WEBVTT 1 00:00:00.152 --> 00:00:01.173 Avsnitt 25, 2 00:00:01.433 --> 00:00:02.594 helt otroligt! 3 00:00:02.914 --> 00:00:03.555 Mm, 4 00:00:04.055 --> 00:00:08.559 eller 35 om man räknar de tio vi gjorde om den internationella rymdstationen. 5 00:00:09.180 --> 00:00:10.161 Det tycker jag vi ska göra. 6 00:00:11.202 --> 00:00:11.322 Mm. 7 00:00:20.730 --> 00:00:21.851 Avsnitt 35, 8 00:00:22.051 --> 00:00:23.112 helt otroligt! 9 00:00:23.792 --> 00:00:27.676 Och vi ska äntligen få gräva ner oss i något riktigt spännande. 10 00:00:28.144 --> 00:00:28.824 Spräng stoff! 11 00:00:29.365 --> 00:00:31.186 Riktigt borra in oss i det här. 12 00:00:31.546 --> 00:00:32.346 Nu räcker det. 13 00:00:33.067 --> 00:00:33.507 Okej. 14 00:00:34.147 --> 00:00:35.328 Jag heter Marcus Pettersson. 15 00:00:35.748 --> 00:00:37.349 Jag heter Susanna Levena-Opt. 16 00:00:37.449 --> 00:00:38.150 Och du lyssnar på 17 00:00:38.550 --> 00:00:40.071 Har vi åkt till Mars än? 18 00:00:49.476 --> 00:00:51.837 Det känns som att vi säger det här varje gång. 19 00:00:52.077 --> 00:00:55.159 Men nu så är vi framme vid ännu ett favoritämne. 20 00:00:55.459 --> 00:00:57.260 Och ett efterlängtat avsnitt. 21 00:00:57.888 --> 00:00:59.690 Gruvor i rymden. 22 00:01:00.230 --> 00:01:13.382 Och som ni minns från avsnittet om vatten och marsgeomorphologi så sa Andreas Jonsson som vi träffade då att det han helst skulle vilja att vi gjorde på mars är att utforska grottorna där. 23 00:01:14.483 --> 00:01:20.628 Och efter det här avsnittet och vårt besök på LKAB så känns det ju inte allt för långt borta. 24 00:01:21.669 --> 00:01:24.552 Men innan vi går in på djupet om grott. 25 00:01:24.876 --> 00:01:30.560 och gruvor så borde vi gå igenom lite om vad som finns där ute i vår närmaste omgivning. 26 00:01:31.441 --> 00:01:38.466 Maria Sundin är astrofysiker på Göteborgs universitet och hon vet allt om vår omedelbara närhet. 27 00:01:39.587 --> 00:01:39.867 Maria, 28 00:01:40.648 --> 00:01:43.169 solsystemet är ju en stor plats, 29 00:01:43.690 --> 00:01:45.111 men vad består det av? 30 00:01:45.991 --> 00:01:46.112 Ja, 31 00:01:46.392 --> 00:01:52.236 det som de flesta känner till det är att vi har en sol i centrum och sen så har vi då åtta. 32 00:01:52.496 --> 00:01:55.979 Planeter säger vi nu för tiden eftersom vi inte räknar Pluto som en planet. 33 00:01:56.419 --> 00:01:58.241 Så det är det som de flesta känner till. 34 00:01:59.342 --> 00:02:04.946 Men det finns väldigt mycket andra saker som jag brukar kalla för solsystemets mindre medlemmar. 35 00:02:05.687 --> 00:02:07.688 Till exempel så har vi mellan 36 00:02:08.029 --> 00:02:10.871 Mars och Jupiter ett asteroidbälte. 37 00:02:11.331 --> 00:02:14.153 Och det är en typ av små planeter. 38 00:02:14.614 --> 00:02:17.156 De är rester från när solsystemet bildades. 39 00:02:17.456 --> 00:02:23.219 En gång i tiden så trodde man kanske att det var en sprängd planet och det fanns massor med spännande idéer om varför det var på det sättet. 40 00:02:24.900 --> 00:02:30.622 Sedan så förutom asteroider som vi inte bara har där faktiskt utan vi har också sådana som korsar Marsbanan, 41 00:02:30.642 --> 00:02:32.423 vi har sådana som korsar Jordbanan. 42 00:02:32.543 --> 00:02:36.605 De måste vi hålla ett extra öga på för att där finns det faktiskt en kollisionsrisk. 43 00:02:37.065 --> 00:02:39.547 Så de är väl de som man ägnar mycket möde åt. 44 00:02:40.147 --> 00:02:41.448 Sen så finns det också kometer. 45 00:02:42.572 --> 00:02:45.173 De är normalt sett lite mindre än asteroiderna, 46 00:02:45.374 --> 00:02:47.535 även om asteroider finns också i väldigt små storlekar. 47 00:02:47.615 --> 00:02:52.157 Kometer är normalt sett kanske någon kilometer eller kanske tiotal kilometer stora. 48 00:02:52.158 --> 00:02:55.279 Jag brukar beskriva dem som smutsiga snöbollar. 49 00:02:55.759 --> 00:02:58.941 De består väldigt mycket av vanligt vatten, 50 00:02:58.981 --> 00:02:59.541 alltså is. 51 00:02:59.742 --> 00:03:02.903 Och sen så finns det kol och kissel och lite annat också inblandat i dem. 52 00:03:05.725 --> 00:03:09.487 Kometerna finns egentligen på två olika ställen kan vi säga. 53 00:03:10.027 --> 00:03:11.248 Dels så finns det en ganska stor... 54 00:03:11.532 --> 00:03:16.275 Population som ligger alldeles utanför Neptunus i något som vi kallar för Kuiperbältet. 55 00:03:17.176 --> 00:03:21.399 Och sen så finns det kometer i något som kallas för Ortsmoln. 56 00:03:22.079 --> 00:03:22.220 Och 57 00:03:22.600 --> 00:03:28.404 Ortsmoln är som en stor svär som går runt hela solsystemet så här. 58 00:03:29.044 --> 00:03:29.645 Ligger väldigt, 59 00:03:29.665 --> 00:03:30.645 väldigt långt ut. 60 00:03:31.686 --> 00:03:36.129 Om vi tittar på avståndet mellan jorden och solen i en astronomisk enhet. 61 00:03:36.990 --> 00:03:39.412 Och sen så ligger väl Neptunus ute på runt 62 00:03:39.832 --> 00:03:40.032 30. 63 00:03:40.092 --> 00:03:41.293 30 astronomiska enheter. 64 00:03:42.493 --> 00:03:45.715 Det här ortsmoln börjar någonstans ute på 10 000 astronomiska enheter. 65 00:03:45.875 --> 00:03:48.997 Så det är alltså extremt mycket längre ut än var planeterna ligger. 66 00:03:49.617 --> 00:03:50.498 Och sen sträcker det sig, 67 00:03:50.918 --> 00:03:51.318 kanske, 68 00:03:51.398 --> 00:03:52.199 det vet vi inte riktigt, 69 00:03:52.200 --> 00:03:53.780 nästan halvvägs mot närmaste pärnan. 70 00:03:55.000 --> 00:03:57.802 Och vi tror att det finns kanske hundra miljarder kometer där ute. 71 00:03:58.982 --> 00:04:02.584 Både kometerna som finns alldeles utanför Neptunus och de som finns i ortsmoln, 72 00:04:03.045 --> 00:04:03.745 de är också, 73 00:04:03.805 --> 00:04:04.866 precis som asteroiderna, 74 00:04:05.246 --> 00:04:07.867 lite överblivet material från när solsystemet bildades. 75 00:04:08.548 --> 00:04:09.328 Så vi är jätte... 76 00:04:09.329 --> 00:04:18.233 Jätteintresserade av att kunna utforska dem mer för att de ger ledtrådar till hur det funkade och var vårt vatten kommer ifrån och sådana saker. 77 00:04:18.753 --> 00:04:21.334 Paradoxalt nog så de här som ligger så väldigt långt bort, 78 00:04:21.635 --> 00:04:25.537 man tror att de egentligen kanske bildades lite längre in i solsystemet. 79 00:04:26.297 --> 00:04:29.999 Men när de stora gasplaneterna började växa till sig, 80 00:04:30.059 --> 00:04:30.479 Jupiter, 81 00:04:30.560 --> 00:04:31.140 Saturnus, 82 00:04:31.180 --> 00:04:32.300 Uranus och Neptunus. 83 00:04:33.901 --> 00:04:38.764 Då fick de sådana här nära kollisioner med mycket material här inne och så blev det slingshot. 84 00:04:39.044 --> 00:04:39.846 som vi brukar kalla det för, 85 00:04:39.847 --> 00:04:41.409 som kastade ut dem långt ut. 86 00:04:42.311 --> 00:04:46.159 Så sen har de varit där ute och då och då kommer de in och hälsar på oss igen. 87 00:04:46.740 --> 00:04:49.285 Så vi har asteroider och vi har kometer. 88 00:04:49.857 --> 00:04:53.478 Vad är definitionsskillnaden på en komet och en asteroid? 89 00:04:53.898 --> 00:04:56.999 Framför allt har det att göra med var de befinner sig, 90 00:04:57.559 --> 00:05:00.100 men också med sammansättningen. 91 00:05:00.300 --> 00:05:05.042 Om vi tittar på asteroiderna så är de flesta, 92 00:05:05.642 --> 00:05:07.603 de består väldigt mycket av kisel. 93 00:05:07.743 --> 00:05:10.203 Det finns också is ganska mycket på många av dem, 94 00:05:10.243 --> 00:05:13.324 men det är mer stenartade saker. 95 00:05:13.404 --> 00:05:14.725 En del är kolhaltiga. 96 00:05:15.329 --> 00:05:16.630 Sen finns det vissa, 97 00:05:16.790 --> 00:05:21.011 men det är en lite mindre andel som också är väldigt metallhaltiga. 98 00:05:21.751 --> 00:05:28.433 Jag försöker föreställa mig asteroiderna som någon typ av stenblock i olika storlekar. 99 00:05:28.593 --> 00:05:29.114 Men som sagt, 100 00:05:29.154 --> 00:05:30.454 de kan vara väldigt metallhaltiga, 101 00:05:30.474 --> 00:05:31.214 de kan ha mycket is, 102 00:05:31.254 --> 00:05:32.054 de kan ha mycket kol. 103 00:05:33.155 --> 00:05:36.316 Kometerna är på andra platser, 104 00:05:36.896 --> 00:05:39.477 utanför Neptunusbanan och mycket längre ut. 105 00:05:39.797 --> 00:05:41.558 Och består då främst av is. 106 00:05:42.079 --> 00:05:43.700 Men det är som med alla saker som vi upptäcker. 107 00:05:43.701 --> 00:05:49.564 Ju mer vi lär oss desto mer ser vi också att det inte är så enkelt att klassificera in saker som vi tror. 108 00:05:49.604 --> 00:05:52.126 För man vill väldigt gärna säga att detta är en asteroid. 109 00:05:52.606 --> 00:05:53.547 Detta är en komet. 110 00:05:53.567 --> 00:05:56.449 Och så upptäcker man då de här kentaurerna som är lite både och. 111 00:05:56.969 --> 00:05:59.651 Så jag skulle vilja säga att det där är väldigt typiskt för astronomi. 112 00:05:59.751 --> 00:06:01.072 Att man tror någonting först, 113 00:06:01.132 --> 00:06:03.834 man delar in det och sen så visar det sig att det alltid är mer komplicerat. 114 00:06:04.074 --> 00:06:05.755 Men jag kan ju göra någon liten sammanfattning. 115 00:06:05.756 --> 00:06:07.336 Jag ska bara se om jag inte glömde några här. 116 00:06:09.729 --> 00:06:13.831 Om man tittar på solsystemets mindre medlemmar så skulle jag vilja säga att det är asteroider, 117 00:06:14.151 --> 00:06:15.091 det är kometer, 118 00:06:15.391 --> 00:06:16.912 det är kantaurer, 119 00:06:17.492 --> 00:06:23.275 det är något som heter trojaner också som samlas i Lagrange-punkter runt planeter. 120 00:06:24.435 --> 00:06:26.656 Det är transneptuniska objekt, 121 00:06:26.696 --> 00:06:29.277 alltså saker som finns där ute i solsystemet ytterkanter. 122 00:06:29.738 --> 00:06:34.360 Det kan ju till och med vara så spännande att vi har fler planeter där ute som vi kommer att hitta. 123 00:06:34.361 --> 00:06:35.820 Det finns vissa saker som tyder på det. 124 00:06:36.200 --> 00:06:37.681 Och månar förstås har vi ju. 125 00:06:38.021 --> 00:06:39.462 mängder av månar. 126 00:06:39.843 --> 00:06:41.464 Så många som man nästan inte tror att det är sant. 127 00:06:42.004 --> 00:06:43.606 Vi har ju en måna runt jorden. 128 00:06:43.786 --> 00:06:45.167 Vi har två månar runt Mars. 129 00:06:45.307 --> 00:06:46.768 Men sen så brakar det lös. 130 00:06:46.908 --> 00:06:49.791 Alla de stora gasplaneterna har ju väldigt många månar. 131 00:06:50.291 --> 00:06:53.033 Och de är ju extremt spännande världar i sig. 132 00:06:53.474 --> 00:06:55.796 Vissa av dem är ju större än planeten Mercurius till och med. 133 00:06:56.156 --> 00:07:02.321 Och vi har ju Saturnusmånet Titan som är den enda som har flytande vätska på ytan förutom jorden. 134 00:07:03.622 --> 00:07:07.025 Så att månarna är jättespännande. 135 00:07:11.759 --> 00:07:14.001 Men hur definierar man en dvärgplanet? 136 00:07:14.621 --> 00:07:19.724 Behovet uppkom ju när den stora diskussionen bröt ut om huruvida Pluto skulle vara en planet eller inte. 137 00:07:19.844 --> 00:07:26.447 Och anledningen till det var ju att vi hade hittat flera saker som var både längre bort än Pluto och till och med större än Pluto. 138 00:07:26.608 --> 00:07:29.189 Så hur många planeter skulle vi ha i vårt system egentligen? 139 00:07:29.190 --> 00:07:33.071 Och då fick man ställa upp ett antal olika saker som att en planet ska gå runt solen. 140 00:07:33.371 --> 00:07:33.591 Check, 141 00:07:33.731 --> 00:07:34.652 det gör den och så vidare. 142 00:07:36.293 --> 00:07:36.413 Men... 143 00:07:36.613 --> 00:07:45.157 också att den ska vara rund men också att den ska ha rensat upp där den går runt solen att det ska inte finnas en massa andra saker där och där fallerar Pluto. 144 00:07:46.317 --> 00:08:00.423 Det finns många andra sådana här också och de flesta ligger utanför Pluto men även Ceres är i viss mån då också klassificerad som en dvärgplanet för den går runt solen och den är rund men den har inte riktigt rensat upp sin bana där. 145 00:08:01.343 --> 00:08:05.625 Så att vi har nog ganska många dvärgplaneter i vårt solsystem. 146 00:08:06.381 --> 00:08:09.562 Vi känner till ganska lite om dem mer än ungefär hur stora de är. 147 00:08:09.862 --> 00:08:11.102 Jag tror att vi kommer att hitta många fler. 148 00:08:11.743 --> 00:08:13.063 Jag tänker på Ceres. 149 00:08:13.663 --> 00:08:16.824 Det är ju asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. 150 00:08:17.544 --> 00:08:21.905 Men är det den enda definierade dvärgplaneten bland de asteroiderna? 151 00:08:21.925 --> 00:08:23.186 Eller finns det fler dvärgplaneter där? 152 00:08:24.146 --> 00:08:27.807 Vad jag kommer ihåg just nu så är det väl bara Ceres som är klassificerad som en dvärgplanet. 153 00:08:28.227 --> 00:08:30.828 Det är återigen här man ser att nomenklaturen börjar bli lite svår. 154 00:08:30.848 --> 00:08:33.729 För Ceres är ju uppenbarligen även en asteroid. 155 00:08:34.209 --> 00:08:34.669 Så att säga. 156 00:08:35.685 --> 00:08:38.066 Det är väldigt svårt att peka ut var är dvärgplaneterna, 157 00:08:38.166 --> 00:08:38.986 var är asteroiderna, 158 00:08:39.106 --> 00:08:41.047 var är de transneptuniska objekten. 159 00:08:41.867 --> 00:08:46.408 Många av de sakerna vi har i solsystemet just nu har fått många olika etiketter. 160 00:08:46.409 --> 00:08:47.728 De är inte bara en sak. 161 00:08:48.029 --> 00:08:50.909 Och anledningen till att det säger sig att en dvärgplanet är att den är klotformad. 162 00:08:50.969 --> 00:08:51.089 Ja, 163 00:08:51.209 --> 00:08:51.549 just det. 164 00:08:52.450 --> 00:08:59.692 Då behöver de bli över en viss storlek innan gravitationskrafter förmår smälta dem egentligen. 165 00:08:59.712 --> 00:09:01.732 Som gör att de blir lite skiktade och blir runda. 166 00:09:02.372 --> 00:09:04.233 Men vad gäller för definition på en mån? 167 00:09:04.929 --> 00:09:07.451 En måne går runt en annan himlakropp. 168 00:09:08.011 --> 00:09:09.012 Så att asteroider kan ha, 169 00:09:09.192 --> 00:09:12.214 de måste inte gå runt en planet utan även en asteroid kan ha en måne. 170 00:09:12.855 --> 00:09:14.596 Och en måne behöver inte vara klotrund. 171 00:09:14.796 --> 00:09:14.916 Nej, 172 00:09:15.056 --> 00:09:15.797 det behöver den inte vara. 173 00:09:16.497 --> 00:09:17.458 Inte än så länge i alla fall. 174 00:09:17.538 --> 00:09:21.281 Däremot så har vi i vårat solsystem ännu inte hittat någon måne runt en måne. 175 00:09:21.661 --> 00:09:22.742 Men det borde vi kunna hitta. 176 00:09:22.762 --> 00:09:26.264 Alltså att hitta en måne kring Titan är väl inte omöjligt? 177 00:09:26.265 --> 00:09:27.765 Eller någonting som cirkulerar där? 178 00:09:29.547 --> 00:09:29.667 Jo, 179 00:09:29.807 --> 00:09:30.167 kanske. 180 00:09:31.548 --> 00:09:32.168 För att... 181 00:09:33.085 --> 00:09:40.188 När det finns en sån stor sak i närheten som Saturnus och dessutom många andra månar också så blir det antagligen för stökigt. 182 00:09:40.189 --> 00:09:44.390 Det finns inga sådana här roliga lagrangepunkter eller någonting annat där. 183 00:09:44.391 --> 00:09:45.330 Det är för många saker. 184 00:09:45.830 --> 00:09:48.031 Det är inte så renodlat att det bara är två grejer. 185 00:09:49.712 --> 00:09:51.833 Antagligen så gör det inte det helt enkelt. 186 00:09:52.173 --> 00:09:56.815 Man kan räkna ut ungefär hur förhållandena måste vara för att en måne ska få en måne. 187 00:09:56.816 --> 00:10:00.276 Jag tror inte vi har någon sån plats i vårt solsystem i alla fall. 188 00:10:05.115 --> 00:10:07.917 För att vi ska kunna navigera och se allt det här. 189 00:10:08.237 --> 00:10:09.458 Vi har ju solen i mitten. 190 00:10:11.159 --> 00:10:12.921 Om vi börjar med solen för att kunna beskriva den. 191 00:10:13.421 --> 00:10:16.003 Kan vi kalla den att den har en ekvatorn och en nord- och en sydpel? 192 00:10:16.123 --> 00:10:16.643 Absolut, 193 00:10:16.644 --> 00:10:17.064 det kan vi göra. 194 00:10:17.444 --> 00:10:17.884 Då gör vi det. 195 00:10:18.865 --> 00:10:20.907 Alla de här objekten vi pratar om, 196 00:10:21.167 --> 00:10:22.608 planeter och så vidare, 197 00:10:23.048 --> 00:10:26.291 ligger de liksom samlade i den här skivan runt ekvatorn? 198 00:10:26.651 --> 00:10:26.771 Ja, 199 00:10:27.191 --> 00:10:28.432 nästan alla gör det. 200 00:10:28.612 --> 00:10:36.338 Och det är ju på grund av att solsystemet och alla planetsystem bildas ur en roterande stoft- och dammskiva runt stjärnor. 201 00:10:36.358 --> 00:10:38.960 Vi ser ju sådana där ute där solsystemet håller på att bildas. 202 00:10:40.481 --> 00:10:45.785 Alla utom då kometerna som ligger som en stor boll runt hela solsystemet längre ut. 203 00:10:46.345 --> 00:10:52.188 Och anledningen till att det blir så är då att de helt enkelt har blivit utkickade lite kaotiskt av gasplaneterna i olika riktningar. 204 00:10:52.548 --> 00:10:56.470 Men annars så ser man tydliga spår av att solsystemet bildades ur en stor dammskiva. 205 00:10:56.990 --> 00:11:01.992 Finns det ingenting i de andra dimensionerna? 206 00:11:02.032 --> 00:11:02.152 Ja, 207 00:11:02.392 --> 00:11:02.773 precis. 208 00:11:02.833 --> 00:11:05.954 Är det någon annan liten satellit som vi har skickat ut där? 209 00:11:07.275 --> 00:11:08.936 Väldigt lite saker faktiskt. 210 00:11:08.976 --> 00:11:09.776 Det är nästan bara, 211 00:11:10.016 --> 00:11:10.296 som sagt, 212 00:11:10.297 --> 00:11:11.697 vad kometerna som kommer farande. 213 00:11:13.089 --> 00:11:13.209 Jo, 214 00:11:13.669 --> 00:11:17.851 vi har upptäckt två andra saker också som inte tillhör vårt solsystem. 215 00:11:18.031 --> 00:11:21.171 Men det är de här interstellära besökarna vi har haft. 216 00:11:21.311 --> 00:11:22.532 Oumuamua och 217 00:11:24.172 --> 00:11:25.573 Borisov heter de väl. 218 00:11:27.473 --> 00:11:30.474 Två stycken interstellära objekt har kommit farande. 219 00:11:30.594 --> 00:11:33.855 Och de kommer från andra riktningar också eftersom de inte tillhör vårt solsystem. 220 00:11:35.095 --> 00:11:36.536 Alldeles utanför Neptunus, 221 00:11:37.296 --> 00:11:38.176 ganska långt utanför, 222 00:11:38.556 --> 00:11:41.177 så verkar det också finnas en lite större spridning. 223 00:11:41.985 --> 00:11:45.026 Så det är inte så att det ligger knivskarpt som ett papper, 224 00:11:45.586 --> 00:11:49.887 utan även asteroiderna har en viss spridning upp och ner ur skivans plan. 225 00:11:49.907 --> 00:11:52.168 Men man ser den strukturen jätte, 226 00:11:52.248 --> 00:11:52.468 jätte, 227 00:11:52.508 --> 00:11:53.208 jätte tydligt. 228 00:11:53.909 --> 00:11:56.189 Så för att någonting ska röra sig väldigt annorlunda, 229 00:11:56.249 --> 00:11:57.850 även Pluto går lite, 230 00:11:57.930 --> 00:11:58.750 lite vinklad, 231 00:11:58.790 --> 00:11:59.390 så här gör det, 232 00:12:00.370 --> 00:12:04.011 så misstänker vi väl att de har varit utsatta för någon typ av störning, 233 00:12:04.012 --> 00:12:05.532 att de har kommit nära ett annat objekt. 234 00:12:05.852 --> 00:12:08.593 Men de flesta började nog i en relativt tunn skiva. 235 00:12:09.233 --> 00:12:11.334 Och det här ortsmoln, 236 00:12:12.155 --> 00:12:15.116 är det också i skivan eller är det runt hela? 237 00:12:15.176 --> 00:12:16.277 Det är runt hela. 238 00:12:16.417 --> 00:12:21.360 Så att om man tänker sig en skiva som ligger inuti en stor badboll. 239 00:12:22.120 --> 00:12:24.441 Så ortsmoln är verkligen en sfär. 240 00:12:24.882 --> 00:12:26.983 Och varför har det blivit så? 241 00:12:27.123 --> 00:12:30.925 Varför ligger inte det också i skivplanen? 242 00:12:31.125 --> 00:12:31.245 Ja, 243 00:12:31.285 --> 00:12:32.526 man kan ju tycka att det borde vara så. 244 00:12:33.686 --> 00:12:37.909 Vi har ju då en kometregion som ligger alldeles utanför Neptunus som faktiskt ligger i skivan också. 245 00:12:39.450 --> 00:12:45.653 Och det är helt enkelt för att vi går från en gas- och dammskiva när ett solsystem bildas. 246 00:12:47.034 --> 00:12:47.294 Sedan, 247 00:12:47.295 --> 00:12:48.455 vi vet inte exakt hur, 248 00:12:48.615 --> 00:12:52.498 men stoffet börjar klumpa ihop sig till större och större objekt. 249 00:12:53.238 --> 00:12:56.600 Och efter ett tag så har vi kanske ungefär kilometerstora klumpar, 250 00:12:56.680 --> 00:12:58.701 ungefär som kometerna är idag. 251 00:12:59.122 --> 00:13:03.364 Samtidigt som detta händer så är det planeter som börjar växa till sig i storlek. 252 00:13:04.593 --> 00:13:06.134 Det som ska bli då gasplaneterna, 253 00:13:06.234 --> 00:13:09.875 de börjar riva åt sig material och de blir större och får mer och mer gravitation. 254 00:13:10.475 --> 00:13:15.878 Om det kommer en sån här liten överbliven isklump varande mot en sån här gasplanet, 255 00:13:16.498 --> 00:13:19.759 då dras den till den och accelereras med en otrolig hastighet. 256 00:13:19.859 --> 00:13:28.563 Oftast så kickas den sedan ut till mycket större avstånd och det är det som gör att de har blivit utslängda i alla möjliga olika riktningar, 257 00:13:28.583 --> 00:13:30.023 de här som ligger ute i ortsmål. 258 00:13:30.443 --> 00:13:33.845 Så de började längre in i solsystemet men de har hamnat väldigt långt ut. 259 00:13:34.573 --> 00:13:39.114 Den tekniken använder vi oss av också när vi skickar omkring rymdsonder i solsystemet. 260 00:13:39.214 --> 00:13:42.455 Det kallas för slingshot eller gravity assist. 261 00:13:42.875 --> 00:13:45.476 Att man låter en rymdsond passera väldigt nära en planet, 262 00:13:45.676 --> 00:13:46.716 blir accelererad av den, 263 00:13:46.736 --> 00:13:49.277 plockar upp lite energi och så får den mer hastighet utåt. 264 00:13:49.677 --> 00:13:51.738 Och det kan kometerna göra alldeles av sig själva då. 265 00:13:52.038 --> 00:13:54.598 Så därför har de blivit utkastade i alla möjliga riktningar. 266 00:13:59.000 --> 00:14:02.160 När vi nu pratar om solsystemet så säger vi alltså att 267 00:14:02.541 --> 00:14:03.781 Neptunus ligger tre... 268 00:14:04.105 --> 00:14:05.486 de astronomiska enheter bort. 269 00:14:05.726 --> 00:14:05.846 Ja. 270 00:14:06.466 --> 00:14:08.147 Och sen ligger ortsmalen... 271 00:14:08.767 --> 00:14:11.488 Början av stans på 10 000 astronomiska enheter. 272 00:14:11.568 --> 00:14:11.689 Ja, 273 00:14:11.889 --> 00:14:12.549 det är väldigt långt. 274 00:14:12.550 --> 00:14:13.209 Det är väldigt långt. 275 00:14:13.849 --> 00:14:15.830 När slutar solsystemet? 276 00:14:15.850 --> 00:14:16.971 Och vad är liksom definitionen? 277 00:14:16.991 --> 00:14:17.811 Varför slutar den? 278 00:14:18.712 --> 00:14:20.973 Vad är det vi benämner som slutet på solsystemet? 279 00:14:21.013 --> 00:14:21.133 Ja, 280 00:14:21.733 --> 00:14:23.394 det där är också faktiskt en väldigt bra fråga. 281 00:14:23.434 --> 00:14:29.237 För jag tror jag har gjort flera radioinslag om nu har Voyager 1 nått solsystemets yttersta gräns. 282 00:14:31.270 --> 00:14:33.712 Då pratar man om något som kallas för heliosfären, 283 00:14:33.752 --> 00:14:36.975 som man säger är solens påverkan. 284 00:14:37.156 --> 00:14:41.580 När man inte kan längre skilja på solens påverkan och den interstellära rymden. 285 00:14:42.781 --> 00:14:43.342 Protoner, 286 00:14:43.382 --> 00:14:47.005 elektroner och annat som kommer farande från solen helt enkelt. 287 00:14:48.867 --> 00:14:50.889 Den ligger då snarare ute på runt... 288 00:14:52.134 --> 00:14:54.055 Hundra astronomiska enheter eller någonting sådant. 289 00:14:54.976 --> 00:14:58.538 De här kometerna är bunna till solen av gravitationen. 290 00:14:58.718 --> 00:15:01.940 Vi får väl ändå säga att de tillhör solsystemet. 291 00:15:02.580 --> 00:15:05.342 Men det är ganska svårt att säga var solsystemet slutar. 292 00:15:05.343 --> 00:15:08.744 Det beror lite på vilket objekt eller fenomen man talar om. 293 00:15:09.184 --> 00:15:11.366 Man kan tala om var den sista planeten är. 294 00:15:11.367 --> 00:15:12.787 Då kanske vi skulle säga Neptunus. 295 00:15:12.887 --> 00:15:18.070 Men alldeles uppenbart finns det massor av fler saker där ute som gömmer sig i solsystemets ytterkanta som tillhör oss också. 296 00:15:18.870 --> 00:15:20.551 Vi kan prata om solens inflytande, 297 00:15:21.051 --> 00:15:22.391 det som kallas för heliosfären, 298 00:15:22.571 --> 00:15:23.491 då får vi en annan gräns. 299 00:15:24.512 --> 00:15:36.655 Eller så pratar vi om ortsmoln och då kan det till och med vara så att ortsmoln från vår stjärna skulle kunna påverkas av ortsmoln från en annan stjärna eftersom de sträcker sig så pass långt ut. 300 00:15:36.935 --> 00:15:38.415 Och det vet vi väl inte riktigt heller. 301 00:15:38.615 --> 00:15:39.776 Så jag är ledsen, 302 00:15:39.777 --> 00:15:41.696 jag kan inte säga en sådär skarp gräns. 303 00:15:41.736 --> 00:15:46.838 Jag vet att alla vill ha det men ni får först fråga mig om vilket objekt det rör sig om. 304 00:15:47.198 --> 00:15:47.878 Och för att... 305 00:15:48.178 --> 00:15:51.740 ändå hålla det inom en sätta en egen gräns för oss, 306 00:15:51.780 --> 00:15:58.043 en rimlig gräns så tänker jag att det är en gräns dit så långt som vi faktiskt har möjlighet att ta oss. 307 00:15:58.923 --> 00:16:02.565 Och då tänker jag ja men då tar vi Neptunus och en bit bort och kanske kan vi åka till. 308 00:16:02.925 --> 00:16:05.286 Vi kommer kunna åka de här 30, 309 00:16:05.366 --> 00:16:05.726 40, 310 00:16:05.746 --> 00:16:07.387 50 Hur långt bort ligger Pluto förresten? 311 00:16:08.247 --> 00:16:08.367 Ja, 312 00:16:08.828 --> 00:16:13.670 Pluto har ju en bana som varierar litegrann den kan ju till och med vara innanför 313 00:16:13.950 --> 00:16:14.450 Neptunos, 314 00:16:14.451 --> 00:16:15.691 det var den ju senast mellan 315 00:16:16.171 --> 00:16:17.912 79 och 99 tror jag det var. 316 00:16:18.673 --> 00:16:19.734 Och sen så går den lite längre ut. 317 00:16:19.735 --> 00:16:23.035 Så den går väl ut till ungefär 40 astronomiska enheter om jag inte minns fel. 318 00:16:23.216 --> 00:16:25.977 Men då säger vi att solsystemets gräns går där någonstans. 319 00:16:26.017 --> 00:16:30.960 Det är där vi rimligtvis kommer att kunna röra oss om vi ska ut och röra oss på rymdskäpp. 320 00:16:31.260 --> 00:16:40.246 För det vi har pratat om här tidigare är ju att vi ska ju i framtiden när vi behöver resurser som vi saknar på jorden ... 321 00:16:40.882 --> 00:16:44.183 Eller som vi bara vill ha mer av på något sätt för att utvinna. 322 00:16:45.243 --> 00:16:46.344 Vad finns det av det här? 323 00:16:46.464 --> 00:16:47.244 Vilka saker? 324 00:16:47.245 --> 00:16:50.325 Hur kan vi tillgodose oss allt som finns i rymden? 325 00:16:50.365 --> 00:16:50.805 Och vad, 326 00:16:51.405 --> 00:16:51.705 snarare, 327 00:16:51.765 --> 00:16:52.646 finns det här ute? 328 00:16:53.006 --> 00:16:53.386 Just det. 329 00:16:54.146 --> 00:16:54.266 Ja, 330 00:16:54.286 --> 00:16:55.126 det finns ju väldigt mycket. 331 00:16:55.166 --> 00:17:01.608 Eftersom jorden naturligtvis har skapats på samma sätt som de övriga planeter så finns det ju väldigt stora likheter. 332 00:17:01.848 --> 00:17:07.410 Både när det gäller de andra planeterna och när det gäller de här lite mindre sakerna som vi har pratat om. 333 00:17:08.190 --> 00:17:11.331 Däremot vet vi inte att det finns liv någon annanstans. 334 00:17:11.471 --> 00:17:19.673 Det innebär att saker som har skapats som olja och sånt finns inte där ute eftersom de kräver liv som har omvandlats. 335 00:17:20.713 --> 00:17:26.075 Men när det gäller metaller och annat så får vi utökade behov. 336 00:17:26.755 --> 00:17:30.796 Eller kan man tänka sig att man inte vill ta resurserna från jorden. 337 00:17:30.836 --> 00:17:36.458 För att jorden är både likt med andra planeter men också extremt unik med livet. 338 00:17:36.598 --> 00:17:36.918 Så att... 339 00:17:37.406 --> 00:17:42.088 Om vi kanske tar oss en tanke att vi ser till att skydda den så mycket vi kan då eftersom vi har möjlighet att göra det. 340 00:17:42.969 --> 00:17:44.949 Så kanske vi vill ta resurser på andra platser, 341 00:17:44.950 --> 00:17:47.290 vi kanske vill förlägga industrier på andra platser och sådär. 342 00:17:48.611 --> 00:17:51.872 Så olika typer av kiselföreningar finns det väldigt gott om. 343 00:17:52.813 --> 00:17:55.834 Men det finns ju också metaller såsom järn då. 344 00:17:56.114 --> 00:18:01.557 Men även en del av de här sakerna som är lite svåra att komma åt här på jorden och som finns i små saker. 345 00:18:01.617 --> 00:18:04.038 Så det pratas ju ganska mycket om. 346 00:18:04.318 --> 00:18:07.120 gruvindustri i rymden och när det kommer att löna sig. 347 00:18:07.500 --> 00:18:12.602 För det är fortfarande så att det är väldigt dyrt att skicka upp någonting från jordytan och ta sig vidare. 348 00:18:12.683 --> 00:18:15.984 Så det blir väl enklare den dagen som vi faktiskt är uppe i rymden. 349 00:18:16.024 --> 00:18:21.067 Kanske har en molnbas till exempel som det är lättare att ta sig ifrån eller till och med att man är ute i asteroidbältet. 350 00:18:22.228 --> 00:18:28.331 Om det blir verklighet och man håller ju redan på att göra sådana här försök med att åka och landa på asteroider, 351 00:18:28.411 --> 00:18:29.732 plocka med sig material hem. 352 00:18:29.812 --> 00:18:33.614 Så det är ju verkligen inte science fiction längre utan det ligger väl i pipelinen. 353 00:18:34.803 --> 00:18:35.403 Det är månaden, 354 00:18:35.543 --> 00:18:36.044 mars förstås, 355 00:18:36.045 --> 00:18:37.065 som är de första stegen, 356 00:18:37.285 --> 00:18:38.706 men då också asteroidbältet. 357 00:18:38.826 --> 00:18:45.492 Eftersom asteroiderna är mycket mindre så krävs det inte lika mycket energi för att landa på dem och för att ta sig därifrån. 358 00:18:46.092 --> 00:18:47.233 På så sätt så blir det billigare. 359 00:18:47.854 --> 00:18:54.960 Och vad vet vi idag om olika himlakroppar eller asteroiders sammansättningar? 360 00:18:54.961 --> 00:18:56.361 Vet vi vad de består av? 361 00:18:57.130 --> 00:18:59.112 faktiskt finns att hämta hem, 362 00:18:59.152 --> 00:19:00.894 förutom järn som är väldigt vanligt. 363 00:19:00.895 --> 00:19:01.014 Ja, 364 00:19:01.194 --> 00:19:01.534 just det. 365 00:19:02.515 --> 00:19:06.159 Siffror som jag har sett är att ungefär 80% 366 00:19:06.780 --> 00:19:12.585 av asteroiderna därute får man klassificera som mest sten helt enkelt. 367 00:19:12.685 --> 00:19:13.266 Ungefär 5% 368 00:19:13.646 --> 00:19:16.329 har jag för mig som det är mer metallhaltiga. 369 00:19:17.398 --> 00:19:20.000 De däremellan har ganska mycket kol och sånt också. 370 00:19:20.220 --> 00:19:20.801 Sen så kommer det, 371 00:19:20.861 --> 00:19:23.943 när jag säger sten så är jag inte geolog så de blir alltid tokiga på mig. 372 00:19:24.864 --> 00:19:27.466 Men jag säger någonting som har med kisel att göra i grunden. 373 00:19:28.686 --> 00:19:30.548 Sen så finns det mängder, 374 00:19:30.628 --> 00:19:31.368 det är mest järn, 375 00:19:31.669 --> 00:19:33.330 men mängder av andra metaller också. 376 00:19:33.450 --> 00:19:34.611 Och väldigt mycket is. 377 00:19:34.831 --> 00:19:35.752 Det är det som finns där ute. 378 00:19:35.972 --> 00:19:36.973 När vi pratar om is, 379 00:19:37.293 --> 00:19:38.714 är det vatten, 380 00:19:38.874 --> 00:19:40.015 is du pratar om då? 381 00:19:40.435 --> 00:19:40.555 Ja, 382 00:19:41.736 --> 00:19:43.738 när jag säger is så menar jag för det mesta. 383 00:19:44.158 --> 00:19:44.438 Precis. 384 00:19:45.359 --> 00:19:48.942 Ibland så kan det ju vara sån här frusen koldioxid också som på mars. 385 00:19:49.442 --> 00:19:51.164 Men jag brukar betona det i så fall. 386 00:19:51.165 --> 00:19:53.045 Så jag pratar verkligen om vattenis. 387 00:19:53.145 --> 00:19:53.265 H2O. 388 00:19:54.446 --> 00:20:02.372 Finns det några asteroider som drar till sig extra mycket uppmärksamhet från folk som vill dit? 389 00:20:03.113 --> 00:20:03.954 Det gör det absolut. 390 00:20:03.974 --> 00:20:06.736 Jag tänker inte nämna några asteroidnamn just nu för det kan jag inte riktigt. 391 00:20:06.776 --> 00:20:12.841 Men det är både sådana som då kanske kommer lite närmare oss så att man faktiskt inte behöver åka så långt. 392 00:20:13.861 --> 00:20:17.524 De går på en sån bana så att vi kan lättare besöka dem när de kommer här inåt. 393 00:20:18.205 --> 00:20:19.566 Och sen så är det då förstås... 394 00:20:19.950 --> 00:20:22.171 Beroende på vad man tror att man ska vara ute efter. 395 00:20:22.231 --> 00:20:24.852 Och det är väl framförallt metaller som lockar först och främst. 396 00:20:25.232 --> 00:20:25.912 Och då tänker jag, 397 00:20:27.292 --> 00:20:28.213 ytlig som jag är, 398 00:20:28.773 --> 00:20:30.693 så tar jag guld som exempel. 399 00:20:30.913 --> 00:20:34.074 Den kanske vi inte kommer behöva lika mycket i framtiden som andra mineral. 400 00:20:34.474 --> 00:20:36.855 Men det är så bra exempel att ta. 401 00:20:37.475 --> 00:20:40.536 Är det möjligt att det finns en asteroid som består av enbart guld? 402 00:20:40.596 --> 00:20:41.577 Eller väldigt mycket guld? 403 00:20:42.297 --> 00:20:45.138 Där har vi guldasteroiden och där har vi nickelasteroiden. 404 00:20:45.139 --> 00:20:45.178 Ja, 405 00:20:45.179 --> 00:20:45.638 just det. 406 00:20:45.918 --> 00:20:46.098 Nej. 407 00:20:46.438 --> 00:20:49.740 Det gör det inte och det har då att göra med hur de bildades. 408 00:20:49.800 --> 00:20:56.225 Just att de är ju rester av det här gas- och dammskivan som hela planetsystemet bildades ur som började klumpa ihop sig. 409 00:20:56.805 --> 00:21:03.089 Hade inte Jupiter kommit dit till så hade antagligen de här också kunnat bygga ihop en planet så småningom. 410 00:21:03.469 --> 00:21:05.571 Men de är alltså material som inte har varit, 411 00:21:05.851 --> 00:21:12.736 de flesta av dem har inte varit smälta eller utsatta för väldigt högt tryck på det sätt som det blir inne i en planet. 412 00:21:13.256 --> 00:21:15.698 Och det gör då att man får kanske inte sådana här jätte... 413 00:21:16.358 --> 00:21:22.883 stora fält av en viss mineral eller av en viss metall utan att det är mer korn och grejer. 414 00:21:25.425 --> 00:21:29.507 Man ser väldigt få tecken på material som har varit utsatt för högt tryck eller smält. 415 00:21:30.868 --> 00:21:32.850 Om en planet är stor som jorden till exempel, 416 00:21:32.851 --> 00:21:39.755 då blir det just det här att det smälter och det skiktas lite grann och hamnar på att man kanske kan hitta ställen där det finns väldigt mycket av någonting. 417 00:21:40.255 --> 00:21:44.298 Så jag tror mer att det finns asteroider där det är större chans att hitta metaller. 418 00:21:44.658 --> 00:21:47.720 Men vi hittar inte guldasteroiden eller nickelasteroiden eller något sånt. 419 00:21:47.721 --> 00:21:49.001 Det hade varit väldigt praktiskt och bra annars. 420 00:21:49.462 --> 00:21:59.649 Men innebär det att det blir svårare att utvinna metaller från asteroider än om det hade varit en som hade varit genomborrad av ådrar? 421 00:22:00.109 --> 00:22:00.410 Just det. 422 00:22:00.450 --> 00:22:05.273 Det kan vi tänka med båda och att det kanske är mer utspritt. 423 00:22:05.753 --> 00:22:11.558 Men samtidigt så kanske även en liten asteroid har ganska stora mängder. 424 00:22:12.078 --> 00:22:14.940 Så det är inte så stora områden som det rör sig om ändå. 425 00:22:15.260 --> 00:22:19.762 Och så har man ju just det här med att gravitationskraften är så låg där också så man har inte den att kämpa emot. 426 00:22:20.363 --> 00:22:23.725 Om det är bra eller dåligt när man bedriver gyruvdrift det vågar jag inte riktigt säga. 427 00:22:24.105 --> 00:22:29.888 Och när man väljer ut vilken asteroid man ska åka till då gör man det, 428 00:22:31.629 --> 00:22:36.752 då vet man redan ungefär vilka ämnen som finns där. 429 00:22:36.932 --> 00:22:37.052 Ja, 430 00:22:37.412 --> 00:22:38.493 det skulle jag vilja säga. 431 00:22:38.553 --> 00:22:40.354 Man kan ju se det dels på hur den... 432 00:22:40.574 --> 00:22:41.955 reflekterar ljus helt enkelt. 433 00:22:42.015 --> 00:22:43.836 Olika ämnen reflekterar ljus på olika sätt. 434 00:22:45.137 --> 00:22:51.141 Har den en liten måne omkring sig eller om man har lagt en rymdsond runt omkring den så kan man ganska snabbt också räkna ut vad den har för täthet. 435 00:22:51.622 --> 00:22:57.245 Och därifrån så kan man också dra slutsatser om det verkar finnas mycket metaller eller om detta är en isklump i själva verket. 436 00:22:57.886 --> 00:23:02.129 Är detta en sten som har ett lager av metall på utsidan eller är det en metallklump vi ser? 437 00:23:02.529 --> 00:23:03.970 Så att genom... 438 00:23:04.458 --> 00:23:06.940 Så fort man kan lägga någonting i omloppsbanan runt en asteroid, 439 00:23:07.000 --> 00:23:09.942 antingen som sagt en rymdsond eller om den råkar ha en liten egen måna, 440 00:23:10.883 --> 00:23:12.124 då kan vi uppskatta massan. 441 00:23:12.324 --> 00:23:13.505 Och så vet man hur stor den är, 442 00:23:13.765 --> 00:23:14.986 då kan man räkna ut tätheten. 443 00:23:15.046 --> 00:23:18.008 Och från tätheten kan man dra slutsatser om vad det är för material. 444 00:23:18.668 --> 00:23:21.050 Det är så praktiskt. 445 00:23:21.070 --> 00:23:23.271 Fysikens lagar är så otroligt bra att använda. 446 00:23:23.592 --> 00:23:24.252 Hörr mig ju det. 447 00:23:27.975 --> 00:23:28.095 Ja, 448 00:23:28.635 --> 00:23:30.957 fysikens lagar kan ju vara bra att känna till. 449 00:23:31.177 --> 00:23:32.498 Exempelvis för att ha... 450 00:23:32.618 --> 00:23:36.760 koll på just gravitationskraften på en asteroid om man nu vill landa, 451 00:23:37.000 --> 00:23:38.520 bygga eller gräva på den. 452 00:23:39.161 --> 00:23:42.962 Och Maria har ju sjukt bra koll på solsystemet och vad det består av, 453 00:23:43.422 --> 00:23:46.024 men lite mindre koll på just gruvdrift. 454 00:23:46.764 --> 00:23:51.766 Så vi drog till Norrbotten och besökte Låsavära Kirunavära aktiebolag. 455 00:23:52.346 --> 00:24:01.490 Nikos Petropoulos är forskningingenjör på LKAB och han arbetar bland annat med roboten SPOT som de använder sig av för arbete i gruvan. 456 00:24:02.122 --> 00:24:12.446 Spot är alltså den här supercoola fyrbenta roboten från Boston Dynamics som man kan se dansa och springa runt i massa häftiga videor på internet. 457 00:24:12.946 --> 00:24:13.467 Kolla upp dem. 458 00:24:14.227 --> 00:24:14.767 Men först, 459 00:24:15.267 --> 00:24:15.788 robotar, 460 00:24:16.148 --> 00:24:17.728 gruvor och rymden. 461 00:24:18.849 --> 00:24:19.269 Nikos, 462 00:24:19.949 --> 00:24:23.631 tell us about how you started to work with robots in your minds. 463 00:24:23.991 --> 00:24:28.173 Two years ago we decided to test the, 464 00:24:28.453 --> 00:24:29.013 at that time, 465 00:24:29.393 --> 00:24:31.294 newly come out in the market. 466 00:24:31.935 --> 00:24:35.298 quadruple robot by Boston Dynamics so called Spot. 467 00:24:35.738 --> 00:24:36.639 Since that time 468 00:24:37.400 --> 00:24:48.149 LKAB has bought three of these robots which two of them are working in the mine right now and one robot is 469 00:24:49.402 --> 00:24:54.204 som används av forskarna för vidare utveckling. 470 00:24:54.604 --> 00:25:02.768 Vi customiserar det så att det fattar precis våra behov och använder de missioner som vi har designat för minen. 471 00:25:02.808 --> 00:25:03.928 Vad gör de? 472 00:25:04.729 --> 00:25:06.890 Inspektioner, 473 00:25:06.930 --> 00:25:16.774 där de använder patrullering där de undersöker områden i minen som ingen är tillgänglig att tillgängliga för säkerhetssätt. 474 00:25:17.058 --> 00:25:23.082 Eller en regelbara inspektion för att se om rockmaststabiliteten, 475 00:25:23.222 --> 00:25:26.203 kvaliteten av luften, 476 00:25:26.504 --> 00:25:28.805 om allt är i plats. 477 00:25:28.806 --> 00:25:35.169 Vi pratar om en undergrunden operation och det finns mycket varier och saker som kan gå fel. 478 00:25:35.170 --> 00:25:37.010 Hur gör en undersökning? 479 00:25:37.030 --> 00:25:39.831 Det finns två sätt. 480 00:25:39.851 --> 00:25:44.414 Både operatören kontrollerar roboten på ett stort sätt, 481 00:25:44.794 --> 00:25:48.495 och gå till området och fråga och ta ut målningarna. 482 00:25:48.496 --> 00:25:53.396 Eller roboten har blivit programmerad i förbättring att gå till det området, 483 00:25:53.397 --> 00:26:04.720 ta ut målningarna och gå hem till så kallade där det upplöjar data på serveren för att teknikerna och ingenjörerna kan evaluera situationen. 484 00:26:04.760 --> 00:26:06.260 Det är en RGB-video. 485 00:26:07.360 --> 00:26:13.482 Det kan vara en termalkamera på den där vi kollar skillnader i temperatur och så vidare. 486 00:26:14.330 --> 00:26:22.998 Vi har en LiDAR-skannare som ger oss en skannning av en område genom Point Cloud. 487 00:26:23.238 --> 00:26:28.963 Vi har också installerat gas-sensorer på roboten. 488 00:26:29.083 --> 00:26:36.230 Där kan vi göra en så kallad heatmap av området för att undersöka om vi har gas-pocketer på vägen. 489 00:26:36.250 --> 00:26:41.214 Så du sänder alltid en robot in först innan du sänder folk? 490 00:26:41.558 --> 00:26:45.881 I områden som är relativt osäkra på att nå in? 491 00:26:46.021 --> 00:26:46.141 Ja. 492 00:26:47.022 --> 00:26:49.623 Du sa att du skannar. 493 00:26:50.184 --> 00:26:51.044 Hur fungerar det? 494 00:26:51.064 --> 00:26:53.466 Är det som 3D-skannning av tunneln? 495 00:26:53.506 --> 00:26:54.247 Hur ser det ut? 496 00:26:54.427 --> 00:26:54.767 Exakt. 497 00:26:54.787 --> 00:27:04.494 Tänk dig att det är en roterande laserbeam som kontinuerligt mäts distans mellan roboten och mörkret. 498 00:27:04.534 --> 00:27:07.716 Och den samlar alla dessa punkter. 499 00:27:07.717 --> 00:27:10.878 Och på grund av alla dessa punkter skapar den så kallade... 500 00:27:11.018 --> 00:27:11.658 Point Cloud. 501 00:27:13.479 --> 00:27:17.701 Imagin that building here or that room here and we have a scanner. 502 00:27:17.781 --> 00:27:29.306 We will not see the surface but we will see a sum of dots all around us which cumulatively will give us the topography let's say of the room. 503 00:27:29.486 --> 00:27:33.888 If spot stops and the robot understands that okay I cannot go further in, 504 00:27:34.228 --> 00:27:38.109 it can deploy a drone where the drone will take over, 505 00:27:38.409 --> 00:27:39.430 will have its own autonomy ... 506 00:27:39.894 --> 00:27:44.695 att vidare utforska en område och samla data och skicka till Spot. 507 00:27:44.696 --> 00:27:46.956 I det fallet används Spot som en hubb. 508 00:27:46.976 --> 00:27:52.037 Och Spot uppladdar data till serveren. 509 00:27:52.117 --> 00:27:54.158 Hur dron kommer tillbaka och landar, 510 00:27:54.438 --> 00:27:55.318 det är en väldigt tråkig del. 511 00:27:55.358 --> 00:27:57.919 Men fungerar det? 512 00:27:57.920 --> 00:27:58.239 Det fungerar. 513 00:27:58.279 --> 00:27:59.219 Det fungerar. 514 00:27:59.239 --> 00:28:00.520 Okej. 515 00:28:00.521 --> 00:28:02.040 Så det är inte så svårt. 516 00:28:04.921 --> 00:28:08.862 Jag skulle säga att det är möjligt. 517 00:28:09.042 --> 00:28:10.523 Det är en annan historia, 518 00:28:10.563 --> 00:28:13.024 men det är möjligt. 519 00:28:13.025 --> 00:28:18.048 Den här tekniken kan användas på extra-terrestriella objekt. 520 00:28:18.268 --> 00:28:19.028 Asteroider, 521 00:28:19.348 --> 00:28:23.771 Mars och så vidare. 522 00:28:23.791 --> 00:28:35.738 Vad är skillnaderna mellan att bygga en robot för att minera på jorden och att bygga en robot för att minera på en asteroid eller på en annan planet? 523 00:28:36.672 --> 00:28:39.735 Jag skulle säga att det inte är så mycket skillnad. 524 00:28:39.795 --> 00:28:44.479 Så länge en robot inte är oktisindependent, 525 00:28:45.160 --> 00:28:47.241 där robotar inte är, 526 00:28:47.242 --> 00:28:48.222 för de är batteridriven, 527 00:28:48.482 --> 00:28:53.547 så är problemen lika som de vi har på jorden. 528 00:28:53.548 --> 00:28:55.889 Att nå 100% 529 00:28:56.149 --> 00:28:56.570 autonomi, 530 00:28:57.010 --> 00:28:59.712 det är den största utmaningen. 531 00:28:59.792 --> 00:29:01.574 För här på jorden, 532 00:29:01.575 --> 00:29:03.556 om roboten missar kan vi någonsin uppnå det. 533 00:29:04.692 --> 00:29:05.012 På 534 00:29:05.452 --> 00:29:10.014 Mars eller en annan asteroid har vi förlorat systemet. 535 00:29:10.054 --> 00:29:13.034 Systemet kommer inte att bli så lätt att uppstå. 536 00:29:13.114 --> 00:29:14.975 Om det är en asteroid så har vi förlorat den. 537 00:29:15.095 --> 00:29:23.237 Men vi jobbar mot den här processen för att göra minnen här på jorden mycket säkrare. 538 00:29:24.097 --> 00:29:27.178 Det betyder mindre människor i produktionen. 539 00:29:27.398 --> 00:29:33.480 Och den här tekniken kommer att användas för att implementera den på en annan planet eller asteroid. 540 00:29:33.828 --> 00:29:37.411 Hur länge kan det fungera på egen hand? 541 00:29:37.431 --> 00:29:38.632 Hur långt kan det gå? 542 00:29:38.672 --> 00:29:43.996 Spot med sin batteri kan röra sig i 90 minuter. 543 00:29:43.997 --> 00:29:47.658 En timme och 30 minuter. 544 00:29:47.698 --> 00:29:53.983 Och med sin velocitet kan det röra sig i maximalt 4 kilometer. 545 00:29:54.063 --> 00:29:57.005 När vi säger 4 kilometer så är det ideella nummer. 546 00:29:57.726 --> 00:30:00.368 Och tekniskt sett kan man ha... 547 00:30:00.788 --> 00:30:03.130 med flera laddningsstationer på sin väg. 548 00:30:03.210 --> 00:30:05.592 Då kan Spot gå för 4 km, 549 00:30:05.752 --> 00:30:06.893 eller 3 km, 550 00:30:06.894 --> 00:30:08.715 för att vara på den säkra sidan. 551 00:30:09.175 --> 00:30:13.298 Spot kan ladda sin batteri och fortsätta vidare. 552 00:30:13.619 --> 00:30:16.641 Detsamma princip kan användas på Mars. 553 00:30:16.721 --> 00:30:17.742 För som jag sa, 554 00:30:18.142 --> 00:30:20.484 den enda restriktionen där är oxygen, 555 00:30:21.145 --> 00:30:21.625 ingenting annat. 556 00:30:21.945 --> 00:30:28.071 Spot och robotar är baserade på sina ombordvisionssystem. 557 00:30:28.511 --> 00:30:29.632 Och jag skulle säga att 558 00:30:31.369 --> 00:30:31.529 Se, 559 00:30:32.149 --> 00:30:32.589 i kvots, 560 00:30:32.649 --> 00:30:33.050 förstås, 561 00:30:33.051 --> 00:30:35.051 och förstå sin område. 562 00:30:35.071 --> 00:30:44.016 Och sedan kan den i någon mån skydda sig själv med alla avvandringssystem och 563 00:30:44.356 --> 00:30:47.638 AI-algoritmer som fungerar på bordet. 564 00:30:48.278 --> 00:30:53.221 Du kan både använda Spot för att gå runt i minen och scanna det. 565 00:30:53.781 --> 00:30:57.343 Och du pratade också om att du kan använda dronar. 566 00:30:57.344 --> 00:30:58.744 Vi pratar om Mars kanske. 567 00:30:59.476 --> 00:31:02.077 Det är nästan som i Prometheus, 568 00:31:02.317 --> 00:31:06.098 där man har flygdronar i tunnelerna. 569 00:31:06.178 --> 00:31:08.018 Det är faktiskt så idag. 570 00:31:09.119 --> 00:31:14.780 I våra lkab-mins använder vi dronar för att scanna områden. 571 00:31:15.060 --> 00:31:18.421 Vi använder dronar för att undersöka områden. 572 00:31:19.261 --> 00:31:22.502 Sen kombinerar vi två existerande teknologier. 573 00:31:22.682 --> 00:31:28.764 Dronar är förstås mer utvecklade än rådgivare. 574 00:31:28.765 --> 00:31:28.824 Men... 575 00:31:28.825 --> 00:31:31.826 Men på ett visst sätt kommer de här två teknologierna att samlas och gå ihop. 576 00:31:32.527 --> 00:31:35.509 Då kan vi implementera sådana teknologier där. 577 00:31:35.869 --> 00:31:38.931 Och det kommer att se ut som ett Prometheus-koncept. 578 00:31:39.331 --> 00:31:41.573 Hur stor kan en system vara? 579 00:31:42.594 --> 00:31:42.914 Idag, 580 00:31:43.374 --> 00:31:45.015 med så kallade LiDAR-system, 581 00:31:45.616 --> 00:31:47.517 är radien 100 meter. 582 00:31:48.538 --> 00:31:56.444 Det betyder att den längd vi kan mäta är 100 meter runt scannaren. 583 00:31:57.504 --> 00:32:02.026 Då har vi rätt bra potential att skanna nästan alla väggar, 584 00:32:03.167 --> 00:32:04.767 i relativt stort. 585 00:32:04.867 --> 00:32:08.969 Det är samma sak som i minen idag. 586 00:32:10.470 --> 00:32:12.311 Vi har en flyghelikopter på Mars, 587 00:32:12.431 --> 00:32:13.811 så skulle det fungera där? 588 00:32:13.831 --> 00:32:17.293 Jag tror att frågan har redan blivit ansvarig. 589 00:32:17.553 --> 00:32:21.315 Ingenjörskänslan har ansvarat den frågan rätt bra. 590 00:32:21.375 --> 00:32:24.456 Den har övervägt alla förväntningar så far. 591 00:32:25.064 --> 00:32:26.885 med flygtiden, 592 00:32:26.886 --> 00:32:32.326 flygdistan och också missionsnivån. 593 00:32:32.366 --> 00:32:32.546 Men ja, 594 00:32:32.547 --> 00:32:34.687 det systemet kommer att fungera. 595 00:32:34.727 --> 00:32:40.829 Undergrunden behöver vi kanske pumpa lite vatten i minnen för att ha en cirkulation, 596 00:32:41.469 --> 00:32:42.509 för vi vet att 597 00:32:43.410 --> 00:32:44.710 Mars har en väldigt liten atmosfär. 598 00:32:44.730 --> 00:32:50.452 Det betyder att våra dron måste vara lite mer kraftiga för att fungera där. 599 00:32:51.004 --> 00:32:52.125 För RPM, 600 00:32:52.126 --> 00:32:54.286 förrotationen av propellern, 601 00:32:54.287 --> 00:32:58.349 måste vara mycket högre än normala dronar som vi har här på världen. 602 00:32:58.369 --> 00:33:09.477 Ska vi använda dessa dronar och robotar bara för utforskningsmissioner eller ska de göra andra saker också? 603 00:33:09.478 --> 00:33:11.938 Vi kan inte ha en universal robot. 604 00:33:12.079 --> 00:33:14.940 En robot som kan göra allt. 605 00:33:15.601 --> 00:33:19.984 Sen kommer vi att skapa robotar som är för inspektion. 606 00:33:21.373 --> 00:33:27.019 Vi ska skapa robotiska system som är till skapning, 607 00:33:27.059 --> 00:33:29.461 till skog och så vidare. 608 00:33:29.822 --> 00:33:33.986 Även idag är alla semiautonomiska laddare, 609 00:33:34.306 --> 00:33:35.988 trakter och så vidare... 610 00:33:36.638 --> 00:33:38.399 Specifikt för laddning, 611 00:33:38.859 --> 00:33:40.981 för transportförsäkringar, 612 00:33:41.061 --> 00:33:41.721 för alla dessa saker. 613 00:33:41.761 --> 00:33:44.083 Vi kan inte ha en för allt. 614 00:33:44.123 --> 00:33:48.745 Men vi har idag robotar eller maskiner som kan 615 00:33:49.426 --> 00:33:50.166 3D-printa hus. 616 00:33:50.206 --> 00:33:56.090 Är det möjligt att skicka en autonom system i framtiden? 617 00:33:56.091 --> 00:33:57.571 Inte en robot, 618 00:33:57.591 --> 00:34:00.512 men olika robotar tillsammans. 619 00:34:00.513 --> 00:34:03.214 En som gör skannning och en som... 620 00:34:03.514 --> 00:34:05.355 Allt det som är diggande och allt som är byggande. 621 00:34:05.535 --> 00:34:07.075 Utan att folk är present. 622 00:34:08.075 --> 00:34:08.215 Ja, 623 00:34:08.776 --> 00:34:10.516 det är ett väldigt möjligt scenario. 624 00:34:10.676 --> 00:34:11.716 Vi är inte där än. 625 00:34:12.577 --> 00:34:13.097 Men ja, 626 00:34:13.217 --> 00:34:15.097 det är det jag sa tidigare. 627 00:34:15.537 --> 00:34:19.218 Du har vissa robotar som gör vissa jobb. 628 00:34:19.238 --> 00:34:21.439 Lägg dem i en process, 629 00:34:21.479 --> 00:34:22.679 i en käng. 630 00:34:22.680 --> 00:34:27.561 Och sen kommer utgången från en robot som är inbjuden till nästa process. 631 00:34:27.881 --> 00:34:31.942 Och sen roboten som är för utgång. 632 00:34:32.302 --> 00:34:36.504 checka kvaliteten av regolith eller kvaliteten av bedrock, 633 00:34:37.245 --> 00:34:40.026 skaffa material, 634 00:34:40.927 --> 00:34:53.313 bräcka det till managabla stålpartiklar och sedan ge det materialet till nästa robot som ska göra bråk eller göra det röda materialet för att bygga något. 635 00:34:53.354 --> 00:34:59.637 Sen kommer nästa robot att gå där för att stödja eller installera infrastrukturer och så vidare. 636 00:34:59.757 --> 00:35:01.378 Sen är det en serie av... 637 00:35:01.738 --> 00:35:03.459 av process. 638 00:35:03.460 --> 00:35:07.861 Något liknande kan också hända här på EIRS. 639 00:35:07.921 --> 00:35:15.604 Där har vi en maskin som kan gå en fullt autonoma minering operation. 640 00:35:16.104 --> 00:35:18.385 Vi har en maskin som går och driller. 641 00:35:18.465 --> 00:35:25.008 När maskin är klar med drillingen ger den data om kvaliteten av drillingen till en rejäl maskin. 642 00:35:25.208 --> 00:35:30.750 När den driller kan den dra ner och dra ner tunneln. 643 00:35:31.010 --> 00:35:32.471 Så vi går framåt, 644 00:35:32.972 --> 00:35:34.613 sen kommer nästa maskin, 645 00:35:34.813 --> 00:35:35.774 tar ut materialet, 646 00:35:35.775 --> 00:35:38.396 stödjer området och så börjar vi över igen. 647 00:35:38.417 --> 00:35:38.597 Ja, 648 00:35:39.638 --> 00:35:41.839 det är möjligt. 649 00:35:41.859 --> 00:35:47.364 Det här är en av visionerna för minering på jorden. 650 00:35:47.645 --> 00:35:47.945 Men ja, 651 00:35:48.105 --> 00:35:52.989 det är tillgängligt för asteroidminering och minering på Mars. 652 00:35:53.530 --> 00:35:58.574 Så kommer LKAB att vara på Mars och göra alla dessa... 653 00:35:59.894 --> 00:36:05.856 Jag hoppas det. 654 00:36:05.857 --> 00:36:09.657 Vi har pratat mycket om Mars nu och världen. 655 00:36:09.717 --> 00:36:15.719 Men om vi fortsätter till mindre platser som asteroider och sen frågar frågan 656 00:36:16.659 --> 00:36:20.800 Varför borde vi bygga en min på en asteroid? 657 00:36:21.100 --> 00:36:21.560 Vad är behovet? 658 00:36:21.600 --> 00:36:27.862 På en relativt stor extraterrestriskt objekt som Mars 659 00:36:28.382 --> 00:36:30.744 En asteroid är mycket mindre. 660 00:36:30.824 --> 00:36:39.931 Och asteroider kan ha mycket högre innehåll av olika typer av mineraler. 661 00:36:40.352 --> 00:36:40.652 Iron, 662 00:36:40.653 --> 00:36:43.494 de flesta av dem är iron och så vidare. 663 00:36:43.715 --> 00:36:48.438 Då har vi vår mineralisering, 664 00:36:48.498 --> 00:36:48.939 vår utsläpp, 665 00:36:49.079 --> 00:36:49.940 så att säga, 666 00:36:50.400 --> 00:36:52.081 i en mer koncentrerad område. 667 00:36:52.121 --> 00:36:56.185 Även asteroider har rara el-element, 668 00:36:56.505 --> 00:36:56.625 RE, 669 00:36:56.805 --> 00:36:57.246 som... 670 00:36:58.194 --> 00:37:04.458 Även namnet definierar att dessa element är rara på jorden, 671 00:37:04.558 --> 00:37:06.779 men är i stor del på asteroider. 672 00:37:06.780 --> 00:37:15.424 Men även när raketerna och spetskipet blir bättre och vi går till en asteroid som har väldigt rara mineraler som vi behöver, 673 00:37:16.204 --> 00:37:20.466 så är det värt det att ta dem ner till jorden? 674 00:37:20.467 --> 00:37:21.527 Ja och nej. 675 00:37:21.607 --> 00:37:26.790 För om du har en atmosfärisk entry och har materialet... 676 00:37:26.910 --> 00:37:36.916 i en spetskip eller du skickar materialet ner till världen som en komet. 677 00:37:36.917 --> 00:37:47.661 Det beror på vilka kvantiteter eller det blir lättare att utveckla produkten i spetsen och tillverka produkten ner till världen. 678 00:37:47.662 --> 00:37:53.425 När du tillverkar råmaterial en stor del av det är västmaterial. 679 00:37:54.505 --> 00:37:55.326 Varför ska vi 680 00:37:55.826 --> 00:37:55.946 Okej, 681 00:37:56.166 --> 00:38:04.008 detta är ju briljant. 682 00:38:04.048 --> 00:38:21.853 Alltså istället för att skicka ner miljontals ton med värdlösa sten från rymden så 683 00:38:21.854 --> 00:38:24.394 låter vi något logistikföretag som typ Ausha 684 00:38:24.794 --> 00:38:27.337 Skicka laster med färdigbyggda batterier, 685 00:38:27.478 --> 00:38:29.180 telefoner och datorer till jorden. 686 00:38:29.480 --> 00:38:33.706 Snacka om att den interplanetära ekonomin inte ligger långt borta. 687 00:38:34.667 --> 00:38:35.748 Med allt som händer, 688 00:38:36.048 --> 00:38:43.233 alla vi träffar och pratar med och så snabbt som allt går känns det som att det är så nära att man nästan kan ta på det. 689 00:38:43.453 --> 00:38:43.994 Eller hur? 690 00:38:44.614 --> 00:38:54.381 Och vi vill såklart vara med hela vägen fram till dess att vi har byggt en gryva på Nastorid lagt en rymdstation i omloppsbana kring månen och satt en person på Mars. 691 00:38:54.901 --> 00:38:55.682 Precis, 692 00:38:55.882 --> 00:38:58.384 så vi är snart tillbaka med nya avsnitt. 693 00:38:58.844 --> 00:39:02.547 Musiken som vi spelar i den här serien är skriven av Armin Pendek. 694 00:39:03.127 --> 00:39:04.727 Jag heter Susanna Levenhaupt. 695 00:39:05.048 --> 00:39:06.248 Jag heter Marcus Pettersson. 696 00:39:06.728 --> 00:39:12.210 Har vi åkt till marsen görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Rymdkapital. 697 00:39:31.095 --> 00:39:31.375 Hallå? 698 00:39:32.455 --> 00:39:33.925 Programmet gjordes av 699 00:39:34.529 --> 00:39:35.797 Rundfunk Media.