WEBVTT

1
00:00:00.108 --> 00:00:02.770
Och det var då allt började.

2
00:00:11.216 --> 00:00:18.481
Året var 2017 och vi hade precis landat på ett föredrag om mat i rymden i Åstin.

3
00:00:18.950 --> 00:00:19.653
Precis!

4
00:00:20.153 --> 00:00:21.809
Och nu är vi tillbaka där igen.

5
00:00:22.403 --> 00:00:23.731
Alltså inte i Åstin,

6
00:00:24.106 --> 00:00:24.997
men i maten.

7
00:00:25.656 --> 00:00:33.116
Det är lite som om man åker så långt man kan i en riktning i rymden så kommer man liksom till sist tillbaka där man startade.

8
00:00:33.674 --> 00:00:33.979
Kanske.

9
00:00:34.417 --> 00:00:37.596
Vi är i alla fall tillbaka där allting började för oss med Votme.

10
00:00:38.182 --> 00:00:38.815
Exakt!

11
00:00:39.596 --> 00:00:44.713
Året var alltså 2017 och vi var på South by Southwest i Austin.

12
00:00:45.120 --> 00:00:49.588
Och ett föredrag av NASA om odling av mat i rymden.

13
00:00:50.463 --> 00:00:53.120
Det där med universums storlek och form och sånt,

14
00:00:53.121 --> 00:00:54.370
det är ett helt annat avsnitt.

15
00:00:55.173 --> 00:00:58.355
Och även om vi såklart var intresserade av rymden sen innan,

16
00:00:58.816 --> 00:01:03.800
var det där och då i Austin som vi bestämde oss för att göra en serie om rymden.

17
00:01:04.746 --> 00:01:13.465
NASA var så otroligt bra på att få med hur cool rymden är och hur man med teknik och forskning om rymden kan hjälpa oss här nere på jorden.

18
00:01:14.058 --> 00:01:16.152
Så vi ville genast lära oss mer.

19
00:01:16.777 --> 00:01:19.855
Men så fanns det ingen vettig rymdpodd på svenska.

20
00:01:20.340 --> 00:01:21.199
Och då kom vi på att,

21
00:01:21.324 --> 00:01:22.105
ja just det,

22
00:01:22.293 --> 00:01:23.840
vi jobbar ju med radio.

23
00:01:24.576 --> 00:01:26.317
Så då får väl vi göra den själva.

24
00:01:27.097 --> 00:01:27.716
Kul!

25
00:01:28.859 --> 00:01:29.519
Sagt och gjort,

26
00:01:29.878 --> 00:01:30.718
här är vi nu.

27
00:01:31.316 --> 00:01:31.859
Sju år,

28
00:01:32.238 --> 00:01:35.538
fyra olika serier och 93 avsnitt senare.

29
00:01:36.062 --> 00:01:38.320
Och vi ställer återigen frågan.

30
00:01:38.921 --> 00:01:42.523
Kan vi fixa så att vi håller oss mätt i rymden än?

31
00:01:42.773 --> 00:01:43.101
Yes!

32
00:01:43.554 --> 00:01:46.179
Ett riktigt matigt program blir det.

33
00:01:46.804 --> 00:01:48.007
Jag heter Marcus Pettersson.

34
00:01:48.476 --> 00:01:50.054
Jag heter Susanna Levenhaupt.

35
00:01:50.148 --> 00:01:50.757
Och du lyssnar på

36
00:01:51.257 --> 00:01:53.429
Har vi åkt till Mars än?

37
00:02:00.836 --> 00:02:04.960
Mat i rymden är verkligen ett av våra favoritämnen.

38
00:02:05.601 --> 00:02:12.605
Det är liksom en av de grejerna som måste lösas om vi ska kunna ha en hållbar långsiktig närvaro i rymden.

39
00:02:13.409 --> 00:02:22.823
För på samma sätt som marsbaren behöver ha en bra ergonomi som vi pratade om i förra avsnittet så behövs också en fungerande agronomi.

40
00:02:23.292 --> 00:02:23.417
Ja,

41
00:02:23.855 --> 00:02:26.402
vi behöver alltså kunna framställa mat på plats.

42
00:02:27.308 --> 00:02:28.917
För om vi ska åka till Mars...

43
00:02:29.176 --> 00:02:30.778
och stanna där under längre perioder,

44
00:02:31.218 --> 00:02:32.720
helst hela generationer ju,

45
00:02:33.359 --> 00:02:35.484
då kommer vi inte kunna packa med oss allt.

46
00:02:35.683 --> 00:02:36.925
Det blir alldeles för trångt,

47
00:02:37.066 --> 00:02:37.863
tungt och dyrt.

48
00:02:38.683 --> 00:02:38.823
Nej,

49
00:02:39.363 --> 00:02:41.409
istället behöver vi kunna fixa riktig,

50
00:02:41.605 --> 00:02:45.230
näringsrik och framförallt god och varierande mat på plats.

51
00:02:45.948 --> 00:02:49.448
Och så vatten och bestick och tallrikar och sånt också såklart.

52
00:02:49.917 --> 00:02:50.573
Exakt.

53
00:02:51.152 --> 00:02:54.198
Och det måste ju också lösas snart,

54
00:02:54.761 --> 00:02:56.027
innan vi åker.

55
00:02:57.124 --> 00:03:00.828
Och det finns en hel del projekt igång i världen som handlar om det här,

56
00:03:01.369 --> 00:03:04.209
men det finns ingen riktig styrning på det.

57
00:03:04.873 --> 00:03:08.412
Och där kommer Thor Blomqvist in i bilden.

58
00:03:08.912 --> 00:03:13.881
Han är astroagronom på den tyska rymdstyrelsen DLR,

59
00:03:14.365 --> 00:03:19.147
där han forskar på hur vi kan skapa en självständig livsmedelsproduktion på månen och mars.

60
00:03:19.631 --> 00:03:22.209
Han har bland annat startat projektet Vesta,

61
00:03:22.662 --> 00:03:26.397
en forskningsinfrastruktur med målet att skapa en fungerande...

62
00:03:26.504 --> 00:03:28.106
bioekonomi på månen.

63
00:03:28.667 --> 00:03:28.786
Mm,

64
00:03:29.487 --> 00:03:35.230
och på DLR arbetar han även med växtproduktionsmoduler avsedda för rymden.

65
00:03:35.753 --> 00:03:44.761
Bland annat Iden ISS som producerade mat på Antarktis i fem år för att sedan vidareutvecklas för användning på månen.

66
00:03:45.558 --> 00:03:48.542
Från agronom till astroagronom.

67
00:03:48.667 --> 00:03:48.964
Alltså,

68
00:03:49.464 --> 00:03:50.120
bra titel!

69
00:03:50.589 --> 00:03:51.073
Så du tror,

70
00:03:51.323 --> 00:03:53.745
vad gör man som astroagronom?

71
00:03:54.268 --> 00:03:57.372
Just begreppet agronom är ju ganska brett egentligen.

72
00:03:57.373 --> 00:04:05.116
Jag är livsmedelsagronom från början så jag pluggade på SLU och vi har en lite mer övergripande syn på,

73
00:04:05.280 --> 00:04:07.624
en mer systematisk syn på hela livsmedelssystemet.

74
00:04:08.319 --> 00:04:13.764
Och sen så har jag en kollega också som också är agronom faktiskt men hon är mer inriktad på växter och växtproduktion.

75
00:04:14.983 --> 00:04:20.327
Medan jag själv då har mer en systematisk överblick och ser vad som görs,

76
00:04:20.374 --> 00:04:23.155
vad vi behöver göras och lite sådana här saker.

77
00:04:23.516 --> 00:04:30.176
Och sen så djupdyker jag själv även i just eftersködshantering i rymden.

78
00:04:31.098 --> 00:04:35.922
Vilket innebär just hur ska vi processa mat och hur ska vi förvara maten där uppe.

79
00:04:36.102 --> 00:04:41.704
Och hur fungerar det här in i själva Lisbenssystemet uppe på månaden.

80
00:04:42.454 --> 00:04:42.688
Okej,

81
00:04:43.016 --> 00:04:45.219
idag jobbar du på DLR.

82
00:04:46.016 --> 00:04:46.454
Berätta,

83
00:04:46.719 --> 00:04:48.782
vad gör du konkret med dina projekt idag?

84
00:04:49.120 --> 00:04:56.188
Det som vi huvudsakligen gör på delar är att vi bygger växtproduktionsmoduler till månaden och till mars.

85
00:04:56.668 --> 00:05:01.309
Och detta gör vi i samarbete med lite alla möjliga olika folk som på

86
00:05:01.692 --> 00:05:02.692
Canada Space Agency,

87
00:05:02.911 --> 00:05:04.215
NASA är alltid med på ett hörn,

88
00:05:05.629 --> 00:05:07.036
Italien också och lite andra.

89
00:05:08.286 --> 00:05:09.301
Och det jag gör...

90
00:05:10.406 --> 00:05:11.528
Är egentligen inte en del av det,

91
00:05:11.548 --> 00:05:13.249
även fast man är inblandad i allt som görs.

92
00:05:13.509 --> 00:05:22.560
Så gör jag en forskningsinfrastruktur för just livsmedelsproduktion för rymden.

93
00:05:23.177 --> 00:05:29.825
Så när jag kom in på det här ämnet så tänkte jag att vi måste distraina en efterskördshanteringsmodul.

94
00:05:29.904 --> 00:05:31.232
Alltså egentligen ett rymdkök,

95
00:05:31.294 --> 00:05:32.388
för enkelt sagt.

96
00:05:33.435 --> 00:05:34.732
Hur kan vi bygga ett rymdkök?

97
00:05:36.247 --> 00:05:37.779
så tänkte jag på att om man ska

98
00:05:38.242 --> 00:05:47.428
Om vi ska kolla på hur vi kan processa och förvara det som odlas i växthusen så måste vi också även kolla på det andra.

99
00:05:48.154 --> 00:05:56.803
Det är inte jättemånga som håller på med rymdmat men man inser snabbt att det finns lite olika människor som håller på med lite olika typer av saker.

100
00:05:56.804 --> 00:05:58.975
Vi har folk som håller på med insekter,

101
00:05:59.037 --> 00:06:00.584
vi har folk som kultiverar kött,

102
00:06:01.600 --> 00:06:06.053
vi har folk som håller på med fisk och allt detta måste ju processas.

103
00:06:06.418 --> 00:06:08.800
och förvaras för att kunna bli ätbart.

104
00:06:09.461 --> 00:06:12.884
Så då kommer man in på livsmedelssystemet ganska snabbt.

105
00:06:13.064 --> 00:06:14.045
Och sen så har vi ju,

106
00:06:14.990 --> 00:06:16.771
de är ju också beroende av varandra.

107
00:06:17.349 --> 00:06:25.318
Insekterna är beroende av det som odlas i växthusen och kultiverat kött får ju också komponenter från det som odlas i växthusen.

108
00:06:25.834 --> 00:06:33.162
Sen har vi mycket oädbar biomassa som också odlas i växthusen och kommer från lite andra håll och kanter som vi måste ta vara på.

109
00:06:33.209 --> 00:06:35.599
Så det blir direkt snabbt.

110
00:06:35.754 --> 00:06:36.575
ett system här,

111
00:06:36.595 --> 00:06:42.642
en hel bioekonomi så att för att kunna skapa en hel bioekonomisk,

112
00:06:42.681 --> 00:06:50.150
alltså ett slutet cirkulärt system uppe i rymden så måste vi fokusera på alla de här olika delarna,

113
00:06:51.048 --> 00:07:04.165
men inte bara individuellt för att allting sker i siloaktiviteter numera och det måste vi komma bort från så att vi måste ha ett visst samarbete här och få ihop alla de här typerna av innovationerna och forskningarna så att vi inte bara sitter på...

114
00:07:04.166 --> 00:07:07.910
på massa cool innovation och teknik som liksom inte är kompatibel med varandra.

115
00:07:08.412 --> 00:07:11.634
Utan de måste prövas tillsammans och se hur de funkar i samma system.

116
00:07:12.076 --> 00:07:14.318
Så att vi utvecklar allt det här i någon typ av synergi.

117
00:07:14.740 --> 00:07:15.615
Det är huvudtanken.

118
00:07:15.959 --> 00:07:27.052
Där ska vi förutom då synergier och allt möjligt och forska på allt möjligt från livsmedelssäkerhet och näringslära och psykologi och allt möjligt så är det framförallt primärproduktionen.

119
00:07:27.053 --> 00:07:30.084
Alltså vad kan vi producera i form av kött,

120
00:07:30.130 --> 00:07:30.365
fisk,

121
00:07:30.427 --> 00:07:31.052
insekter.

122
00:07:32.030 --> 00:07:34.192
växter till hur processar vi maten,

123
00:07:34.413 --> 00:07:35.813
hur förvarar vi maten,

124
00:07:37.337 --> 00:07:39.696
vad kan vi göra med den oätbara biomassan,

125
00:07:39.759 --> 00:07:44.200
alltså skräpet och allt möjligt kul och hur kan vi recirkulera det.

126
00:07:44.223 --> 00:07:55.138
För vi har ju också problemet att vi inte kan skicka upp en flyttbil med bestick och tallrikar utan det kan man ju producera av strå på vetet.

127
00:07:56.294 --> 00:08:00.903
det är inga problem det och samtidigt så måste vi också göra

128
00:08:02.118 --> 00:08:05.039
rymdkompatibel köksutrustning.

129
00:08:06.279 --> 00:08:09.678
Och det är ju någonting som blir svårt.

130
00:08:09.877 --> 00:08:17.619
Det måste ju vara tillämpat till lägre gravitationskraft och gärna energisnålt och lite sådana saker.

131
00:08:18.057 --> 00:08:19.119
Alla möjliga krav på det.

132
00:08:19.885 --> 00:08:27.510
Och det som jag verkligen pushar på här också är att vi rymdforskare kan inte göra det här själv.

133
00:08:27.526 --> 00:08:28.027
själva.

134
00:08:28.067 --> 00:08:33.213
Vi är inte smartare än någon annan och det finns ju ingen anledning att vi ska återuppfinna hjulet varje gång vi gör någonting.

135
00:08:33.834 --> 00:08:35.858
Så att en väldigt,

136
00:08:36.412 --> 00:08:42.623
en grundtanke jag har i hela det här är att vi ska göra det lättare också för industrier och forskare som fokuserar på jorden.

137
00:08:43.225 --> 00:08:52.490
Att komma in liksom ha en ingång till rymden och där du får liksom applicera mindsetet att gör det bara,

138
00:08:52.615 --> 00:08:56.412
var så galen du bara kan och kom på de galnaste idéerna.

139
00:08:56.762 --> 00:08:57.603
Det ska bara funka.

140
00:08:57.984 --> 00:09:00.847
Jag tycker det är roligt att du pratar om ett rymdkök.

141
00:09:02.468 --> 00:09:03.187
Det måste vi bygga.

142
00:09:04.070 --> 00:09:15.159
Men ett rymdkök på månen måste ju se annorlunda ut jämfört med ett rymdkök på Mars eller på något annat ställe.

143
00:09:15.722 --> 00:09:15.847
Ja,

144
00:09:16.081 --> 00:09:16.534
absolut.

145
00:09:17.238 --> 00:09:19.222
Och det beror på vad man behöver också.

146
00:09:19.223 --> 00:09:22.284
Så det här som jag sitter och klurar ut lite på också.

147
00:09:22.363 --> 00:09:25.316
Så en del av allting jag gör det är att...

148
00:09:26.862 --> 00:09:29.825
Jag skriver en roadmap för mat.

149
00:09:29.945 --> 00:09:31.769
Alltså vad finns det idag?

150
00:09:31.866 --> 00:09:35.593
Vad behöver vi göra för att vi någonsin ska kunna komma till Mars?

151
00:09:36.390 --> 00:09:42.241
Och här så kan man tänka sig att man har lite olika så kallade mission scenarios.

152
00:09:42.898 --> 00:09:46.648
Så vi har korttidsscenarion där vi kanske inte behöver så mycket.

153
00:09:47.476 --> 00:09:48.163
Vi har,

154
00:09:49.179 --> 00:09:50.601
och så har vi långtidsscenarion.

155
00:09:50.632 --> 00:09:53.226
Och sen så mellantid som är väldigt odefinierad.

156
00:09:54.226 --> 00:09:54.835
Och sen så är det...

157
00:09:55.078 --> 00:10:08.349
färden till Mars som är ganska utklurad vad vi behöver men sen vad vi faktiskt behöver när vi är på Mars också och månen fungerar ju som en validering till Mars så att det som vi har där

158
00:10:08.968 --> 00:10:12.052
Prövar vi där och för att vi ska kunna ta det till Mars också.

159
00:10:12.072 --> 00:10:15.052
Precis som vi har prövat våra växthus på Antarktis.

160
00:10:16.056 --> 00:10:19.138
Och det har funkat som en validering till månen.

161
00:10:19.622 --> 00:10:22.982
Så det måste funka på månen innan vi kan åka till Mars.

162
00:10:24.521 --> 00:10:26.279
Och vad finns det då?

163
00:10:26.591 --> 00:10:30.622
För du pratar om att man behöver de här många olika komponenterna.

164
00:10:31.216 --> 00:10:34.669
Vi har liksom odling och insekter och kött.

165
00:10:34.794 --> 00:10:38.482
Men kan du ge några exempel på faktiska projekt som är...

166
00:10:39.293 --> 00:10:54.683
om inte appen running så är jag i alla fall på väg att bli appen running det finns hur mycket som helst eller ja det är väl en överdrift som inte är tillräckligt egentligen men vi har ju alla människor som håller på med växtproduktion och det är jätteintressant alldeles

167
00:10:54.730 --> 00:11:05.511
för få som kanske fokuserar på just serialer och sådana här saker makronäringsämnen koldioxid och sånt här kul

168
00:11:06.008 --> 00:11:09.292
Så vi behöver kanske fokusera lite mer på att odla vete,

169
00:11:09.452 --> 00:11:09.811
havre,

170
00:11:11.294 --> 00:11:11.712
ris,

171
00:11:11.954 --> 00:11:12.895
potatis och sådana grejer.

172
00:11:13.915 --> 00:11:18.540
Men sen så har vi alla möjliga som håller på med insekter,

173
00:11:18.657 --> 00:11:19.321
vilket är intressant.

174
00:11:20.282 --> 00:11:22.806
Och det finns många som håller på med svamp,

175
00:11:24.243 --> 00:11:24.821
olika slag.

176
00:11:25.712 --> 00:11:29.165
Och sen har vi folk som gör kultiverat kött.

177
00:11:29.274 --> 00:11:31.727
Vi har folk som håller på med akvakultur,

178
00:11:31.774 --> 00:11:34.040
alltså hur kan vi odla fisk uppe i rymden.

179
00:11:35.462 --> 00:11:35.649
och

180
00:11:37.366 --> 00:11:38.987
Sen så finns det lite diverse,

181
00:11:39.028 --> 00:11:42.348
alla möjliga andra som har lite mer konstigare saker.

182
00:11:42.430 --> 00:11:52.083
Till exempel hur kan vi ta koldioxid och sen så har vi en reaktion med vatten och elektricitet och sen så skapar vi proteinpulver.

183
00:11:53.208 --> 00:12:02.817
Och sen så har du folk som håller på med single cell protein-sättare typ Korn och liknande geggor.

184
00:12:04.968 --> 00:12:11.150
De har väl en applikation liksom men de är lite oaptiklåda i deras största utmaning

185
00:12:11.911 --> 00:12:14.669
Men då undrar jag att odla fisk

186
00:12:15.747 --> 00:12:21.357
Du har en vattentank på något sätt men hur funkar det i en gravitation som inte är på jorden?

187
00:12:21.358 --> 00:12:22.357
Är detta testat?

188
00:12:22.951 --> 00:12:24.888
Vet man om hur det skulle se ut?

189
00:12:25.076 --> 00:12:25.654
Exakt,

190
00:12:25.716 --> 00:12:27.326
man har ju till och med kört upp på

191
00:12:27.732 --> 00:12:29.716
70-talet akvariefiskar Jag får inte...

192
00:12:29.896 --> 00:12:46.334
alltså i rymden och prövat men fiskar lever ju faktiskt i mikrogravitation från början egentligen och det är ju så vi simulerar mikrogravitation för astronauter ibland i en pool och sen så har de i dräkterna då en typ simblåsa som också fiskarna

193
00:12:46.397 --> 00:12:55.943
naturligt har så de flyter runt där så det funkar tydligen jättebra i mindre gravitationskraft det är mycket vatten också ja,

194
00:12:56.709 --> 00:12:58.818
absolut och att

195
00:12:58.832 --> 00:13:05.160
På månen så finns det ju vatten som vi extraherar från min kontorsgrann.

196
00:13:05.398 --> 00:13:12.867
Det är hans huvudjobb att klä ut hur vi ska inte bara extrahera vatten från regoliten,

197
00:13:12.906 --> 00:13:14.789
alltså jorden på månen,

198
00:13:15.109 --> 00:13:16.546
utan också massproducera.

199
00:13:16.656 --> 00:13:20.656
Men det kommer framförallt användas till raketbränsle så att man kan åka tillbaka till jorden.

200
00:13:21.046 --> 00:13:22.500
Det är ju trevligt att kunna göra det också.

201
00:13:24.984 --> 00:13:27.593
Men det finns en del vatten där.

202
00:13:28.352 --> 00:13:31.555
Sen måste vi säkert frakta upp en del vatten från början.

203
00:13:33.557 --> 00:13:34.580
Nu fastnar jag på vattnet.

204
00:13:34.620 --> 00:13:38.580
Är det inte skillnad på vatten och vatten?

205
00:13:38.846 --> 00:13:45.791
Kan man ta vattnet på månen och extrahera den och lägga i en pool och sen kan fisken leva där i?

206
00:13:46.276 --> 00:13:46.385
Nej,

207
00:13:47.870 --> 00:13:52.276
för att du måste spädda ut det här vattnet med annat kul.

208
00:13:52.277 --> 00:13:54.104
Det är som att du gör det drickbart.

209
00:13:54.463 --> 00:13:57.307
så att det vatten vi får i kranen är ju inte

210
00:13:59.248 --> 00:14:00.249
Det är ju inte bara H2O,

211
00:14:00.869 --> 00:14:02.808
utan det är allt möjligt annat kul som är där,

212
00:14:02.929 --> 00:14:03.968
mineraler och grejer.

213
00:14:04.968 --> 00:14:07.191
Det är därför vi inte ska dricka destillerat vatten,

214
00:14:07.206 --> 00:14:10.472
för det får samma effekt som om man dricker jättesalt vatten.

215
00:14:11.074 --> 00:14:11.370
Ungefär.

216
00:14:14.167 --> 00:14:17.777
Så vi måste tillsätta mineraler och annat för att göra det drickbart.

217
00:14:17.792 --> 00:14:22.730
Och i fisksystem har de lite andra grejer de behöver också.

218
00:14:23.714 --> 00:14:26.402
Så man får tillsätta näringsämnen och allt möjligt kul.

219
00:14:27.653 --> 00:14:32.138
Kan man hitta de tillsatsämnena på plats eller tar man med sig dem?

220
00:14:32.759 --> 00:14:35.161
Det är också något som forskas på just nu.

221
00:14:35.403 --> 00:14:42.005
Ett problem vi har för växterna är hur vi ska få dit näringsämnena som vi behöver för att odla dem.

222
00:14:43.481 --> 00:14:50.169
Då har man kollat geologiska analyser på både månen och mars för att se kartläggen.

223
00:14:50.341 --> 00:14:53.091
Var finns mineralerna och vad hittar vi dem?

224
00:14:54.872 --> 00:14:56.185
Hur kan vi bäst extrahera dem?

225
00:14:56.928 --> 00:15:00.136
Så kan vi använda dem som finns på plats och sen så kan vi ta upp det som...

226
00:15:00.792 --> 00:15:03.115
Vi behöver tillsätta som vi inte hittar på plats.

227
00:15:04.656 --> 00:15:11.021
Efter ett tag så antar jag att man ser framför sig att det ska bli någon typ av självförsörjande system.

228
00:15:11.138 --> 00:15:18.435
Så att man inte behöver tillsätta allting utan det matar sig självt efterhand.

229
00:15:18.966 --> 00:15:23.279
Men hur stort måste det bli innan man är där?

230
00:15:23.951 --> 00:15:26.076
Just för att växterna också,

231
00:15:26.201 --> 00:15:28.701
anledningen till att vi odlar dem inte bara för mat heller som du säger.

232
00:15:28.779 --> 00:15:29.654
det är ju faktiskt

233
00:15:30.332 --> 00:15:47.756
en del av vad vi kallar för bioregenerativa habitatsystem med syftet att växterna ger ju faktiskt syre så att de mäter upp koldioxiden vid andas och sen så ger de tillbaka syre och vi har ju mekaniska system för det här de kommer finnas mest som en backup för

234
00:15:47.757 --> 00:15:54.116
att det är också mer gynnsamt att ha växterna och sen så finns det lite utmaningar med det också men

235
00:15:55.088 --> 00:15:55.869
Säg att vi har,

236
00:15:55.969 --> 00:16:04.439
alltså det är allt som behövs egentligen att vi har en konstant närvaro av några astronauter för att det här ska kunna funka.

237
00:16:05.478 --> 00:16:11.689
En sak om vi skickar upp tre astronauter i två veckor och sen så är det ingen där på ett år och sen skickar vi upp dem igen.

238
00:16:12.346 --> 00:16:17.783
Då har vi liksom andra system som vi använder och då kanske det är enklare att bara skicka upp allting med dem.

239
00:16:18.705 --> 00:16:21.611
Och sen så kan vi kanske inte odla så mycket heller på en månad.

240
00:16:22.752 --> 00:16:23.002
men

241
00:16:24.144 --> 00:16:28.306
vi har en frekvens av människor där,

242
00:16:28.990 --> 00:16:46.502
alltså att man kanske det funkar som ISS gör till exempel att vi har en grupp av astronauter som typ är alltid där och sen så kommer det alltid på nya människor så att det är alltid folk där och redan då så spelar det faktiskt inte roll hur många det är som är där utan då

243
00:16:46.611 --> 00:16:49.173
kan vi upprätthålla ett sådant här system så att det funkar.

244
00:16:49.814 --> 00:16:50.986
Sen så ska alla de här

245
00:16:51.648 --> 00:16:57.392
Delarna av det här systemet vara tillräckligt enkla för den mängd folk att kunna använda,

246
00:16:58.575 --> 00:16:59.255
vilket är jätteviktigt.

247
00:16:59.497 --> 00:17:02.939
Behöver det vara astronauter eller kan det vara robotar?

248
00:17:03.220 --> 00:17:03.978
Det kan vara robotar.

249
00:17:04.157 --> 00:17:05.439
Vi har delade system.

250
00:17:06.243 --> 00:17:13.876
I växtproduktionsmodellerna som vi har har vi två robotar som vi planerar att ha.

251
00:17:14.845 --> 00:17:17.673
Som just tar hand om växterna,

252
00:17:18.329 --> 00:17:20.939
hjälper till med skörd och lite allt möjligt.

253
00:17:21.020 --> 00:17:23.923
och sen så har vi en som till och med kan plantera och sådana saker.

254
00:17:24.423 --> 00:17:38.241
Så att det är ganska mycket som är självgående men en viktig del av det här är ju faktiskt också att det inte ska vara för självgående för att det är jag vet inte om det någonsin har varit instängd i ett mörker någon gång i ett år.

255
00:17:40.476 --> 00:17:49.101
Men en viktig del av det här är faktiskt just psykologin av att ha växter runt omkring sig så att vi måste tillåta astronauter

256
00:17:49.741 --> 00:18:07.198
att faktiskt vara inne i växthuset och sitta där och njuta av växtlampor och av det gröna och pilla på saker som lever och sådana här saker det är otroligt viktigt faktiskt också en sån här sak där som du säger som sädeslag har

257
00:18:07.199 --> 00:18:14.370
man testat det än eller är det någonting man ser framför sig och jag tänker att man behöver ganska stort fält för att få ihop några lippor exakt,

258
00:18:14.401 --> 00:18:18.776
så att det jag har faktiskt för mig att man har odlat någon typ av vet

259
00:18:18.816 --> 00:18:19.617
Det är vatten någonstans.

260
00:18:21.519 --> 00:18:23.980
Vi vet att det funkar i hydroponiska system.

261
00:18:24.043 --> 00:18:28.402
Alltså när man använder ingen jord utan bara vatten och näringslösningar för att odla saker.

262
00:18:30.386 --> 00:18:34.347
Kanadensarna fokuserar väldigt mycket på korn.

263
00:18:34.879 --> 00:18:35.566
Hur man odlar det.

264
00:18:37.191 --> 00:18:40.394
Det är faktiskt alldeles inte att han är projektledande.

265
00:18:41.035 --> 00:18:41.816
Han älskar whisky.

266
00:18:43.035 --> 00:18:43.644
Jag tänkte det.

267
00:18:43.941 --> 00:18:45.363
Det var kanske mer dryckenmat.

268
00:18:45.738 --> 00:18:47.738
Jag är väldigt öppen med det också.

269
00:18:47.769 --> 00:18:48.144
Varför?

270
00:18:48.920 --> 00:18:50.201
Vilken fantastisk grej.

271
00:18:50.321 --> 00:18:52.962
Vi behöver ha både öl och whisky där uppe.

272
00:18:54.560 --> 00:18:56.599
Korn är ett stort projekt i Kanada.

273
00:18:57.701 --> 00:19:00.505
Men kan vi odla det så kan vi också odla vete och havre och alla de här grejerna.

274
00:19:03.240 --> 00:19:04.810
Och just storlek,

275
00:19:04.951 --> 00:19:07.185
det får vi ju se faktiskt.

276
00:19:07.779 --> 00:19:09.591
Och det är ju ett problem som kommer att komma också.

277
00:19:09.638 --> 00:19:13.029
Kommer vi få tillräckligt mycket för att göra mjöl eller inte?

278
00:19:13.951 --> 00:19:14.529
Det vet vi inte.

279
00:19:14.732 --> 00:19:17.623
Eller ska vi bara göra havreris eller någonting?

280
00:19:19.420 --> 00:19:20.481
Det måste kluras på oss.

281
00:19:21.202 --> 00:19:21.542
Just det.

282
00:19:21.963 --> 00:19:25.245
Och i The Martians odlar han ju med stor framgång potatis.

283
00:19:25.385 --> 00:19:25.588
Mm,

284
00:19:26.026 --> 00:19:28.128
det kommer också behövas faktiskt.

285
00:19:28.206 --> 00:19:30.651
Potatis är ju gott och det finns ju typ i varenda kultur också.

286
00:19:31.229 --> 00:19:36.049
Så det är också en viktig grej att söpotatis också kommer att odlas.

287
00:19:36.596 --> 00:19:40.424
Jag skulle vilja att du går tillbaka lite till det här växthuset på Antarktis.

288
00:19:41.362 --> 00:19:43.346
Själva odlingen där,

289
00:19:44.299 --> 00:19:48.409
använder man någonting som ska efterlikna?

290
00:19:49.072 --> 00:19:51.714
Är det regolit då eller använder man vanlig jord?

291
00:19:52.095 --> 00:19:52.316
Nej,

292
00:19:52.415 --> 00:19:57.521
vi använder inte jord alls utan vi har ett argoponiskt system så det funkar så att vi har en näringslösning.

293
00:19:59.185 --> 00:20:07.927
Så då har vi all essentiell växtnäring i vatten och sen så sprayar vi rötterna med den lösningen och sen så växer allting superbra.

294
00:20:09.863 --> 00:20:12.005
Så de står liksom inte i vatten?

295
00:20:12.306 --> 00:20:13.028
Nej,

296
00:20:13.029 --> 00:20:15.067
de hänger löst i luften i princip.

297
00:20:15.567 --> 00:20:23.997
Eller i lådor där vi har spraynasos som sprayar rötterna med näring.

298
00:20:24.919 --> 00:20:27.888
Sen finns det olika system där de kan stå i vatten och sådana saker.

299
00:20:27.966 --> 00:20:31.231
Men just sprayningen är något bättre.

300
00:20:32.341 --> 00:20:37.966
Sen finns det folk som kollar på hur vi kan odla i regolit på molnen.

301
00:20:38.618 --> 00:20:43.564
och hur vi faktiskt kanske kunde göra en fejkjord utav den här regolithen.

302
00:20:44.064 --> 00:20:45.603
Vilket är jätteintressant,

303
00:20:46.345 --> 00:20:49.970
men man vill absolut inte ha regolith inne i habitaten.

304
00:20:53.291 --> 00:20:58.212
Det är inte så kul att ha instrument och andas in och såna här saker.

305
00:20:58.712 --> 00:21:02.962
Även fast det är viktig forskning och jag ser fram emot att se vad de kommer fram till,

306
00:21:03.384 --> 00:21:05.806
så tror jag inte jättemycket på det kanske.

307
00:21:08.752 --> 00:21:09.573
Vi har allt det här,

308
00:21:09.592 --> 00:21:10.194
du har forskning,

309
00:21:10.195 --> 00:21:11.315
du har koll på detta nu.

310
00:21:12.776 --> 00:21:14.158
Du gör din kartläggning.

311
00:21:15.260 --> 00:21:16.479
Hur ser det ut framåt?

312
00:21:16.760 --> 00:21:23.369
När har vi en fungerande växtproduktionsmodul eller ännu hellre ett helt habitat,

313
00:21:23.619 --> 00:21:24.713
i alla fall på månen?

314
00:21:25.510 --> 00:21:27.010
När är det meningen att det ska vara på running?

315
00:21:28.916 --> 00:21:29.760
Planen sker alltid.

316
00:21:31.448 --> 00:21:32.369
Vi ska åka dit snart.

317
00:21:33.354 --> 00:21:35.916
Den initiala planen var 2028.

318
00:21:35.966 --> 00:21:52.265
där ska vi ha ett uppröring av etapa på molnen och sen så 2030 i mars så det här kanske sker lite senare jag tror att någonstans där i 30-tal någon gång men för att det här ska hända för att det ska kunna vara möjligt överhuvudtaget då

319
00:21:53.406 --> 00:22:04.719
så måste vi ha en livsmedelsproduktion som faktiskt är hållbar där vi kan så vi kan försörja oss på mat och

320
00:22:04.802 --> 00:22:07.605
Och även kunna göra någonting av diverse sidoströmmar.

321
00:22:07.606 --> 00:22:10.669
Alltså hur har vi en avfallshantering och sådana här saker.

322
00:22:11.407 --> 00:22:16.130
Och det är just det här som jag fokuserar på med mitt projekt som jag har blivit kvar tidigare.

323
00:22:16.154 --> 00:22:18.474
Som jag aldrig sa namnet på men det heter Vesta.

324
00:22:18.958 --> 00:22:25.818
Så det här är tradition att döpa rymdprojekt till grekiska och romerska gudar och gudinnor.

325
00:22:25.990 --> 00:22:28.771
Så det är den romerska gudinnan för köket faktiskt.

326
00:22:29.490 --> 00:22:32.224
Vi säger att vi vill ha ett habitat up and running

327
00:22:32.724 --> 00:22:34.068
28. Men vi siktar på 30.

328
00:22:34.266 --> 00:22:35.347
för vi är lite realistiska,

329
00:22:35.348 --> 00:22:36.728
vi vet att allting tar lite längre tid.

330
00:22:37.148 --> 00:22:40.293
Vad är de stora hindren på vägen?

331
00:22:40.294 --> 00:22:40.492
Alltså,

332
00:22:41.453 --> 00:22:42.214
oj det här blir jobbigt.

333
00:22:43.191 --> 00:22:44.418
Vad måste lösas?

334
00:22:44.613 --> 00:22:44.738
Ja,

335
00:22:45.636 --> 00:22:46.558
det är mycket som blir jobbigt.

336
00:22:47.863 --> 00:22:50.144
Men det har ju de vanliga,

337
00:22:50.175 --> 00:22:51.238
det är ju miljön där,

338
00:22:51.239 --> 00:22:52.988
det är ju radioaktiviteten som är extrem.

339
00:22:53.332 --> 00:22:55.050
Vi vet inte exakt hur den kanske,

340
00:22:56.613 --> 00:22:57.316
hur den funkar.

341
00:22:57.332 --> 00:22:58.410
Eller vi vet inte hur ungefär den funkar.

342
00:22:58.425 --> 00:23:01.410
Det är galaktisk kosmisk strålning.

343
00:23:02.879 --> 00:23:02.988
och

344
00:23:03.090 --> 00:23:06.170
Och det kan man inte ens pröva på jorden för vi är skyddade från det härifrån.

345
00:23:06.171 --> 00:23:06.891
Men det förstör allt,

346
00:23:07.110 --> 00:23:08.332
även mat och människor.

347
00:23:08.910 --> 00:23:10.031
Och kommer igenom allting.

348
00:23:10.332 --> 00:23:11.332
Så det är ju steg ett.

349
00:23:11.590 --> 00:23:15.770
Nu ska man 3D-printa habitaten med regolit för att det ger ett ganska bra skydd mot det här.

350
00:23:17.035 --> 00:23:20.090
Och sen så gravitationskraften är såklart alltid ett hinder.

351
00:23:21.574 --> 00:23:24.137
Och sen så har vi energitillförsel.

352
00:23:24.231 --> 00:23:25.356
Där är det ju ganska svårt.

353
00:23:26.262 --> 00:23:28.731
Som en rolig utmaning också som jag brukar säga till folket.

354
00:23:28.840 --> 00:23:29.153
Vi har

355
00:23:29.778 --> 00:23:31.434
Lunar Days och Lunar Nights.

356
00:23:31.949 --> 00:23:32.653
de är 14

357
00:23:32.658 --> 00:23:33.719
14 dagar vardera.

358
00:23:33.840 --> 00:23:34.980
Så vi har ju natt på

359
00:23:35.480 --> 00:23:36.002
14 dagar.

360
00:23:36.623 --> 00:23:41.783
Och hur ska vi då ha en vettig energitillförsel när vi går på solkraft?

361
00:23:43.549 --> 00:23:47.931
Och det är det här som vi också sitter och klur ut på på växtproduktionsmodulerna.

362
00:23:48.010 --> 00:23:52.377
Hur ska vi odla mat när vi inte kan starta lamporna i 14 dagar?

363
00:23:53.721 --> 00:23:57.158
Så det är ju en stor utmaning faktiskt.

364
00:23:57.159 --> 00:24:00.908
Sen finns det ju 100 000 till men du kanske inte har tid att gå igenom alla.

365
00:24:01.064 --> 00:24:02.471
Du får ha ett batteri som tar 14.

366
00:24:02.510 --> 00:24:05.272
18 dagar att ladda och sen har jag löst det till dig.

367
00:24:07.536 --> 00:24:08.997
Varsågod!

368
00:24:09.196 --> 00:24:11.161
Nu pratar vi om att vi ska bygga habitat.

369
00:24:11.239 --> 00:24:20.950
Vi har massa skitbra idéer för att få till detta för att vi ska kunna se till så att astronauterna inte går hungriga på Mars och på månen.

370
00:24:22.372 --> 00:24:27.575
Vi har ju här nere på jorden ganska mycket människor som går hungriga också.

371
00:24:28.434 --> 00:24:33.600
Finns det någonting i den här forskningen som vi kan använda för att hjälpa till,

372
00:24:33.678 --> 00:24:36.803
alltså som vi tar ner och använder här på jorden?

373
00:24:37.240 --> 00:24:37.904
Absolut.

374
00:24:38.162 --> 00:24:43.350
Och jag brukar säga att kan vi producera mat på månaden kan vi göra det vart som helst på jorden.

375
00:24:43.631 --> 00:24:49.959
Och det kanske inte handlar om att byta ut traditionella agri-kulturella system för att de behövs att ha en funktion.

376
00:24:51.412 --> 00:24:57.818
men vi också på DLR håller på med ett projekt där vi tar dem

377
00:24:58.850 --> 00:25:01.794
Lite utvalda delar från växthuset vi hade på Antarktis.

378
00:25:01.993 --> 00:25:06.782
Sen har vi lagt in dem i en liten minimodul som blir,

379
00:25:07.141 --> 00:25:08.516
jag skulle inte kalla det upplåsbart,

380
00:25:08.602 --> 00:25:11.883
men det är lite plug and play eller plug and grow kallar vi det.

381
00:25:11.884 --> 00:25:17.313
Så man trycker på en knapp och sen så har vi en liten box och en odlingsmatta.

382
00:25:17.610 --> 00:25:20.079
Sen så planterar man frön och sköter den sig själv.

383
00:25:20.844 --> 00:25:25.532
Tanken med den är att vi ska skicka ut den till humanitära krisområden.

384
00:25:26.387 --> 00:25:46.124
så då har vi haft ett samarbete med World Food Program bland annat för de har ju också samma problem i de här områdena så är det ju det mat de får är jätteäckligt och det är ju inte mänskligt och de äter ju inte av den maten heller då får de stora problem och brister på näring och allt möjligt och

385
00:25:46.389 --> 00:25:55.295
då att ha sådana här enklare odlingssystem som vi kan bidra med i de här krissituationerna är ju att

386
00:25:55.318 --> 00:25:57.200
ett steg till att göra det där mycket bättre.

387
00:25:57.720 --> 00:26:00.783
Sen har det i sin tur massa utmaningar.

388
00:26:01.283 --> 00:26:10.170
Där ska jag prata med varenda NGO jag kan hitta för att se vad de tycker och tänker och hur vi kan utveckla den bäst till deras intressen.

389
00:26:11.131 --> 00:26:16.818
Men det finns mycket potential och vi kan nog göra ganska mycket för varandra där faktiskt.

390
00:26:21.762 --> 00:26:21.882
Ja,

391
00:26:22.102 --> 00:26:29.002
men det här är ändå ett bra exempel på hur forskning för rymden bidrar till att hjälpa människor på jorden.

392
00:26:29.760 --> 00:26:34.143
I framtiden kommer vi förhoppningsvis att kunna odla i princip vad som helst,

393
00:26:34.448 --> 00:26:35.143
var som helst.

394
00:26:35.705 --> 00:26:35.823
Mm,

395
00:26:36.346 --> 00:26:36.963
och det är ju klart,

396
00:26:37.088 --> 00:26:38.729
vi är ju inte där riktigt än.

397
00:26:39.432 --> 00:26:42.948
Det är mycket jobb och det är mycket som måste lösas.

398
00:26:43.713 --> 00:26:48.823
Men jag tror ändå att vi kommer ha den där månbaren uppe till 2030.

399
00:26:49.385 --> 00:26:49.510
Ja,

400
00:26:49.901 --> 00:26:50.666
det får vi väl tro.

401
00:26:51.574 --> 00:26:54.234
Och just matseden på månbaren,

402
00:26:54.634 --> 00:26:56.833
den har vi ju pratat om i tidigare avsnitt.

403
00:26:57.294 --> 00:27:06.857
Då vi pratade bland annat om insekter som kan äta och bryta ner till exempel blasten på potatis och omvandla det till protein som vi sen kan äta.

404
00:27:07.537 --> 00:27:09.943
Och en annan sak som vore toppen,

405
00:27:10.333 --> 00:27:12.880
både för att ta hand om jorden och rymden,

406
00:27:13.583 --> 00:27:17.302
är om vi kunde hitta något sätt att bryta ner annat skräp,

407
00:27:18.177 --> 00:27:19.662
typ plast och sånt,

408
00:27:20.083 --> 00:27:20.865
till något ätbart.

409
00:27:21.354 --> 00:27:25.199
Och tänk att det finns det en svensk startup som forskar på.

410
00:27:25.879 --> 00:27:29.183
Nathalie Bersina är grundare av Norbite,

411
00:27:29.586 --> 00:27:35.726
där man arbetar med att med hjälp av insekter bryta ner och omvandla just plast till mat.

412
00:27:36.867 --> 00:27:40.375
Mer specifikt så handlar det om vaxmalslarven,

413
00:27:40.828 --> 00:27:44.312
som normalt sett älskar att mumsa på bivax.

414
00:27:44.703 --> 00:27:49.437
Men det fiffiga är att bivax och plast är ganska lika i sin kemiska struktur.

415
00:27:50.070 --> 00:27:55.216
Vilket gör att de här larvorna är liksom programmerade att bryta ner sånt som vi normalt ser som skräp.

416
00:27:56.075 --> 00:27:58.259
Det här är något vi inte kunde vänta med att prata om.

417
00:27:58.454 --> 00:28:01.118
Så vi ringde upp Nathalie och bad henne berätta mer.

418
00:28:18.838 --> 00:28:20.519
biokemiskt utformade,

419
00:28:20.520 --> 00:28:21.980
som är digreterade,

420
00:28:22.621 --> 00:28:24.582
polymerer och plastmaterial.

421
00:28:24.683 --> 00:28:28.285
Så vi lär dem äta på dessa material,

422
00:28:28.769 --> 00:28:33.855
vilket betyder att de konsumerar dem för sin egen växt.

423
00:28:33.856 --> 00:28:38.551
Det utformar dem i sin primära metabolit som är proteiner och lipider.

424
00:28:38.676 --> 00:28:44.301
Hur uppfattade du att dessa insekter kunde äta plast?

425
00:28:44.316 --> 00:28:48.269
Det var inte oss.

426
00:28:50.220 --> 00:29:00.033
Det var en artikel 2017 som sa att några forskare har tittat på de här insekterna,

427
00:29:00.034 --> 00:29:01.127
i princip larven,

428
00:29:01.908 --> 00:29:04.314
för att kunna digestera polyethylen.

429
00:29:04.330 --> 00:29:08.392
De specifika insekterna,

430
00:29:08.393 --> 00:29:09.533
gritavaxmorf,

431
00:29:10.377 --> 00:29:14.939
är väldigt pekulära eftersom de är helt omedelbara om man låter dem

432
00:29:15.410 --> 00:29:17.131
De har 5 minuter på grunden,

433
00:29:17.691 --> 00:29:19.012
de äts av bär,

434
00:29:19.031 --> 00:29:20.992
andra djur och så vidare.

435
00:29:21.070 --> 00:29:24.113
De överlever bara i naturen,

436
00:29:24.129 --> 00:29:27.433
eftersom de har en specifik ekologisk nisch.

437
00:29:28.090 --> 00:29:34.129
De bor exklusivt inom bärhivor och de äter på bärsvaks.

438
00:29:35.129 --> 00:29:43.238
Kemikalisk struktur av bärsvaks är nästan liknande till strukturen av vanligt använda plast och polymeriska material.

439
00:29:44.074 --> 00:29:55.376
Vilket betyder att de här insekterna har utbildat ett specifikt ekosystem inom deras gud och specifika inre enzymer för miljarder av års evidens.

440
00:29:56.130 --> 00:30:01.035
to help them to digest this very indigestible substrate,

441
00:30:01.176 --> 00:30:02.278
which is beeswax,

442
00:30:02.836 --> 00:30:06.082
that only those insects are able to digest in nature.

443
00:30:06.762 --> 00:30:12.106
And what are the similarities between the bee wax and plastic?

444
00:30:12.559 --> 00:30:13.402
So basically,

445
00:30:14.465 --> 00:30:18.496
those are long chains of hydrocarbons,

446
00:30:19.215 --> 00:30:25.152
so it's a very little amount of heteroatoms.

447
00:30:25.610 --> 00:30:29.114
which are usually inter-atoms or saturations,

448
00:30:29.514 --> 00:30:34.343
which are usually the initial points for any degradation to happen.

449
00:30:35.139 --> 00:30:41.561
So it's very very similar to polyethylene or polypropylene or such type of molecules.

450
00:30:42.093 --> 00:30:42.280
Okay,

451
00:30:42.374 --> 00:30:46.452
so if we end up eating these insects ourselves,

452
00:30:47.405 --> 00:30:52.358
could we do that straight away or Or do they need like some time?

453
00:30:52.650 --> 00:30:55.773
to digest the plastic before it's safe for us to eat?

454
00:30:56.453 --> 00:31:13.945
Let's say the main purpose for us here is that at the end of the process we are letting the larvae to starve for 48 hours which allows them to finalize the digestion of everything that they have ingested.

455
00:31:14.617 --> 00:31:18.101
But once it's digested it's purely protein and lipid.

456
00:31:18.679 --> 00:31:21.679
So the digestion removes all the

457
00:31:22.730 --> 00:31:26.353
toxins or anything that could be poison for us to eat?

458
00:31:27.236 --> 00:31:29.134
From what we have observed until now,

459
00:31:29.275 --> 00:31:29.556
yes,

460
00:31:29.658 --> 00:31:35.103
we didn't find any toxicity within proteins that we have analyzed.

461
00:31:39.244 --> 00:31:42.838
As we are a show focusing on space,

462
00:31:43.213 --> 00:31:46.150
how can we use this in space in the future?

463
00:31:46.681 --> 00:31:52.103
So it's a very interesting approach because in space

464
00:31:52.550 --> 00:31:55.133
you have something which is absolutely mandatory,

465
00:31:55.232 --> 00:31:56.293
it's circularity.

466
00:31:57.215 --> 00:32:00.039
So when we're talking about circular economy on Earth,

467
00:32:00.535 --> 00:32:02.660
basically it's something which is nice to have.

468
00:32:03.262 --> 00:32:05.199
But when we are talking about space,

469
00:32:05.644 --> 00:32:11.113
it's an absolute must-have when you are envisioning long-distance space trips,

470
00:32:11.582 --> 00:32:12.722
for example going to Mars,

471
00:32:12.769 --> 00:32:13.972
which will take several months,

472
00:32:14.488 --> 00:32:17.191
and even for the first settlement,

473
00:32:17.379 --> 00:32:18.582
extraterrestrial settlement.

474
00:32:19.090 --> 00:32:35.829
when astronauts will have to live in kind of autocracy with no possible way to have to renew their feedstock and so on from from earth which means that the double approach

475
00:32:35.939 --> 00:32:44.158
here which is in one way consuming waste and the other way providing with new products like food,

476
00:32:44.236 --> 00:32:48.173
like surfactants and so on.

477
00:32:48.550 --> 00:32:54.055
It's really a very appreciated approach from the space industry.

478
00:32:54.477 --> 00:32:56.258
So if this becomes reality,

479
00:32:56.259 --> 00:33:01.266
if we do take this to a base on the moon or Mars,

480
00:33:02.039 --> 00:33:05.024
how many of the larvas do we need?

481
00:33:05.946 --> 00:33:08.649
How big population do we need to bring with us?

482
00:33:09.367 --> 00:33:16.164
So it's also something which is rather interesting because initially you do not need that.

483
00:33:16.530 --> 00:33:25.979
much of it so you can easily transport eggs of insects and start to develop them when you need them.

484
00:33:26.596 --> 00:33:30.182
The population will kind of sustain itself.

485
00:33:31.385 --> 00:33:44.065
So it's the beauty of working with biology so that the amount of individuals can be regulated depending on our needs.

486
00:33:44.818 --> 00:33:50.425
Let's say we build a full-scale moon economy and we build this big greenhouse.

487
00:33:50.663 --> 00:33:56.932
Can you take us through what would that look like and what part will your larvas play?

488
00:33:57.510 --> 00:34:02.948
So larvae are taken care of waste so that they digest it.

489
00:34:04.120 --> 00:34:06.104
And then out of larvae,

490
00:34:06.682 --> 00:34:09.698
there are different products that are obtained.

491
00:34:10.135 --> 00:34:12.245
So there are proteins to...

492
00:34:13.522 --> 00:34:14.663
feed the astronauts,

493
00:34:15.343 --> 00:34:20.044
their lipids to provide with hygienic products.

494
00:34:20.763 --> 00:34:22.841
You have the poo,

495
00:34:22.966 --> 00:34:24.505
the frass of the insects,

496
00:34:25.083 --> 00:34:29.060
which is used as biofertilizers for other plants.

497
00:34:30.622 --> 00:34:40.231
So basically there is a zero waste economy because it's kind of hand in waste and transforming it into a variety of useful products.

498
00:34:40.946 --> 00:34:41.667
Sounds amazing.

499
00:34:41.987 --> 00:34:46.931
So really what are we talking about here in how much waste can they digest?

500
00:34:46.971 --> 00:34:47.174
How,

501
00:34:47.431 --> 00:34:47.631
how,

502
00:34:48.756 --> 00:34:48.912
how,

503
00:34:49.357 --> 00:34:49.537
which,

504
00:34:49.873 --> 00:34:51.396
which scales are we talking about?

505
00:34:51.939 --> 00:34:55.644
So basically the beauty of it is that it's a continuous process.

506
00:34:56.304 --> 00:35:06.753
So that for example a plastic bag can be digested by a hundred larvae within 24 hours.

507
00:35:07.558 --> 00:35:09.761
But you won't do that,

508
00:35:10.261 --> 00:35:12.823
usually you will be feeding them in a continuous way,

509
00:35:13.167 --> 00:35:18.870
so that you will be having a continuous transformation of waste with continuous growth of larvae.

510
00:35:19.948 --> 00:35:20.230
Lavi,

511
00:35:20.292 --> 00:35:20.855
which will be...

512
00:35:21.199 --> 00:35:25.963
continuously arriving at their maturity and when 90%

513
00:35:26.002 --> 00:35:30.725
of those larvae will be transformed into useful products and 10%

514
00:35:31.108 --> 00:35:41.592
will be kept to reassure their production and new cycles of this virtuous circle of insect biorefinery.

515
00:35:42.014 --> 00:35:44.936
Can these insects eat any type of plastic?

516
00:35:46.248 --> 00:35:49.873
So until now we have tested more than 90%

517
00:35:49.874 --> 00:35:50.873
of commonly used

518
00:35:51.271 --> 00:35:54.294
plastic and polymeric materials and it works.

519
00:35:54.976 --> 00:35:55.234
Okay,

520
00:35:55.316 --> 00:35:58.699
so in a day they can eat a plastic bag,

521
00:35:58.757 --> 00:36:01.441
but do they need other food as well?

522
00:36:01.941 --> 00:36:06.105
It will depend a little bit on what they are fed with,

523
00:36:07.605 --> 00:36:11.964
because in nature they are feeding on a rather poor substrate,

524
00:36:12.027 --> 00:36:12.511
beeswax,

525
00:36:13.433 --> 00:36:19.214
and if you feed them with something which is kind of dirty,

526
00:36:19.699 --> 00:36:19.995
the the

527
00:36:21.732 --> 00:36:26.475
plastic materials or polymeric materials containing some residual food,

528
00:36:28.178 --> 00:36:31.319
some traces of other elements,

529
00:36:31.585 --> 00:36:38.491
basically it will enrich their diet and they won't need any specific supplementation.

530
00:36:38.882 --> 00:36:41.569
So basically for sure they need some humidity,

531
00:36:42.757 --> 00:36:44.319
some water to live.

532
00:36:44.819 --> 00:36:49.241
But there is nothing that we can define as a specific ingredient for the moment.

533
00:36:50.484 --> 00:36:52.866
to be necessarily added to their diet.

534
00:36:56.550 --> 00:37:01.718
Could we use this in big scale here on earth on garbage piles and stuff like that?

535
00:37:01.952 --> 00:37:02.116
Yeah,

536
00:37:02.257 --> 00:37:09.476
basically it's the idea to have this biorefinery here on earth.

537
00:37:10.507 --> 00:37:13.210
Currently we are working on an adaptable system,

538
00:37:13.694 --> 00:37:14.882
adaptable in scale,

539
00:37:15.241 --> 00:37:17.710
which means that we can start with a

540
00:37:18.267 --> 00:37:18.627
simple,

541
00:37:18.707 --> 00:37:19.088
let's say,

542
00:37:19.208 --> 00:37:20.108
shipping container,

543
00:37:20.608 --> 00:37:22.547
which would be able to transform up to

544
00:37:23.110 --> 00:37:25.950
5,000 to 7,000 tons of plastic per year.

545
00:37:26.669 --> 00:37:30.067
So for mid-size waste-reaching companies,

546
00:37:30.450 --> 00:37:31.770
it could be already a solution.

547
00:37:32.653 --> 00:37:32.989
Wow,

548
00:37:33.090 --> 00:37:33.809
that's great.

549
00:37:34.614 --> 00:37:40.770
So I love these little larvae.

550
00:37:41.567 --> 00:37:42.489
For this episode,

551
00:37:42.536 --> 00:37:44.848
we're actually talking about food in space.

552
00:37:44.895 --> 00:37:46.895
So if we concentrate on that.

553
00:37:47.784 --> 00:37:51.369
Do you have any cooking suggestions for these little fellas?

554
00:37:53.728 --> 00:37:54.048
You know,

555
00:37:54.169 --> 00:38:06.869
I'm coming from France and all French cuisine has been developed actually on making eatable and tasty something which wasn't eatable or tasty at the beginning.

556
00:38:07.416 --> 00:38:10.150
So we used to eat frogs,

557
00:38:10.369 --> 00:38:11.041
snails,

558
00:38:11.947 --> 00:38:13.072
oysters whatsoever.

559
00:38:13.306 --> 00:38:15.244
But nobody actually knows.

560
00:38:15.515 --> 00:38:33.506
how a snail does taste because basically what you have is the garlic sauce with it so that basically what we need for for larvae is more or less the same thing we need to invent the whole cuisine going around it to make it on

561
00:38:33.616 --> 00:38:38.663
our taste garlic larva sounds great to me so definitely

562
00:38:39.163 --> 00:38:39.741
Sounds good.

563
00:38:46.473 --> 00:38:48.356
Fantastic small crabs,

564
00:38:48.357 --> 00:38:49.958
those wax-malt larvae.

565
00:38:50.138 --> 00:38:58.263
Think what good they can do if we can use them to take care of all the plastic waste that we just spread around us.

566
00:38:58.684 --> 00:38:59.247
Yes,

567
00:38:59.248 --> 00:39:02.708
and then we can order them as snacks in the Mars bar.

568
00:39:02.755 --> 00:39:04.708
Or the Moon bar.

569
00:39:04.786 --> 00:39:06.286
Not at all bad.

570
00:39:06.708 --> 00:39:06.927
No,

571
00:39:07.302 --> 00:39:07.739
mums.

572
00:39:08.447 --> 00:39:10.848
Men nu är det dags att runda av.

573
00:39:11.268 --> 00:39:14.688
Glöm inte att prenumerera på podden så att du inte missar nästa avsnitt.

574
00:39:15.227 --> 00:39:22.090
Och tyckte du att det här var spännande så ska du såklart gå tillbaka och lyssna på vårt förra avsnitt om mat.

575
00:39:22.770 --> 00:39:24.825
Det var avsnitt nummer 6.

576
00:39:25.496 --> 00:39:26.325
Jättelänge sedan.

577
00:39:26.856 --> 00:39:28.059
Musiken var då,

578
00:39:28.450 --> 00:39:28.918
liksom nu,

579
00:39:29.356 --> 00:39:30.887
skriven av Armin Pendek.

580
00:39:31.450 --> 00:39:33.137
Jag heter Susanna Levenhaupt.

581
00:39:33.371 --> 00:39:34.606
Jag heter Marcus Pettersson.

582
00:39:35.012 --> 00:39:36.075
Har vi åkt till Marsen,

583
00:39:36.340 --> 00:39:37.059
görs på Beppo.

584
00:39:37.295 --> 00:39:40.200
av Rundfunk Media i samarbete med Saab.

585
00:39:58.587 --> 00:39:58.809
Hello,

586
00:39:59.930 --> 00:40:01.450
programmet gjordes av

587
00:40:02.012 --> 00:40:03.278
Rundfunk Media.