:19:15.719
 Det innebär att den får väldigt höga vibrationsnivåer.

325
00:19:16.519 --> 00:19:25.262
 Kvaliteten är ju så här att funkar inte den här då har man dumpat hundra miljarder kronor.

326
00:19:29.083 --> 00:19:31.604
 Failure is not an option som vi brukar säga.

327
00:19:32.064 --> 00:19:39.186
 Det måste funka och det innebär att du har omfattande analyser omfattande tester och sånt.

328
00:19:40.787 --> 00:19:42.510
 Det driver kostnader ganska mycket.

329
00:19:42.590 --> 00:19:47.057
 Det är en ganska komplicerad sak i sig att få nånting att funka i rymden.

330
00:19:47.458 --> 00:19:48.800
 På jorden är det ganska lätt.

331
00:19:49.201 --> 00:19:50.162
 Du kan alltid reparera,

332
00:19:50.162 --> 00:19:52.306
 men inte i rymden.

333
00:19:54.090 --> 00:19:55.991
 single point failure-grej.

334
00:19:56.612 --> 00:20:03.756
 Funkar inte den så är hela teleskopet totalt meningslöst.

335
00:20:04.996 --> 00:20:09.419
 Teleskopet består ju av förstås tusentals delar som har samma problem,

336
00:20:09.459 --> 00:20:10.520
 att det inte funkar dels.

337
00:20:11.920 --> 00:20:13.001
 Varje grej måste funka.

338
00:20:13.541 --> 00:20:17.864
 Det är därför det blir väldigt komplicerat och tar tid.

339
00:20:20.726 --> 00:20:21.326
 Väldigt mycket...

340
00:20:23.670 --> 00:20:25.471
 dubbelkollar och trippelkollar på allting man gör.

341
00:20:26.131 --> 00:20:29.693
Ett ganska stort ansvar och väldigt coolt att det hamnade hos er.

342
00:20:31.094 --> 00:20:31.214
Ja,

343
00:20:31.494 --> 00:20:32.534
 det är rätt kul.

344
00:20:32.674 --> 00:20:39.938
 Vi hade tidigare levererat till det här företaget som är Nasas underleverantör och program.

345
00:20:40.898 --> 00:20:47.061
 Då hade vi några år tidigare levererat antenner till en molnmission som heter L-Cross.

346
00:20:50.334 --> 00:20:55.795
 En liten sånt som kraschade in i en krater på månen för att se om det fanns vatten där.

347
00:20:56.156 --> 00:21:03.117
 Det var en kraschare och en som kom efter och filmade hela floppet.

348
00:21:03.277 --> 00:21:07.079
 Då hade vi levererat antenner till dem så att de hade fått förtroende för oss.

349
00:21:07.199 --> 00:21:13.280
 Det är i princip den här lilla antennen som ger telemetri och telekommandogrejerna som vi har levererat.

350
00:21:13.280 --> 00:21:16.581
 Det är i princip samma antenn som det var till den här så de hade fått förtroende för oss.

351
00:21:18.061 --> 00:21:20.102
 Vi bjöd på detta och fick kontrakt.

352
00:21:22.243 --> 00:21:27.946
Vi har byggt en antenne som ska klara väldigt mycket och motstå.

353
00:21:29.527 --> 00:21:30.528
 Den får inte lov att gå sönder.

354
00:21:30.868 --> 00:21:32.249
 Har den någon livslängd?

355
00:21:34.210 --> 00:21:34.330
Ja,

356
00:21:34.570 --> 00:21:35.491
 det finns ju så här.

357
00:21:36.191 --> 00:21:37.572
 Det har man ju redan upptäckt på

358
00:21:39.193 --> 00:21:40.854
 James Webs stora spegel.

359
00:21:41.354 --> 00:21:45.076
 Det finns ju en statistisk sannolikhet att det träffas av mikrometeoriter.

360
00:21:46.056 --> 00:21:48.078
 Det kommer alltså små dammkorn hela tiden.

361
00:21:49.318 --> 00:22:00.383
 De drar omkring i rymden och kommer de i tiotusentals kilometer i timmen så blir det bra stenskott.

362
00:22:00.463 --> 00:22:06.305
 En av speglarna har redan fått stenskott runt 20 och 50 maj.

363
00:22:06.585 --> 00:22:07.686
 Så fick den ut stenskott.

364
00:22:09.106 --> 00:22:12.448
 Motsvarande händer statistiskt på vår antenn också.

365
00:22:13.588 --> 00:22:18.430
 Men då är det så här att det krävs rätt mycket otur.

366
00:22:20.827 --> 00:22:23.889
 i en sådan här antenn för att verkligen stå ut hela den här.

367
00:22:25.050 --> 00:22:28.652
 Det skulle möjligen vara den lilla antennen där man hamnar på precis rätt ställe.

368
00:22:28.752 --> 00:22:31.054
 Det är en statistisk fråga.

369
00:22:32.034 --> 00:22:35.517
 När får man ett stenskott på sämsta ställe i den här?

370
00:22:36.197 --> 00:22:39.539
 Det finns metoder för att räkna ut sannolikheterna på detta.

371
00:22:39.599 --> 00:22:48.665
 Men i princip är det så här att alla material som utsätts för solens strålning kommer till slut att vitras sönder.

372
00:22:51.058 --> 00:22:51.639
 Antennen,

373
00:22:53.639 --> 00:23:06.243
 alla plaster och allt sånt här kommer dels att eroderas av de här små mikrometeoriterna och sen kommer solens ultravillätta ljus och strålning här att så småningom vittras sönder diverse saker.

374
00:23:06.303 --> 00:23:09.003
 Men metallbitarna som sitter här kommer nog att sitta bra länge.

375
00:23:12.664 --> 00:23:18.946
 Teleskopens livslängd bestäms ju nu i princip av det bränsle man har ombord.

376
00:23:19.286 --> 00:23:20.907
 som kan hålla den på plats.

377
00:23:22.208 --> 00:23:30.792
 Sen finns det saker som solpanelerna när de är utsatta för strålning och annat sånt här så går effektiviteten på dem ner så småningom.

378
00:23:31.453 --> 00:23:35.815
 Det finns ju en beräknad livslängd som man...

379
00:23:37.736 --> 00:23:38.236
 Ariane

380
00:23:40.618 --> 00:23:48.462
 5-folket här nu som lyckas skjuta upp den här med så stor extrem precision så att de precis kom ut här gjorde att de kunde spara oerhört mycket bränsle.

381
00:23:49.222 --> 00:23:49.742
 senare då.

382
00:23:50.643 --> 00:23:52.783
 Det innebär ju att den livslängden kommer att bli större.

383
00:23:53.023 --> 00:23:56.664
 Men när första grejen går sönder så kan det ju bli problem.

384
00:23:57.524 --> 00:24:06.487
 Hubble-teleskopet har ju haft otaliga problem med sina här gyron då som styr riktningen på den.

385
00:24:07.767 --> 00:24:12.589
 Det är ju sådana mekaniska komponenter som kan gå sönder efter ett tag.

386
00:24:12.769 --> 00:24:16.109
 Det finns alltid möjlighet att någonting går sönder,

387
00:24:16.109 --> 00:24:17.770
 ren statistisk men den är ju då

388
00:24:18.831 --> 00:24:21.232
 för minst fem år,

389
00:24:21.272 --> 00:24:22.093
 kanske tio år,

390
00:24:22.573 --> 00:24:23.314
 vad jag har förstått här.

391
00:24:23.454 --> 00:24:24.534
 Så ska den kunna fungera.

392
00:24:25.275 --> 00:24:28.117
 Och det är ju ganska fantastiskt.

393
00:24:31.219 --> 00:24:35.402
Nu kommer ju de första bilderna från James Webb-teleskopet till jorden.

394
00:24:36.363 --> 00:24:39.925
 Hur kommunicerar antennen med jorden?

395
00:24:40.025 --> 00:24:40.605
 Hur går det till?

396
00:24:41.802 --> 00:24:41.922
Ja,

397
00:24:42.182 --> 00:24:45.365
 då är det så här då att det är ju första delen av kedjan här.

398
00:24:45.525 --> 00:24:52.331
 Så att först ombord så har ju du något sorts datalagringssystem som buffrar data.

399
00:24:53.232 --> 00:24:57.776
 Du kan inte använda antennen kanske hela tiden här nu för att du vill inte skaka på.

400
00:24:58.256 --> 00:25:01.178
 Så fort du vrider på antennen så blir det alltså små vibrationer.

401
00:25:02.039 --> 00:25:04.401
 Så att då har du liksom,

402
00:25:05.022 --> 00:25:09.826
 du kanske kör ett par timmars mätning och så dumpar du ner data och så kör du några...

403
00:25:10.466 --> 00:25:12.167
 timmars mätning som dumpar ner datorn.

404
00:25:12.167 --> 00:25:15.909
 Det har varit så ruffrad upp data i massminnet på de här.

405
00:25:16.409 --> 00:25:23.852
 Sen skickar man ner det till någon av tre stora antennkomplex som finns på jorden som kallas för Deep Space Network.

406
00:25:26.373 --> 00:25:32.076
 De är alltså mottagarna av de här mikrovågsignalerna.

407
00:25:32.456 --> 00:25:34.557
 De här märkstationerna finns i

408
00:25:35.297 --> 00:25:36.858
 Goldstone i Kalifornien i USA.

409
00:25:37.438 --> 00:25:40.720
 utanför Madrid i Spanien och utanför Cambridge i Australien.

410
00:25:42.322 --> 00:25:45.644
 Man har inte valt de här områdena av ren slump.

411
00:25:46.825 --> 00:25:49.767
 Alla som varit på de här ställena vet att det är ganska torra områden.

412
00:25:51.948 --> 00:25:57.112
 Alla som har satt LIT-tv vet att om det kommer ett regnområde här så blir det väldigt dålig odtagning ett tag.

413
00:25:57.152 --> 00:26:03.036
 Det vill man inte ha på de här höga förbjämningarna.

414
00:26:03.116 --> 00:26:05.618
 Då är det gigantiska reflektorantennor.

415
00:26:06.502 --> 00:26:07.103
 I detta fallet

416
00:26:07.923 --> 00:26:09.824
 34 meter i diameter är de här.

417
00:26:10.645 --> 00:26:18.149
 Det finns några som är 70 meter i diameter men de används mest för väldigt långväga grejer som New Horizon och

418
00:26:19.089 --> 00:26:20.951
 Voyager och de som ligger extremt långt borta.

419
00:26:21.531 --> 00:26:24.493
 Så här brukar det räcka med 34 meters antenner.

420
00:26:25.693 --> 00:26:32.837
 De här tankar ner alla de här data och så distribuerar de dem till ett NASA-center som har hand om detta.

421
00:26:36.063 --> 00:26:41.506
 Därifrån går det till vetenskapsmännen som har sina projekt.

422
00:26:42.526 --> 00:26:47.849
 De får bilderna och sitter och postprocessar dem ett bra tag.

423
00:26:48.190 --> 00:26:51.992
 Vi har sett redan några såna här...

424
00:26:52.452 --> 00:26:57.975
 Vad ska man säga?...förhandstittare när man fokuserade alla speglarna.

425
00:26:58.816 --> 00:27:01.397
 Hur fin upplösning det blir på det här.

426
00:27:03.394 --> 00:27:08.318
 Om inte någonting väldigt illa har hänt under tiden här nu så kommer vi få se på väldigt fina bilder.

427
00:27:09.279 --> 00:27:10.760
De här bilderna som kommer nu,

428
00:27:12.221 --> 00:27:17.426
 hur funkar det eftersom att både satelliten och jorden rör sig hela tiden?

429
00:27:18.126 --> 00:27:19.347
Då får man peka om.

430
00:27:19.667 --> 00:27:26.133
 Det är ungefär 250 gigabit per dygn som behöver länkas ner.

431
00:27:26.553 --> 00:27:29.315
 Det är nästan 25 gigabit data.

432
00:27:31.337 --> 00:27:31.657
 Så att...

433
00:27:34.151 --> 00:27:39.855
 Man gör mätningar med alla instrumenten och tar av de fina bilderna.

434
00:27:41.896 --> 00:27:45.458
 Sen tankar man ner och följer jorden kanske under ett tag.

435
00:27:48.721 --> 00:27:55.765
 Antennen har en strålbredd på ungefär en grad som den är effektiv.

436
00:27:56.226 --> 00:28:00.328
 Jorden upptar ungefär en halvgraders vinkel från hälften.

437
00:28:01.169 --> 00:28:02.570
 Det innebär att man måste peka om.

438
00:28:03.010 --> 00:28:06.091
 ungefär var tredje timme då på att jorden glider ur.

439
00:28:06.131 --> 00:28:11.452
 Så står man stilla med antennen då så glider jorden ur ungefär efter tre timmar.

440
00:28:12.453 --> 00:28:13.313
 Då får man peka om.

441
00:28:13.473 --> 00:28:18.054
 Så det får man liksom planera det här så att man inte stör mätningarna då.

442
00:28:18.274 --> 00:28:20.035
Plus att jorden roterar.

443
00:28:20.575 --> 00:28:20.695
Ja,

444
00:28:20.895 --> 00:28:21.835
 men då har vi de här tre.

445
00:28:22.195 --> 00:28:24.196
 De ligger ju då på tre olika ställen.

446
00:28:25.716 --> 00:28:26.957
 Utspridare åt jorden så att

447
00:28:27.497 --> 00:28:30.377
 Goldstone lämnar över då till

448
00:28:31.018 --> 00:28:32.078
 Canberra har som

449
00:28:32.358 --> 00:28:34.599
 lämnar över till Madrid och till Goldstone igen.

450
00:28:34.659 --> 00:28:35.560
 Så de har hela tiden,

451
00:28:35.760 --> 00:28:36.420
 man kan följa det.

452
00:28:36.580 --> 00:28:46.165
 Det finns en sajt på internet faktiskt som man kan följa detta och se precis hur stor datatakt det är på väg ner och vilket tidsskap det är som följer vad.

453
00:28:46.745 --> 00:28:47.505
Det är ju för häftigt.

454
00:28:48.086 --> 00:28:48.966
 Men då är det alltså så,

455
00:28:49.786 --> 00:28:50.227
 vad sa du,

456
00:28:50.307 --> 00:28:52.608
 att jorden är en halvgrad?

457
00:28:53.968 --> 00:28:56.089
Det ser ut att vara en grad stor.

458
00:28:56.109 --> 00:28:56.229
 Ja,

459
00:28:56.229 --> 00:28:57.070
 det är ungefär som...

460
00:28:58.546 --> 00:29:01.789
 Om du tittar mot solen uppe så är det ungefär samma storlek på den.

461
00:29:01.829 --> 00:29:08.054
 Så det är en fjärdedels tumsbredd när man håller upp tummen på armlängdsavstånd.

462
00:29:09.616 --> 00:29:13.359
 Den är ganska liten jorden på det här avståndet.

463
00:29:15.301 --> 00:29:20.325
Och signalen täcker en grad så den kan alltså skicka till hela jorden samtidigt?

464
00:29:21.246 --> 00:29:21.366
Ja,

465
00:29:21.566 --> 00:29:21.927
 det gör den.

466
00:29:22.747 --> 00:29:25.110
 Den skulle behöva vara väldigt stor om den skulle...

467
00:29:25.910 --> 00:29:27.431
 bara täcka in sådana här märkstationer.

468
00:29:27.431 --> 00:29:28.212
 Det är en kompromiss.

469
00:29:29.012 --> 00:29:30.273
 Ju större antenn man har,

470
00:29:30.613 --> 00:29:33.375
 desto smalare antennstråd får man.

471
00:29:34.115 --> 00:29:35.616
 Då får man också högre datatakt.

472
00:29:36.717 --> 00:29:37.818
 Storleken är en kompromiss,

473
00:29:38.998 --> 00:29:40.539
 att man inte vill peka om så ofta.

474
00:29:42.072 --> 00:29:43.715
 Då för man lite överföringskapacitet.

475
00:29:43.815 --> 00:29:47.760
 En större reflektor hade gett större datatakt.

476
00:29:48.421 --> 00:29:50.104
 Men då hade man fått peka om oftare,

477
00:29:50.104 --> 00:29:50.784
 och det ville man inte.

478
00:29:53.068 --> 00:29:53.929
 Allting är uttänkt.

479
00:29:55.693 --> 00:29:57.074
Är det någon som har tänkt på detta?

480
00:29:57.674 --> 00:29:59.716
Det finns oerhört mycket människor som har tänkt.

481
00:30:06.020 --> 00:30:06.140
Ja,

482
00:30:06.200 --> 00:30:06.400
 alltså,

483
00:30:06.581 --> 00:30:07.481
 som vi brukar säga.

484
00:30:07.781 --> 00:30:12.365
 Det är så otroligt häftigt att det gör så mycket coola saker för rymden i Sverige.

485
00:30:12.985 --> 00:30:16.788
 Svensk industri är liksom med överallt i hela solsystemet.

486
00:30:17.360 --> 00:30:17.480
Ja,

487
00:30:17.840 --> 00:30:20.481
 så fortsätt lyssna på Har vi åkt till Marsen.

488
00:30:20.961 --> 00:30:25.142
 Snart kommer det fler avsnitt med annan häftig forskning och industri.

489
00:30:25.823 --> 00:30:27.643
 Både svensk och internationell.

490
00:30:28.563 --> 00:30:30.144
 Interplanetär kanske?

491
00:30:30.544 --> 00:30:30.664
Mm.

492
00:30:31.384 --> 00:30:41.507
 Alla våra tidigare avsnitt finns på harviåktimarsen.se och där hittar ni också länken till Deep Space Network som Joakim pratade om tidigare.

493
00:30:41.987 --> 00:30:44.668
 Där ni kan följa nedladdningen från olika satelliter.

494
00:30:45.152 --> 00:30:50.355
 Och vill ni veta mer om James Webb så spola tillbaka till avsnitt 17 av vår serie.

495
00:30:50.775 --> 00:30:57.940
 I det pratar vi med astronomerna Göran Östlin och Alexis Brandecker från Stockholms universitet om James Webbs instrument,

496
00:30:58.400 --> 00:31:00.881
 exoplaneter och oändligheten.

497
00:31:01.822 --> 00:31:06.065
Den oändligt bra musiken här i bakgrunden är skriven av Armin Pendek.

498
00:31:06.505 --> 00:31:08.186
Jag heter Marcus Pettersson.

499
00:31:08.506 --> 00:31:10.087
Jag heter Susanna Levenhaupt.

500
00:31:10.227 --> 00:31:11.007
Ha det bra till mars igen.

501
00:31:11.288 --> 00:31:11.708
 Görs på!

502
00:31:11.928 --> 00:31:15.069
 Det var en del av Rundfunk Media i samarbete med Rymdkapital.

503
00:31:34.315 --> 00:31:34.595
Hallå,

504
00:31:35.415 --> 00:31:36.915
 programmet gjordes av

505
00:31:37.656 --> 00:31:38.916
 Rundfunk Media.